Tävlingssäsongen så långt

Oj, det var länge sedan jag bloggade! Det har varit en enormt intensiv vår och stundtals har jag varit på gränsen till vad jag fixar utan att bli ett vrak. Jag har jobbat med att göra klart min bok, tagit hand om två valpkullar, haft fullt upp med onlinekurser, rest till Kanada, Schweiz, Italien och Fagersta för att hålla kurs, haft två kurser på hemmaplan, gått kurs, försökt göra kakhund av min irländska lilltjej, tagit hand om lamning, och tävlat med Epic och Bud. Samtidigt har Thomas haft en väldigt intensiv vår med massor av kurser i Danmark och Norge, så vi har varit helt beroende av fantastiska vänner som ställt upp och passat gården när vi båda är borta.

Idag tänkte jag skriva lite om tävlingssäsongen så långt. Squid har haft valpar och har bara gjort en tävling i år. Nu är valparna utflugna (så när som på ett par eftersläntrare) och nu gäller det att få henne i form igen. Hon var i strålande form innan valparna, men hon blir ändå nio år i september så jag får vara beredd på att det kanske tar lite tid. Agility kan hon, så det handlar bara om att få henne stark och beredd. Härligt att det är sommar så att hon kan simma mycket.

Epic och jag plågas av framför allt rivningar. Det har varit så hela hans karriär. Han kan så otroligt mycket och är så bra, men allt är liksom bortkastat när han river något hinder i varje lopp. I vintras kände jag att jag inte hade så himla mycket att träna på med honom, så jag tränade om hans running contacts och bestämde mig för att köra dem på tävling igen, efter en längre paus med stoppade kontaktfält för att få lite kontroll. De har fungerar över förväntan på tävling, för vi är långt ifrån klara med processen. Han kan göra jättefina träffar, men går lätt tillbaka till gammalt beteende (höga träffar med dålig separation) när det blir mer tävlingsmässigt. På tävling i vår har han träffat alla kontaktfält, förutom en gång när jag bestämde mig för att be om stopp…

Mitt i alla stolpe-ut-lopp kom landslagsuttagningarna. Jag hade inga förväntningar, men drömde om att få åka till European Open ännu en gång. Jag förberedde mig väl, kartlade våra svagheter och tränade på dem. Landslagsuttagningarna är en av mina favorittävlingar på året – oavsett resultat. Fina förutsättningar i inomhushall, banor av duktiga domare och en känsla av allvar. Årets landslagsuttagning blev också alldeles magisk. För en helg fick jag uppleva hur det kan vara att köra agility när marginalerna är på rätt sida. Vi började med två nollade hopplopp på fredagen. Det tredje hade varit nollat om jag inte plötsligt sagt ”kom igen” i slalom och fick honom att gå ur. På lördagen nollade vi ett agilitylopp och i ett annat hade vi bara fem fem (det där kontaktfältet där jag bad om stopp…). Plötsligt hade vi faktiskt nollat 50% av loppen och låg ganska bra till i sammanställningen. Tredje dagen var det två lopp och vi nollade ytterligare ett agilitylopp och klättrade högt upp på listan. Sista loppet – ett hopplopp – inleddes med helgens första rivning och därmed var chansen att ta poäng borta. På landslagsuttagningarna måste man nolla och dessutom ha en bra tid (i förhållande till vinnaren) för att ta poäng. I slutändan visade det sig att vi var bland de 10 bästa och får därmed representera Sverige på European Open och Nordiska Mästerskapen i sommar!

Bud började tävla i slutet av förra året, men i början av januari fick han en låsning i ryggen mitt under ett träningspass och det innebar vila, behandlingar och uppbyggnad. I slutet av april startade vi ett par hopp 2-lopp och första maj var det nydebut i agilityklass 1. I samband med skadan bestämde jag mig för att han ska få springa i large där maxhöjden är 50 centimeter. Det kändes plötsligt dumt att be honom hoppa 10 centimeter högre bara för att han kan. Bud är duktig och gör sitt bästa, så han har tagit pinnar ganska snabbt och har kommit upp i hopp 3 och har en pinne kvar i agilityklass 2. I lördags tävlade vi i Frövi och Bud vann hopp 3 och tog sitt första cert! Vi har en massa kvar att jobba på, så jag ser verkligen fram emot långa sommarkvällar med goda vänner och massor av agilityträning.

