Nu har det, pinsamt nog, gått över två månader sedan jag bad om tips på hur man kan lära in metallapporten om man har en hund som inte är så sugen på att gripa den. Min lösning blev väl att inte träna metallen alls, men så provade jag för en dryg vecka sedan – först med en kapsylöppnare i metall (det gick ju bra!) och sedan med metallapporten (wow! nu kan hon hela momentet!). På kurs i torsdags var hon fortfarande lite skeptisk till att plocka upp en främmande (stor) metallapport på första försöket, men snart tror jag inte att hon bryr sig alls. Jag försöker att fokusera på fart och klipp i apporteringarna just nu, och så här kan träningen se ut: