Obedience Rules – Föreläsningsdag förmiddag

Idag föreläser alltså instruktörerna om hur de tänker kring lydnadstränande- och tävlande. Just nu har vi en lunch och jag har rastat hundar, ätit och förflyttat mig till det svala biblioteket för att komma undan solen. Jag har blivit väldigt känslig för sol och värme efter många, långa undervisningsdagar i solen i sommar. Nu har jag i alla fall tid att blogga om förmiddagens föreläsningar.

Kjellaug Selsaas och Synnøve Matre

De norska instruktörerna på OR2011 är Kjellaug Selsaas och Synnøve Matre. De kommer från Vestlandet och har tävlat framgångsrikt med border collie respektive jaktgolden. De började sitt föredrag med att prata om hur man är en bra ledare för sin hund, och trygghet var ledordet. Det är viktigt att se till att man skyddar hunden från skrämmande och obehagliga situationer och att hunden känner att den kan lita på oss när vi tar med den någonstans. Självklart är det en viktig sak, både i vardagen och när vi tar med hundarna på tävlingar där det är mycket hundar och annat stök. Det är också viktigt att vara tydlig, konsekvent och den som tar initiativ. Synnøve sa också att det är i träning hon vill att hunden ska komma närmast henne. I vardagen kan hon ignorera hunden, för att sedan låta den komma nära och få uppmärksamhet i träningen.

En stor del av föredraget handlade om hur lätt det är att ge hunden felaktiga känslor i förbindelse med tävling. Det här är ett område som jag alltid försöker förmedla på kurser, men jag tror aldrig att jag har gjort det lika effektivt som de här norskorna. Först visade de en film som illustrerade hur snabbt man kan stuka hundens självförtroende och lust att jobba ihop med oss i en situation (till exempel tävlingssituationen). Filmen var väldigt tydlig och det mest slående var hur det verkligen såg ut precis som man ofta ser hos orutinerade ekipage på tävling. Hunden blir osäker på den ovana situationen och förarens förändrade beteende i tävlingssituationen, föraren blir  irriterad och tjatig och så blir hunden ännu mer osäker och upplever till slut hela situationen som väldigt obehaglig. Temat avslutades med ett fantastiskt teaterframförande där Synnøve var förare och Kjellaug hund. Jag skrattade så jag grät.

Norskorna avslutade sin föreläsning med att prata om överträning och hur det kan göra hunden mindre känslig för svåra utmaningar på tävling och öka hundens självförtroende och säkerhet. Vi fick se film med olika exempel, till exempel att stå vid sidan av hopphindret och kasta apporten rakt fram. Hunden ska då ändå vara medveten om att hoppet ska tas och självmant söka upp det på väg ut och in med apporten. Andra exempel var skick till rutan med saker i vägen och många andra koner som störde, fritt följ mot väg och apporteringsdirigering där mittenapporten flyttas ut åt sidan så att den ligger bara 1-2 meter ifrån den apport som hunden ska ta.

Christina Ingerslev och Mads Møller

Från Danmark kommer Christina och Mads och de pratade under andra passet på förmiddagen. Båda har tävlat på landslagsnivå med border collies. Christina började passet med att prata om grundträning för lydnadshunden. Christina använder sig av klickerträning och poängterade vikten av att välja en träningsfilosofi (träning baserad på belöning eller obehag) och därefter ett träningssystem (en egen implementering av inlärningsprinciper, till exempel ”vad betyder klicket?”, ”vad gör jag när det blir fel?” eller ”hur använder jag belöningar?”

I grundträningen lägger hon vikt vid att hunden spontant söker vår kontakt, kamplek, att hunden tar initiativ i träningen och att hunden kan visa självkontroll i olika situationer. Hon jobbar med frivilliga beteenden och lägger på kommando sent i träningen. Christina poängterade också vikten av att planera, strukturera och loggföra sin träning.