Buds första ag1-pinne:

Buds sista hopp 2-pinne:

Buds certlopp:

Irländska Spy

I slutet av januari satte jag mig i bilen och körde, körde och körde lite till. Körde tills jag hamnade på Irland och träffade Spy, som jag tidigare bara sett på en skakig 90-sekundersvideo. Att jag hittade Spy på YouTube var ganska slumpmässigt. Videon var precis upplagd och det stod att hon var till salu, men det fanns inga kontaktuppgifter eller information om var hon fanns. Jag blev kär vid första ögonkastet och ägnade flera timmar åt detektivarbete, innan jag till slut hittade annonsen på irländska motsvarigheten till Blocket.

fullsizerender-1.jpgSpy på en agilityplan i England

Epic och Bud var med i bilen och vi tränade lite vallning på Irland innan vi körde tillbaka till England där vi tog lite agilitybilder till kommande bok, tittade på en vallhundstävling och tränade lite. Sedan körde vi hemåt och i Tyskland la bilen av på Autobahn mellan Bremen och Hamburg. Bara att ringa bärgning och försöka få till en oplanerad hotellnatt med tre hundar, varav en aldrig hade varit inomhus tidigare och visst också löpte. Spy fick sova i badrummet och hanterade det riktigt bra, men det var ingen enkel uppgift att dra packning och två hanhundar ihop med löptik mellan verkstad och hotell i en liten tysk stad. Att laga bilen tog som tur var bara en dag och hem kom vi sent på tisdagkvällen, nio dagar efter att vi lämnat Sverige.

fullsizerender-2.jpgSpy och Holly i skogen med husse

Spy har nu bott hos oss i två veckor och vi håller fortfarande på att lära känna henne. Hon är 10 månader gammal och har bott i en liten box i ett skjul på Irland hela livet. Det är otroligt hur snabbt hon har anpassat sig till livet i vår flock. En fantastisk sak är att hon verkar rumsren, vi har inte haft en enda olycka. Att skapa en relation till henne går framåt, men är väldigt annorlunda mot att börja med en liten valp. Jag ser fram emot att förhoppningsvis kunna få henne till agilityhund, men just nu fokuserar vi mest på att bli kompisar och på att ta godis ur handen. En så självklar sak för en liten valp, men så svårt för Spy. Hon är matglad, men mat ur handen är sådär intressant och inte alls självklart i alla lägen. Och steget därifrån till att hon skulle jobba för mat känns långt.

Jag köpte henne för att hon såg fantastisk ut när hon vallade får och det gör hon jättebra även i Sverige. Hon är inte alls tränad, men har ett naturligt och moget sätt med fåren som gör att hon känns helt redo för träning trots sin unga ålder. Även där är det relationen som måste byggas upp så att hon litar på mig i alla lägen och vill lyssna på vad jag säger.

img_0362Det kom snö igår… Spy vallar får utanför huset 

Det är så spännande att lära känna en ny individ. Man upptäcker nya sidor hos henne hela tiden, när hon blir mer bekväm här hemma. Precis nu upptäckte jag att hon blir upphetsad och piper när Thomas tränar lydnad och busar med Holly i ett annat rum. Vi kommer kanske att få jobba en del på att hon ska vara lugn när andra tränar. Förhoppningvis kan vi snart börja träna och leka ihop – jag tror att hon har en del föremålsintresse, men jag har inte vågat testa att leka på riktigt än.

Har du erfarenhet av äldre omplaceringar utan erfarenhet av familjeliv och träning? Ge mig gärna massor av tips!

Vintertricks och kommandoträning

När det är lera, is och mörker ute är det skönt att kunna aktivera hundarna inomhus. Jag älskar att träna tricks, pilla med detaljer till lydnaden och leka nosework. Allt man behöver är ett halkfritt underlag och lite godis.


Lite tricksträning får vi till i skogen också! 

