Det är många som skaffar valp just nu, och inte minst har vi själva nyligen släppt iväg 6 valpar till nya hem. Jag har funderat en del på vilka råd som är kloka att ge till nyblivna valpägare. Jag frågade till exempel på vår Facebooksida vad som var folks bästa råd. Gå alltså in där om du vill läsa fler. Jag tycker att det är svårt att ge råd som är konstruktiva utan att bli helt abstrakta, samtidigt som de inte får skapa prestationsångest och stress.
Egentligen kan man konstatera att man kan göra på många olika sätt, men ändå få väldigt bra resultat. Ofta spelar det till exempel ingen större roll ifall man tränar mycket eller lite med valpen, så länge man gör det smart. En del trivs med att sätta igång med träningen direkt, andra tror mer på att bara låta valpen vara tills den har blivit äldre. En del prioriterar mycket miljöträning, andra är väldigt fokuserade på avslappning och passivitet, medan en tredje gärna tränar mycket kontaktövningar. Man är nog ofta väldigt färgad av de valpar och hundar man har haft tidigare. Därför blir det extra viktigt att man hela tiden anstränger sig för att se just den individ man har framför sig just nu. Förra hunden hade kanske jättesvårt att slappna av i nya miljöer, men det är kanske en självklarhet för den du har nu…
Väldigt mycket påverkas av den personlighet valpen är född med. Vi kan naturligtvis påverka mycket inom de genetiska ramarna, men det som en valpägare får gratis kan vara världens största utmaning för en annan. Det är viktigt att komma ihåg. Den här artikeln (tyvärr på engelska) tycker jag förklarar det hela på ett ganska bra sätt.
Här kommer tre råd som fungerar bra för mig när jag har valp. Det finns naturligtvis mängder av saker att säga om valptiden, och det här är bara ett urval:
1. Se till att valpen sover och vilar mycket! Jag tror att valpar behöver sova mycket. Dessutom har jag andra hundar och jobb att sköta, så det är ju väldigt bekvämt om valpen kan sova så att jag kan göra andra saker… Min övergripande prioritering med en liten valp är alltså att ge den förutsättningar att sova så mycket som möjligt. En del valpar somnar lätt över allt, andra behöver hjälp – till exempel genom att vi begränsar deras valmöjligheter lite (exempelvis genom en trygg men relativt ”tråkig” valphage där man kan somna sött). En del valpar har väldigt svårt att komma till ro. Jag tror inte att vi gör dem någon tjänst genom att hela tiden ge dem uppmärksamhet, kontakt och aktivering när de inte kan slappna av.
En trygg och välbalanserad valp kan sova på egen hand medan jag promenerar med eller tränar de andra hundarna, eller medan jag jobbar (självklart inte en hel arbetsdag i sträck!). När han absolut inte vill sova eller vila längre så kan vi hitta på roliga saker, som lek, träning, upptäcksfärder i skogen, miljöträning och socialisering. Har han sovit gott är han mycket mer mottaglig för lek, inlärning och trevliga upplevelser. Och sedan är det dags att sova igen för att hjärnan ska få en chans att bearbeta upplevelserna.
2. Blanda in träning i leken, inte lek i träningen. När jag tränar en valp (eller vuxen hund som gärna väljer bort leken) försöker jag att i första hand se på träningspassen som lekstunder. Jag leker med valpen och ett eller flera föremål. När valpen kan leka engagerat med mig börjar jag smyga in träning i lekstunderna. Först handlar det om att jag tar undan leksaken och låter valpen bjuda något beteende för att få leksaken tillbaka. Sedan börjar jag kanske blanda in en godbit för rätt beteende också. Många valpar är väldigt matglada och väljer kanske bort leken när de har fått godbitar. Då blandar jag bara in någon enstaka godbit tills leken är lika bra efter godbiten som före. Valpar är väldigt olika när det gäller det här, och ofta kan man snabbt använda mycket godis i träningen utan att det går ut över leken. Men jag vill att leken ska vara grunden för träningen. Leken är motorn, godbitarna är där för att ge mer precis information och för att till viss del styra (ner) aktivitetsnivån.
3. Valpsäkra och välj dina strider. Organisera ditt och valpens liv så att ni hamnar i så få onödiga konflikter som möjligt. Fundera över vilka saker som behöver tränas, vilka som kan förebyggas och vilka som kommer att växa bort av sig själv om du bara undviker dem. De här valen kan vara svåra att göra om man är ny med hund, eller med en viss ras. Typiska ”valpproblem” som att valpen tuggar på allt, kan lätt undvikas genom att hemmet valpsäkras (kompostgaller runt tuggvänliga möbler, skor på hatthyllan etc.) och genom att valpen får fri tillgång på ”tillåtna” tuggleksaker och ben. Visst kan du träna på att inte tugga på möblemanget, men gör det när du är förberedd och upplagd, inte när du redan är stressad och trött och egentligen borde göra något annat.
En del problem kan man förutse och därmed förebygga innan de uppstår. Sådana saker kan vara vakt av bilen/buren (finns sällan hos små valpar, men väcks någon gång under uppväxten) eller vallning av bilar/cyklister/andra hundar (uppstår ofta också något senare än vid 8 veckor). Båda de här sakerna förebygger jag hos mina valpar innan jag ser tendenser till problem. Jag förebygger det genom att associera händelserna (främmande hundar som går förbi buren/bilen eller en passerande bil när vi går promenad) med någonting trevligt (en godbit). På så sätt är valpen oftast ”vaccinerad” mot beteendet jag inte vill ha när han kommer i åldern där det hade uppstått. Och om jag skulle behöva träna på det så går det mycket snabbare eftersom valpen redan har associationer till händelsen. Här handlar det naturligtvis också om att undvika att utsätta valpen för potentiellt triggande händelser om du inte är beredd att agera. Beteenden som ligger nära till hands genetiskt tar inte många repetitioner innan de blir starka.