Till slut gick Christina igenom hur hon delar upp inlärning av apportering. Det var egentligen väldigt likt hur vi tränar – grunden läggs i leken (kamplek och att hunden springer fort tillbaka till föraren för att få en ny leksak när den griper en kastad leksak) och vidare jobbar hon på delarna – att hunden kan välja apporten trots att det finns godis i andra handen, att hunden frivilligt griper apport på marken för att få lekbelöning, att hunden håller fast trots att vi håller i och drar i apporten etc. En skillnad ligger dock i att Christina vill att hundarna griper apporten från baksidan.

Mads pratade om hur han lägger upp träningen inför tävling och hur han gör på tävlingsdagen. Mads har en underhållsfas under vintern, där han bara tränar 2-3 gånger i veckan och lägger vikt vid att både hund och förare tycker att träningen är rolig. Om han vill ändra i något moment, till exempel tekniken i fjärrdirigeringen, gör han det under den här perioden. Han försöker köra igenom alla moment vid varje träningspass och lägger också in överträning.

6-8 veckor innan en stor tävling börjar den intensiva fasen. Här tränar Mads 7-12 gånger i veckan och bygger också upp hunden fysiskt om det behövs. Han börjar passen med att köra igenom alla elitmoment och därefter bryta ner dem i smådelar och arbeta på detaljer.

De sista 14 dagarna innan en tävling jobbar han med finputsning (men försöker fortfarande att köra igenom alla moment varje dag). Han försöker lägga in en tävling tre veckor innan den stora tävlingen för att veta vad han behöver jobba på. Hur han gör de sista dagarna innan tävlingen beror på hundens personlighet, en del hundar behöver vila från träningen eller träna lätt, andra behöver fortfarande stora träningsdoser för att hålla ihop på tävlingsdagen.

 

 

 

Obedience Rules

Efter en tävlingshelg i Dalarna med långa, varma dagar (och inte så många resultat, förutom vinst och pinne till Pogue i hopp 1) åkte vi till Bro utanför Stockholm för fem dagar med lydnadsinspiration på Obedience Rules. Jag kom ganska sent igår, när det bara var en timma kvar av den praktiska träningen, men Thomas var där hela dagen. Idag är det föreläsningar av instruktörerna hela dagen. Det är underhållande och intressant och man får många nya tankar. Jag saknar min orangea lydnadshund som är hemma med sina valpar. Den svart-vite må vara bäst i världen på det mesta, men lydnadsträningen har inte kommit så långt och när vi tränade lite igår kväll kände jag att vi kanske ska hålla oss till vallning och agility just nu. Däremot är jag sugen på att komma igång med träningen inför lydnadsklass III med Squid. Jag hade ju tänkt mig att vi skulle träna vittring och fjärr och andra lugna moment medan hon var dräktig. Så blev det inte riktigt, hon fick bli ganska mammaledig den sista månaden.

Nu har vi lyssnat på fyra av instruktörerna och ska ta lunch. Det har varit intressant att höra de norska och danska instruktörerna prata om sin träningsfilosofi och om olika teman. Ska försöka komma tillbaka med en kort rapport om vad de olika instruktörerna har pratat om senare idag.

Fullt upp i Gruvstugan

Det är fullt upp i Gruvstugan så här i maj. I helgen hade vi agilitytränarutbildningens andra träff. Det är ett jättefint gäng som går den, med många unga hundar. Epic fick vara med mest hela helgen och visa olika saker. Han fick till och med göra en del saker som egentligen bara stora pojkar får göra, bara för att visa hur första passet kan se ut. Vi körde några minuter running contacts på bräda på marken och han fick ett första slalompass. Det gick grymt bra och rent mentalt och träningsmässigt känns det som att han hade varit klar för att starta med det.