Idag har Epic och Bud tränat på att lyssna på kommando på ett nytt och ett ny-gammals trick. I förra veckan lärde de sig att lyfta rumpan från ligg (”rumpa”). Som ”buga”, fast med ligg som utgångspunkt istället för stå. Epic har kommit längst och jag kunde börja säga kommandot när jag står en bit ifrån honom. Bud fick träna på att kunna ”bli lång” när jag står upp en bit ifrån. Jag lärde honom det som valp, men har inte riktigt gått vidare så att han är självständig på kommado. Det verkar ha lossnat en del nu. Han kan också lyfta rumpan, så nästa projekt blir att han ska kunna skilja på de två kommandona. En jättebra lyssna-övning! Ju fler beteenden hunden kan på kommando där han verkligen måste lyssna och välja rätt, desto enklare blir det med bra signalkontroll på lydnadsplanen eller på agilitytävling, där hunden måste lyssna i hög fart och intensitet.

Har du några tricks-projekt i vinter? Eller några tricks som du gärna skulle vilja lära din hund men inte riktigt har en plan för? Skriv en kommentar så kanske jag gör en liten instruktionsfilm om något trick som många har problem med.

Om du vill bli bättre på att både shejpa nya beteenden och att sätta kommando och få signalkontroll på beteenden hunden redan kan, rekommenderar jag vår Grundkurs Online som startar den 1 mars!

Inlärning av frysmarkering

Idag tog jag och Squid upp nose work-träningen igen. Jag provade någon gång hemma efter att vi hade gått privatlektion, men tappade lite sugen och var upptagen med annat. Idag provade jag lite på det sätt jag hade tänkt mig från början, slängde ut 20-30 tops på golvet, varav en med eukalyptusdoft. Hon sökte och markerade direkt rätt tops, så någonting lärde hon sig absolut under våra två träningspass i november! Jag provade också att gömma tops i väggen och i behållare. Hon har fattat! En anledning till att jag kunde gå vidare så fort är naturligtvis att hon är van vid att söka efter en doft och frysa nosen mot doftkällan sedan tidigare. Det är så jag har lärt in vittringsapportering tidigare.

Jag ser många frågor om hur man lär in en frysmarkering, så jag bestämde mig för att lära Sarek (eftersom han inte tränat det tidigare) det och göra en liten film. Jag tror absolut att det är en stor fördel att lära in markeringen separat och göra hunden säker på det innan man kopplar ihop det med söket. Det kan också vara klokt att så fort som möjligt låta hunden frysmarkera på lukt istället för syn, även om man inte gör det i samband med nose work-träning. Man kan till exempel använda en väldigt liten target och gömma den utomhus så att hunden får nosa upp den för att kunna markera. Så gjorde jag med Squid när jag lärde henne vittringsapportering – gömde en liten bit tändsticka så att hon fick använda nosen för att hitta den, och la sedan på vittringspinnar som störning.

Så här gjorde jag för att lära Sarek frysmarkera en target på marken:

  1. Belöning för att nudda min hand
  2. Belöning för att hålla kvar nosen vid handen
  3. Omvänt lockande (synliga godbitar i den andra handen) för att öka förståelsen och stadgan på handen
  4. Target i min hand
  5. Target gradvis överförd från handen till marken
  6. Omvänt lockande för att öka förståelse, fokus och stadga

Det här och många andra beteenden kan du lära dig i vår Grundkurs Online som startar den 1 mars!

Att diskutera på internet

Jag har varit med på hundforum av olika slag i snart 15 år. Genom hundforum har jag fått vänner, lärt mig nya saker och framför allt – diskuterat de flesta ämnen kring hundägande och hundträning med olika typer av människor. Idag har grupper på Facebook i princip tagit över hundforumens roll, och diskussionerna är vildare än någonsin. Många diskussioner är intressanta och hjälpsamma, men det finns också många diskussioner som spårar ur helt. Vissa ämnen är helt klart hetare än andra, till exempel frågor om träningsmetoder och relation till hundar i vardagen. Avelsfrågor brukar också kunna engagera många utan att de båda sidorna någonsin närmar sig varandra.

Jag tänker att vi alla vinner på att försöka hålla diskussioner på en bra nivå. Oavsett om vi vill övertyga andra om den egna träningsmetodens förträfflighet eller om vi försöker samarbeta i en klubb. Här kommer mina bästa tips för bättre diskussioner på internet:

  • Utgå ifrån att alla du diskuterar med älskar sin hund (eller sporten, eller rasen) och försöker att göra det bästa för den. Även om du är övertygad om att ditt sätt är bäst så är det faktiskt väldigt troligt att andra bryr sig om sin hund precis lika mycket som du bryr dig om din, och att deras åsikter också bygger på en övertygelse om att de val de gör är bäst för hunden (eller sporten, eller rasen…).
  • Utgå ifrån att andra också har kunskap – även om de inte har samma åsikter som dig, men var ödmjuk inför det faktum att det finns folk som både kan mindre än dig (och behöver trevlig vägledning, inte trakasserier) och inför att det finns folk som har mer erfarenhet och faktiskt kan saker som inte du kan.
  • Försök att sätta dig in i andras ståndpunkter och tolka dem så generöst som du kan. Gör ett tankeexperiment där du försöker att argumentera för den andra ståndpunkten så bra som möjligt. Argumentera inte emot en vulgärversion av det som din diskussionspartner säger, ge alltid the benefit of the doubt och fråga ”menar du *generös tolkning av det motparten säger*” om du är osäker istället för att förutsätta det värsta.
  • Om du hävdar att det du säger är fakta bör du kunna backa upp det med relevanta referenser. Det räcker inte att säga ”det kan du googla själv” om någon frågar. Skilj på fakta och åsikter och presentera inte dina personliga åsikter som fakta om de är just åsikter.
  • Tänk på att det är många fler som läser en diskussion än de som deltar i den. Du kanske inte övertygar dina meningsmotståndare, men om du är trevlig, saklig och har goda argument finns det stor chans att du påverkar de som läser tråden utan att kommentera.
  • Var öppen för att lära dig nya saker. Även om du inte kommer att använda allt du lär dig är det alltid bra att förstå andra sätt att göra saker på och att förstå andra perspektiv. Dessutom är det jättetråkigt att diskutera med någon som inte kan tänka sig att någonsin ändra uppfattning eller lära något av någon annan. Det här gäller kanske ännu mer i verkliga livet än i diskussioner på internet. Om någon gör något som jag inte förstår poängen med så vill jag gärna lära mig mer om det. Oavsett vad jag upptäcker så kommer jag att kunna utnyttja den kunskapen senare.

img_0224

Perfekt Gungbräda 2017

Gungbrädan är ett hinder som bjuder på många utmaningar. En snabb och självständig gungbräda kan spara tid för både hund och förare. Jag och Bud har haft det väldigt roligt med inärning av gungbräda under förra året, och jag var nöjd med att ha en riktigt fin gunga när det var dags för agilitydebut i december.

En del hundar tycker att det är obehagligt med ett hinder som rör sig och låter, så det är viktigt att grundträna så att hunden aldrig upplever obehag och alltid har bra attityd. Om hunden redan har blivit skrämd så krävs det mycket mer träning för att vända känslan, men det är fullt möjligt och ökar ofta hundens självförtroende och nyfikenhet även i andra situationer.

I vår erbjuder jag en onlinekurs med fullt fokus på gungbrädan. Du får övningar i text och på film. Det finns övningar som utförs både med och utan hinder, så du behöver inte ha tillgång till gungbräda hela tiden, speciellt inte i början av kursen. Som deltagare med hund får du skicka in obegränsat med filmer och frågor som du får snabb och personlig feedback på. Som observatör kan du se alla övningar och följa alla deltagare med hund under processen.

Kursen pågår från den 22 februari till den 4 juni. Nytt den här gången är att kursen körs på Facebook i en hemlig grupp för deltagarna. Du anmäler dig genom att gå in i eventet på Facebook och klicka i att du kommer, så kontaktar vi dig med faktura och info. När du har betalat får du tillgång till gruppen, där det ligger några förberedande övningar som du kan komma igång med direkt i väntan på kursstart. Om du har frågor kan du kontakta Klickerklok på Facebook eller maila klickerklok@gmail.com

https://www.facebook.com/events/1627535404208134/

Årskrönika 2016 Del 2

Fortsättning på vårt år 2016. Första delen hittar du här.