Slalom väntar jag dock med i flera månader till, jag vill att han ska vara färdigvuxen i kroppen innan vi börjar jobba med det. Slalom är kanske det hinder som sliter allra mest på kroppen och med 2×2-metoden går det snabbt framåt så det finns ingen poäng i att börja redan nu. Running contacts hade jag säkert kunnat börja med nu, men jag tycker att han redan har svårt för viktförskjutning när han griper leksaken i andra kontaktfältslekar vi gör. Att jobba med running contacts hade förmodligen bara gjort det ännu svårare. Jag funderar dock på att börja träna uppfarter enligt samma modell och belöna med leksak vid änden av brädan. Då får jag båda delarna i samma övning.

Jaktcockern Vira testar running contacts. Malin klickar.

Epic fick också visa lite små handlingsövningar, han var väldigt duktig på one jump, och fick också testa dubbelbox för första gången. Det gick bra, tills vi körde en riktigt svår övning på slutet av dagen. Han älskar verkligen allt som har med agility att göra, men det går lite trögare med lydnadsträningen. Jag tycker att han kan väldigt lite i jämförelse med tidigare valpar, delvis handlar det nog om mängden träning, men det går också väldigt långsamt fram. Han är väldigt entusiastisk i all träning, men jag har till exempel inte fått till att sätta kommando på speciellt många beteenden. På kursen var han duktig på att ligga i öppen bur, men skällde på vissa hundar. Det har han inte gjort tidigare, men han börjar väl bli stor. Jag var väldigt glad att jag hade en Manners Minder att sätta vid buren, då kunde jag fortsätta att undervisa utan att behöva fokusera på Epic. När en annan hund gick förbi hans bur kunde jag bara trycka på fjärrkontrollen och ge honom några godbitar. Det blev snabbt mycket bättre.

Lite lydnad händer det att vi tränar…

Pogue tränar kryp inför debuten i lägre klass

När jag tittar i kalendern inser jag att det inte blir så mycket tävlat för Squid i år. Om hon är dräktig så missar hon hela sommarens tävlingar och i höst är jag uppbokad alla helger fram tills november. Och i november finns det varken vallnings- eller agilitytävlingar. I bästa fall får vi till någon tävling i december. Eftersom det ser ut så funderar jag på om jag skulle ta och satsa lite mer på lydnaden i år. Jag hade tänkt vänta med klass III tills nästa år, men om vi tränar på så kanske det kan bli till hösten istället.

Squid apporterar

Shejpa och jag försöker komma i form inför SM om en knapp månad. Det känns som att vi behöver jobba en del på hoppteknik och i övrigt mest jobba på uppvärmningsrutiner, attityd och engagemang. Shejpa är väldigt krävande att träna, man måste hela tiden vara skärpt och välplanerad, annars blir det bara dåligt. Målsättningen inför SM bör vara att få riktigt god kvalitet i alla pass.

Nu gör vi oss i ordning för tre dagar med valpläger. Det ska bli jätteroligt att få hålla valpläger igen, det brukar alltid bli så lyckat. Nu har de utfärdat stormvarning inför morgondagen, jag hoppas verkligen att vi slipper det.

Lydnadsklass II med Squid

Ikväll har Squid och jag tävlat lydnad på Linköpings BK. En trevlig liten kvällstävling med klass I och II. Vi drog startnummer två och så var det dags för platsliggning. Vi har inte tränat väldigt mycket platsliggning, men Squid brukar ligga där jag lägger henne och jag har kollat av momentet några gånger. När jag kom tillbaka till henne skruvade hon lite på sig och viftade på svansen. Det visade sig dock sedan att vi bara hade fått betyg 5 på platsliggningen. Det blåste väldigt mycket och troligtvis har hon blivit lite misstänksam mot någonting i buskarna och lyft på armbågarna och skällt en gång. Det är verkligen inte likt henne, men när vi körde vårt program var hon fortfarande störd av vinden och såg lite misstänksam ut mellan momenten.

Vårt program började med ett bra fritt följ. Jag tyckte att Squid presterade riktigt bra, utan några missar. Domaren (som de jag pratade med kallade ”hård men rättvis”) drog en enhet med motiveringen ”tränger”. Thomas säger också att det kan se ut som att hon tränger när hon går fot. Jag tycker inte att det känns så, men det får jag tänka på i fortsatt träning. Läggandet gick bra och vi fick en 10:a. När det var dags för inkallning blåste det så mycket att kepsen jag hade på mig höll på att flyga av huvudet. Jag fick verkligen ta i för att Squid skulle höra mig. Första sträckan sprang hon i full fart och ställandet blev riktigt bra. På sista sträckan sprang hon inte riktigt lika fort. Jag har helt enkelt inte tränat så mycket på sista delen av momentet. Vi fick en 9:a med motiveringen ”växlar tempo”.

Rutan blev en klockren 10:a. Squid sprang ut i full fart och avståndet kändes så kort att jag nog bad henne stanna med lite panik i rösten. Det kändes som att hon skulle fortsätta 20 meter till, men hon stannade snabbt på kommando. På apporteringen fick vi en 9:a med motiveringen ”snett sättande”. Hon hade helt okej tempo och ett jättefint gripande. De senaste dagarna har jag varit orolig för att hon skulle släppa apporten vid mina fötter eftersom hon helt oväntat släppte apporten direkt i klass I. Därför har jag bara kört hela apporteringar och inte belönat på vägen in under de senaste träningspassen. Det gjorde att hon slarvade med ingången,vände för tidigt och hamnade snett.

Under hopp över hinder klantade jag mig. Squid hoppade ut jättefint, satte sig blixtsnabbt och sedan gav jag fel kommando för tillbakahoppet (jag brukar kalla in henne med ”komhit”, men sa ”hoppa” istället). Hon hoppade tillbaka, men sedan tog hon en vända mot buskarna där hon hade fått för sig att det bodde något skumt. Jag fick ge dubbelkommando för att få in henne till sidan och vi fick 8,5 med motiveringen ”nosar, dk”. Fjärren kändes klockren, men vi fick en 9:a med kommentaren ”dk ligg”. Jag vet inte vilket ligg det var, måste kanske vara nedläggandet? Jag fick inte filmat tävlingen eftersom Thomas var hemma och höll kurs, så det är svårt att veta i efterhand vad som blev fel. I helhet fick vi en 10:a.

Squid hade väldigt dålig attityd mellan momenten. Hon var helt klart störd av vinden och fick för sig att något bodde i buskarna. Det är jag naturligtvis inte nöjd med. Däremot är jag jättenöjd med att hon trots det gjorde alla moment precis så bra som man kan förvänta sig! Alla fel var mina fel, antingen träningsfel (som inkallningen där jag inte har tränat sista sträckan så bra, eller apporteringen där jag har offrat detalj för helhet) eller förarmissar (som felkommandot vid hoppet och dubbelkommandot i fjärren). Squid var helt enkelt jätteduktig och fick mycket beröm av publiken. Speciellt roligt är det att många kommenterade hur kvick hon såg ut.

Vi fick ett förstapris på 168 poäng. Ingen kanonsumma, men vi vann faktiskt klassen (6 startande). En annan rolig sak med kvällen var att vinnaren i klass I kom fram och berättade att hon har tränat sin hund enligt valpartiklarna som jag skrev när Pi var liten och vi tränade mot lydnadsklass 1 (du hittar dem på hemsidan under rubriken ”Artiklar”).