Juli

Juli började med SM i agility där Squid tävlade individuellt. Det var regnigt och blåsigt, och verkade alltid regna allra mest precis när vi skulle in i ringen. I hopploppet fick vi en rivning och en stor sväng som jag får ta på mig helt själv, så där var man liksom ute från placeringarna direkt. I agilityloppet fick vi en snöplig vägran på hinder 2 när Squid halkade i upphoppet. Var dock väldigt nöjd med vårt upplopp i det loppet. Bud debuterade i ”tävlingssammanhang” med två tunnelrace. I samband med SM flyttade Wilco till vår vän Barbro där han trivs jättebra och tränar agility.

Efter SM hade vi kennelläger hemma i över en vecka, med besök från valpköpare och två vallhundskurser med externa instruktörer. Vi hann också med kvalsäsongens första agilitytävling i Fagersta, där Squid dubbelnollade agilityklasserna och Epic var sååå nära men sprang förbi sista hindret för första gången någonsin…

I juli var vi också på Hulahoppet i Kungälv. Det var kokhett, men vi älskade de stora startfälten och de utmanande banorna. Båda hundarna gick himla fint, tyvärr stolpe ut med Epic hela tiden (tog dock SM-pinne med 5 fel på en klurig agilitybana), men flera nollor och SM-pinnar med Squid. Några nätter sov vi hos mina föräldrar i Åsa söder om Göteborg och njöt av att svalka oss i havet efter tävlingarna.

screen-shot-2016-12-31-at-13-58-47-pm

Bud svalkar sig i havet i Åsa

Roligast i juli var att Bud och jag satte igång med inärning av running contacts och att vi hade våra bästa vänner på besök under långa perioder.

Augusti

I augusti slog vädret om från varmt och skönt till kallt och blåsigt. Vi fick besök av vår vän Kristen från USA, tränade mycket och tävlade två helger. Epic tog agilitycert i Frövi. Bud och jag gick flera vallhundskurser för Jonas Gustafsson och tränade mycket mellan dem.

September

September började med agilitytävlingar i Tidaholm där Squid nollade tre av fyra lopp och Epic gick jättefint, tyvärr med någon rivning i varje lopp. Helgen efter jobbade jag fyra dagar i Schweiz och medan jag var på väg hem på tisdagen födde Fay fem tikvalpar – helsyskon till Bud. Helgen efter var det Thomas tur att jobba fyra dagar i Schweiz medan jag tog med hundarna till Söderköping på agilitytävling.

screen-shot-2016-12-31-at-14-10-19-pm

Squid poserar med rosetter på ett blåsigt berg utanför Falköping efter dubbelnolla i Tidaholm

Tredje helgen i september åkte jag till Spanien för att titta på agility-VM. Vi hade det supertrevligt och njöt av sol, god mat och fanastisk agility. När jag kom hem var det egentligen tänkt att jag skulle åka till USA ihop med Epic igen, men jag blev sjuk och fick ställa in.

Oktober

Oktober började med två veckors soffläge. Tråkigt att behöva ställa in resa, men helt okej att bara ta det lugnt. Jag var för sjuk för att klara av några ansträngningar, men pigg nog för att mysa med TV-serier och klappa hundar.

Efter två veckor åkte jag till Norwegian Open och tävlade med Squid och Epic. Vi hade inte hunnit träna så mycket, men det gick helt okej ändå. Missade tyvärr finalplats med en sketen rivning i ett annars grymt lopp. Efter den tävlingen blev det mycket vallning. Jonas Gustafsson kom hit och höll kurs igen. Volt blev godkänd vallhund i början av månaden och tog 1:a-pris i IK1. Thomas startade Bud på VP i slutet av månaden (medan jag tävlade agility i Ulricehamn med Squid och Epic) och de blev godkända. Epic och jag startade en IK2:a med hyfsat resultat.

November

Det hände inte jättemycket spännande saker under hösten. Jag skrev mycket på boken som kommer ut under nästa år, gick i skogen med hundarna och njöt av träning i vår nya ihomhushall här i närheten. Valparna blev leveransklara i början av november, men vi behöll tre stycken, så det har också tagit en del tid.

screen-shot-2016-12-31-at-14-27-17-pmUnderbar träningshelg med bästa träningsgruppen i slutet av november. FTW King, FTW Midi, FTW Epic, FTW Bud, FTW Mist, Emenems Ninja och Emenems Lunachick ”Squid”. 