Uppladdning

Jag har några dagar hemma igen. Kom hem ifrån Norge i tisdags eftermiddag och åker mot Skåne och landslagsuttagningarna i agility imorgon. Det har inte blivit så jättemycket träning den här veckan, jag har känt ett stort behov av att bara ta det lugnt. Shejpa har fått några agilitypass, ett på klubben där vi körde lite kombinationer med hopp och tunnlar och ett hemma när vi hade träning för de SM-kvalade ekipagen i distrikten och körde en agilityklass 3-bana av Kenth Svartberg. Shejpa känns helt okej, men blir lite påverkad av värmen. Tur att uttagningarna går inomhus. Det ska bli jätteroligt att åka på landslagsuttagningar igen. Det var länge sedan jag tävlade med Shejpa och jag ser fram emot det. Tyvärr har bristen på tävlande gjort att jag inte riktigt vet hur vi ligger till formmässigt. Å andra sidan vet man nog aldrig det med Shejpa, hon har en tendens att överraska. Jag tycker också att det är jätteroligt att se så mycket bra agility, så en utmaning för mig är att fokusera på min egen prestation och kanske inte stanna hela dagarna för att se på de andra storleksklasserna. Medium startar sist och är först klara på lördagen, det borde jag utnyttja för att få chans att bara ta det lugnt, men det är svårt för jag vill så gärna se alla. Mitt eget fokus är nog jätteviktigt och någonting jag misslyckades med förra året. Det var tokvarmt ute, jag var trött efter att ha varit hemifrån i flera dagar och jag sov inte så bra på natten. I år åker jag ner på fredag eftermiddag, har bokat hotellrum och tar bara med mig Shejpa så att jag inte behöver fokusera på de andra hundarna. Stackars Thomas får ta hand om sju hundar medan han håller kurs i Göteborg.

Squid och jag har tränat lite lydnad i veckan. Hon ska ju tävla lydnadsklass II på tisdag, men det har tyvärr inte blivit så mycket fokus på det med tanke på landslagsuttagningarna, alla mina resor och parning. Squid parades med Hemp två gånger i helgen. Men den lilla lydnadsträning vi har gjort har gått bra. Jag har mest jobbat med att hon ska ha en bra attityd i fria följet när vi blir kommenderade. De andra momenten fungerar som regel bra när jag testar dem.

Epic har fått träna cirkelarbete och sitt på klubben och lite lydnad här hemma, annars har det mest varit lugnt. Idag har vi vallat ett par pass. Bilden ovan är från när han hälsade på sin syster Vikki i Norge.

Dagens träning

Det blir långt mellan blogginläggen här tyvärr. Det är fullt upp på olika håll. Mycket kurser, härligt väder att vara ute och träna hund i och en del jobb med får och lamm. Alla tackor förutom en har lammat och det finns gott om gräs i hagen, så snart blir det lugn och ro på den fronten. I helgen var jag i Stavanger och höll grundkurs i agility. Vi jobbade med belöningsutveckling, torrhandling, kontaktfält, hoppteknik, one jump och liknande. Vädret var perfekt och eleverna var duktiga. Igår var det bara att sätta igång med träningen av de egna hundarna igen. Shejpa fick sitt första agilitypass sedan operationen och hon gick fint. Vi satte upp en start och tränade på lite olika situationer i den. Squid och Epic fick göra samma sak. På kvällen simmade Shejpa igen.

Idag började vi med lite hoppteknik för alla tre. På eftermiddagen blev det lydnad. Eftersom Squid ska tävla lydnadsklass II om två veckor så borde jag ju fokusera på lydnaden, men det är svårt när solen skiner och agilityhindren står och lockar på planen. Thomas fick i alla fall välja ut lite olika sekvenser med moment ur lydnadsklass II och välja vad jag skulle belöna i dem. Vi började med en inmarsch och ett fritt följ. Sedan körde vi inmarsch, läggande under gång, inkallning med ställande och rutan. Tredje sekvensen blev ett kort fritt följ och sedan en inkallning med ställande där jag belönade fart på sista inkallningssträckan. Därefter gjorde vi läggande under gång, rutan och apportering, där jag belönade när hon sprang in med apporten. Nästa sekvens var apportering och hopp-sitt. Sjätte och sista kedjan blev fritt följ, hopp-sitt-hopp och fjärrdirigering.

Fria följet var det lite si och så med. Hon hängde på, men var bitvis okoncentrerad och bitvis studsig och het. Jag har knappt tränat det sedan vi tävlade sist, så där har jag en del att göra. Resten av momenten fungerade faktiskt alldeles utmärkt. Hon gjorde allting precis i överkant av vad jag trodde att hon skulle kunna prestera. Inga missar, inga konstigheter – bara bättre än förväntat. Det finns naturligtvis en hel del detaljer att pilla med. Hon skulle kunna ha bättre fart i vissa delar, till exempel sista sträckan på inkallningen och i apporteringen. Hon är inte heller helt säker på hoppet, det moment vi började träna sist. Från agilityn har hon nog tanken att svänga tight runt hindret och komma tillbaka till mig, så jag behöver ofta påminna henne om att fortsätta framåt tills jag säger ”sitt”. Dessutom behöver hon ofta tänka någon sekund innan hon sätter sig på kommando. Men generellt känns det alltså riktigt bra och jag är nästan lite rädd för att träna sönder något. Platsliggning i grupp med dold förare har jag nog bara testat en gång, får väl göra det någon mer gång innan vi tävlar. Jag räknar liksom med att hon ligger där jag har lagt henne, det är hon van vid. Hon är också van vid att ligga utan att bry sig om andra hundar och van vid att ligga trots att jag går iväg ur synhåll längre stunder. Det ska bli spännande att tävla igen! Idag är hon på dag 10 i löpet och det hade ju varit trevligt om hon kunde börja höglöpa snart så att det kan bli parning. Jag åker till Norge på torsdag morgon och parning i helgen hade inte varit fel. Tyvärr verkar hon inte speciellt intresserad av parning och hanarna är bara måttligt intresserade av henne, så det kan dröja.

Pogue och Thomas har kommit igång ordentligt med agilityträningen. De har anmält sig till tävling om en månad, spännande! Jag ska se om jag kan lyckas lägga ut ett litet filmklipp från Facebook där Pogue gör slalom och gungan:

Luktdiskriminering för vittringsapporteringen

Nu börjar det kännas mer nära att jobba med lydnadsmomenten i klass III. Visserligen har vi inte tävlat tvåan än, men det ska vi göra under våren och de flesta moment där är ganska klara. I klass III är det två tunga moment som vi måste jobba mycket med – fjärrdirigering och vittringsapportering. När det gäller vittringsapporteringen så har vi tränat lite då och då, men inte fått någon kontinuitet i det. Det ska det bli ändring på nu! Idag testade jag först att låta Squid leta efter en liten bit maskeringstejp med min lukt på. Hon markerar genom att frysa nosen mot lappen. Jag ”gömmer” den mot den vita väggen och det viktigaste är att jag ser och hör att hon använder näsan istället för synen. I nästa steg la vi på post-it-lappar som störning. Eftersom vi är lite lata så fick husse ta på dem, men det verkade inte störa Squid. Många får problem på det här stadiet, när man lägger till ”luktfria” eller olikdoftande lappar. Om hunden går mer på syn än på nos så kommer han att markera hej vilt och det blir frustrerande för både hund och tränare. Med den här filmen vill jag illustrera hur Squid söker med nosen över hela väggen och i princip ignorerar post-it lapparna. På slutet testade jag att inte sätta ut någon maskeringstejp utan istället ta på en post-it-lapp. Då var hon ganska trött, men gjorde en liten markering som jag belönade (något sent).

Squids lydnadsdebut

Squid ligger inte på latsidan. Idag tog hon med sig matte till Fagersta för debut i lydnadsklass 1. Platsliggningen gick bra och var helt lugn. Det var skönt, för det är alltid lite nervöst i klass 1. Vi hade nummer åtta, så vi hann sitta i cafeterian och titta på lite andra hundar innan det var vår tur. Tandvisningen gick bra, hon brukar sitta helt stilla men det klarade hon inte den här gången. Det blev ändå en tia. Linförigheten kändes helt okej och vi fick 9,5 (tränger i en vänstersväng). Läggandet funkade bra och vi fick 10. I inkallningen fick vi 9,5 på grund av att hon slog i mitt ben lite. Ställandet blev ett väldigt stort hopp, men vi fick 10. Apporteringen brukar vara ett säkert kort, så jag har ingen aning om vad som flög i henne. Hon spottade ut den så fort hon hade gripit den. Vi fick en 6:a. Jag var säker på att vi skulle nolla den, men i reglerna står det att man kan få 7 om hunden spottar ut innan kommando, så jag antar att domaren var lite snäll. Hoppet och helheten blev tior. Vi vann klassen med 192,5 poäng. Nu är planen att starta klass II ganska snart. De flest moment där är färdiga och med lite finslip är vi nog klara för tävling inom kort. Jag har dock inte lust att starta utomhus i början av april (känns som att det kan bli en blöt och lerig affär), men har hittat en tävling i Linköping i maj som vi nog ska satsa på. Helgerna är ju upptagna, så det gäller att hitta tävlingar på vardagskvällar. Under tiden ska vi jobba mer på momenten i klass III också.