Vi tävlade agility i Mora och jag blev plötsligt väldigt sugen på att debutera med Bud trots att det inte var planerat. Han fick starta hoppklasserna på söndagen när vi ändå var på plats. Debuten gick strålande med en liten rivning i första loppet och vinst och pinne i det andra! Vi var också i Vårgårda och tävlade klass 3.

Thomas startade IK1 och IK2 med Volt respektive Sarek och tog poäng till Unghunds-SM/SM med dem. Kat startade på cocker-SM och fick certificate of merit. Han bestämde sig också för att Buds lillasyster Holly ska stanna hos honom och de är i full gång med att träna lydnadsgrunder.

December

I december var det dags för Buds agilityklass-debut. Tyvärr fick vi fem fel i båda agilityloppen, men med fina kontaktfält och bra känsla! I hoppklassen lyckades vi ta vår andra pinne med ett nollat lopp.

Vi har gått vallhundskurs för Jonas Gustafsson igen (femte gången det här halvåret – det finns så mycket att lära!) och tränat både agility och vallning. Epic blev pappa till valpar hos kennel Greis Working. Det ska bli väldigt roligt att följa dem!

Sammanfattning av tävlingsåret

  • Lydnadschampionat (Squid)
  • Agilitycert (Epic)
  • SM-kval agility (Squid)
  • Vinst uttagning WAO (Squid)
  • Lagbrons WAO (Squid)
  • Två godkända vallhundar (Volt och Bud)
  • 1:a-pris i IK1 och poäng till Unghunds-SM (Volt)
  • SM-poäng vallning IK2 (Sarek)
  • 1:a-pris unghundsklass på jaktprov för stående fågelhundar (Alot)
  • CoM på Spaniel-SM (Kat)
  • 1:a-pris och 2 placering i segrarklass på spanieljaktprov (Kat)

Årskrönika 2016 Del 1

Jag tänkte att det kunde vara roligt att sammanfatta 2016 lite. Det är många saker som hänt som kanske inte hamnat i bloggen tidigare. Här kommer del 1: Januari till juni.

Januari

En av de första sakerna som hände 2016 var uttaget till World Agility Open. Vi åkte ner till Skåne för att tävla om en plats i laget och Squid vann både uttaget och games-klasserna på söndagen. Jag vet inte varför men det går ofta väldigt bra för oss i början på året. Jag vet inte vad det beror på – kanske att vi tränar mindre på vintern? Det verkar orimligt att vi skulle bli bättre av mindre träning, men vi har i många år presterat allra bäst de första månaderna på året.

Helgen efter var Epic och jag på mondioring-kurs i Halmstad. Det var roligt och motiverande. Helgen efter det var Thomas iväg och höll kurs, så jag tog med mig Kat på spanieljaktprov i segrarklass utanför Strängnäs. Jag har aldrig gått på jaktprov tidigare, men Kat bara skötte allt för mig så att jag bara behövde hänga på. Vi tog 1:a-pris och kom tvåa. Häftig upplevelse!

Sista helgen i januari tävlade vi i Väsby-hallen. Inga superresulat, men nollade ett agilitylopp med Squid. På söndagen skyndade jag mig iväg från tävlingen för att köra mot England och parningsresa för fodertiken Bet. Utöver henne hade jag med mig Epic och Bud.

Februari

Att köra till och från England var trevligt med bra böcker i lurarna. Lyssnade på en om dinosaurier, en om DNA och en om konstgödsel, för sådant tycker jag är roligt… Vi var i Lancashire och det var väldigt blött och svårt att träna vallning på grund av underlaget. Fick dock till en hel del riktigt fin träning med Bud. Parningarna gick trögt och jag åkte hem ganska övertygad om att resan var fruktlös.

img_4227.jpg

Så fort jag kom hem från England – lite senare än planerat – fick jag packa om och sätta mig på flyget till Schweiz där jag hade kurs. Hem igen och full fart med lydnadstränandet eftersom Squid och jag skulle tävla helgen som kom. Vi var runt i lite olika hallar och tränade intensivt inför tävlingen, vilket räckte till förstapris i elitklass och lydnadschampionat.