Här kommer en film:

Agilitytävling och lydnadskurs

Dags för en liten uppdatering kanske. Jag har blivit förkyld och det tar verkligen på krafterna. Jag hoppas verkligen att det inte blir värre, för det har jag inte tid med. Här kommer i alla fall några rader om vad vi har gjort de senaste dagarna.

I söndags var det dags att tävla agility med Squid igen. Kristinehamns BK arrangerade 2 x agility- och hoppklass I. Squid uppförde sig alldeles utmärkt. Det här var definitivt den svåraste tävlingen vi har varit på med tanke på att hålla Squid tyst och lugn inför start. Det var två banor ganska nära varandra inne i ett ridhus och ingenting att stå bakom medan man väntar på sin tur. Jag blev glatt överraskad över att Squid klarade det så bra. Hon var tyst och höll fokus på sin matte istället för att hetsa på hundarna på banan. Tyvärr var det inte riktigt vår dag när det väl var dags för oss att springa på banan. I tre av fyra lopp fick vi en vägran i samma situation (hopphinder efter framförbyte). I det fjärde loppet (hoppklass 1 A) satte vi en nolla och kom på tredje plats med pinne. Jag är jättenöjd med Squid! Kontaktfält, slalom, hoppning stämmer. Hon är följsam och väldigt trevlig att köra med. De där vägringarna är lite skumma, men det är ju någonting som definitivt kommer vara glömt om några månader – typisk unghundsgrej. Loppen kan du se här:

Måndag och tisdag gick vi kurs för Maria Brandel (fd. Hagström) i AH-hallen. Squid är anmäld till lydnadsklass I, men jag börjar bli rejält trött på de momenten, så vi började måndagen med att köra igenom lydnadsklass II tävlingsmässigt, för att se hur långt det är kvar där. Flera av momenten har vi aldrig gjort hela, men jag tyckte att hon var jätteduktig. Inkallning med stå var jättebra fram till andra inkallningssträckan, där hon blev osäker eftersom jag aldrig har kallat in henne från ställandet förut. Rutan fungerade perfekt. Apporteringen var bra, men jag hade gärna haft lite mer tempo. Hopp – sitt – hopp har jag aldrig kört, men jag chansade och hon hoppade, men vände upp direkt och satte sig på kommando väldigt nära hindret. Där får vi träna lite på att hon ska fortsätta springa framåt tills hon får kommando. Fjärren stod jag över, den har vi precis börjat träna. Över huvud taget kändes det alltså bra och det är inte mycket kvar innan hon kan tävla tvåan också. Får se ut någon kvällstävling till våren.

Epic var den som fick träna mest på kursen. Han har varit lite risig i magen under den senaste månaden och vi har inte tränat så mycket. Nu var han dock i toppform och orkade massor. Vi jobbade på fotgående, signalkontroll, att inte titta på belöningen (hans största problem), ställande, targeting, apportering med mera. Han är så roligt att jobba med! Jag är så sjukt nöjd med honom än så länge. Han har enormt mycket tryck i det han gör men kan ändå vara lagom lugn i moment där det behövs, kan koncentrera sig jättebra och slappnar av hur lätt som helst när han inte jobbar (kan ligga uppbunden när jag kör agility med Squid). Vi får se vad som händer när han blir könsmogen och vuxen, men än så länge ser det väldigt lovande ut! På tisdagskvällen höll jag hoppteknikkurs i ridhuset och Epic fick vara med och göra några övningar. Jag trodde att han skulle vara lite trött efter två dagar med kurs, men hoppteknik är nog hans favoritsyssla (förutom vallning möjligtvis) och han skakar i väntan på sin tur. Trött var det sista han var, men han var i alla fall duktig!

Idag har vi tränat agility i ridhuset ihop med Åsa och Cecilia. Jag orkade inte så mycket med min förkylning, men jag byggde övningar som liknade de situationer där vi fick vägringar på tävlingen i söndags. Naturligtvis gick det inte att få fram felet, oavsett om jag försökte vara sen, felplacerad eller sticka tidigt. Vi får hoppas att det inte dyker upp på lördagens tävling i Örebro.

Lydnadskurs och vallning

Wow! Vilka intensiva dagar vi har haft. Åtta timmar lydnad på dagarna och två timmar vallning på kvällen, två dagar i rad. Vi har alltså gått kurs för Maria Hagström ihop med ett supertrevligt gäng. Trots att vi har gått kurs för Maria så många gånger att jag har tappat räkningen på antalet, så finns det alltid nya saker att lära sig. Det är kanonbra att få nya tänk-på-det-där och problemlösningidéer. Squid och jag har kört igenom klass 1-programmet både igår och idag. Igår körde vi det vanligt och idag med en massa störningar (typ folk som ligger på golvet, störande tävlingsledare, hundar bredvid hoppet etc.). Båda gångerna gjorde hon allt rätt och hade tagit förstapris med god marginal, men det finns detaljer att jobba på! Vi har också jobbat med fjärrdirigering, ställande på väg bort från mig, fotgående och fokus i utgångsställning.

”DEN pinnen är det!” (Sivs Kry tvärbromsar vid rätt vittringsapport)

Epic har också fått träna lite. Sändande till target, fotgående, stadga och varsågod-övningar. Han är så superhärlig! De flesta problem vi får beror på att han är lite för fokuserad på belöningarna. Jag ser mer och mer att det är det som har gjort att vissa saker som verkar enkla har tagit lång tid att lära in. Vi ska därför träna en del på att han ska kunna låsa blicken framåt oavsett vad jag gör. Förutom den lilla utmaningen så älskar jag hans attityd i träningen. Han är så snabb, intensiv och fokuserad samtidigt som han kan vara lugn, koncentrerad och helt stilla.

Cecilias Cartman var på sin första lydnadskurs och imponerade på alla!

På kvällarna har vi vallat. Igår var det inte riktigt planerat, men när jag hade glömt nyckeln i Thomas bil efter kursen och inte kom in i huset på två timmar så var det inte så mycket annat att göra här hemma. Squid och Jen fick ordentliga genomkörare och Epic fick gå lite efter fåren i lina. Idag tog vi med fåren till ridhuset och tränade i två timmar. Det var helt otroligt roligt och vi har nog aldrig haft så många genombrott på en träning. Lilla Win tände på fåren för första gången. Epic började att flanka (i alla fall åt höger) och gjorde en massa fina saker. Squid jobbade lugnt och tänkande med att balansera mot mig utan kommando. Thomas tränade på att styra Jen genom knixiga banor. Jag lyckades dela flera gånger. Cecilias Ninja började äntligen valla på riktigt och betedde sig som en mönsterelev efter att ha varit ganska galen innan vinteruppehållet. Det är verkligen perfekt att jobba med unghundar i ridhuset. Fåren kan inte smita över några staket och det finns inget drag. Idag är dessutom planen bara is, så det är perfekt att kunna vara i ett ridhus. Planen är både vallning och agility i ridhuset imorgon. Sedan agility i hallen i Kungsör hela torsdagen. Och tävling i Knivsta på fredag. Intensiv vecka!