Hela februari hade jag gått och känt mig lite halvsjuk, och efter den här helgen blev jag sjuk på riktigt samtidigt som Thomas åkte iväg för att jobba och årets första valpkull föddes (som tur var utan andra komplikationer än att Fay vägrade ha valparna i valplådan och absolut skulle ha dem i sängen).

Mars

Så fort jag blev lite friskare var det dags att packa väskan igen: Epic och jag flög till USA för att hålla kurs, träna mondioring och umgås med vänner. Vi hade det väldigt bra och jag fick också otroligt goda nyheter när det visade sig att Bet faktiskt var dräktig efter vår Englands-resa. När vi kom hem igen tävlade vi agility i Kumla och på Gåsahoppet i Skåne.

img_4228-1.jpg

April

Under april var jag hemma för det mesta. Fays valpar var äldre och behövde uppmärksamhet, samtidigt som Bet fick sin valpkull. I början av april kom Fidget in i familjen. Jag hade tävlingslydnadskurs och hoppteknikkurs på brukshundklubben och lite andra privatlektioner och föreläsningar. Thomas och Alot var på jaktprov i Norge och tog 1:a-pris i unghundsklass. I början av månaden blev Squid halt efter en promenad i kohagen och jag vilade henne från agility fram till landslagsuttagningen, där hon fortfarande inte kändes fräsch, så jag fick stryka henne från vidare tävlande. Epic gick fint, men jag klantade mig en del och vi fick bara till ett felfritt lopp.

Maj

I början av maj fick Squid äntligen hjälp av sjukgymnast och hoppet om WAO väcktes igen eftersom det inte var något allvarligt fel på henne. Ännu en gång satte jag mig i bilen och körde vill England. Thomas mötte upp med flyg över tävlingshelgen. Det är helt underbart att tävla när Thomas är med och kan sköta markservicen! Squid gjorde en riktigt fin WAO-helg även om hon verkligen hade behövt några extra veckors träning mellan sjukgymnastbesöket och tävlingen. 65 centimeter höga hinder på sandunderlag är inte det enklaste om man inte är helt fräsch. Vi rev några hinder, men var faktiskt bästa svenska ekipage i kvalet i både pentathlon och biathlon och fick köra båda finalerna. Vår plats i laget som skulle köra final gav jag bort till Maria och Mito eftersom jag bedömde att Squid inte behövde köra fler lopp än nödvändigt. Lagets insats räckte till en bronsmedalj som vi är stolta över att ha bidragit till! Efter WAO åkte Thomas hem igen och jag körde upp till Lancashire och tränade Wilco och Bud i vallning i fem dagar innan jag körde hem igen.

img_4229-1.jpg

Juni

Juni började med tre dagars kurs i Frankrike. Resten av månaden var jag mest hemma, och tävlade inget heller. Jag hade hoppteknikkurs på brukshundklubben och valpläger hemma. Vi hade tre valpar kvar från vårens kullar. Bud och jag kom igång med mer agilityträning och startade slalominlärningen på riktigt.

Mina Instagram-favoriter 2016

I förra inlägget listade jag de bilder på Instagram som fått flest likes. Nu tänkte jag gå igenom mina favoriter. Jag valde att begränsa mig till bilder jag tagit med mobilen, systemkamerabilder som egentligen var tänkta till annat känns lite ”fusk”. Utan inbördes ordning:

screen-shot-2016-12-29-at-20-28-21-pmThomas och Volt vallar får på vårt stora fält medan solen går ner i slutet av augusti.

screen-shot-2016-12-29-at-20-26-37-pm

Epic tar lammen ut på bete för första gången (24 april). Kanske inte den bästa bilden, men jag längtar så mycket efter våren! Bara fyra långa månader dit…

screen-shot-2016-12-29-at-20-26-20-pm Två besökare som bodde hos oss under våren poserar framför kameran (vilket får ses som en stor bedrift). Jag gillar bilden för att de är så vackra och så olika. De är kusiner – Till som är bror till Bud och därmed Epics son, och Bet som är Wins dotter.

screen-shot-2016-12-29-at-20-22-11-pm

Jag gillat mat och jag gillar Squid. Älskar den här bilden från när jag och Squid hade en dag på egen hand i början av november där vi tränade nosework och gick på restaurang ihop.

screen-shot-2016-12-29-at-20-21-52-pm

Älskar också den här bilden på Bud och hans desperata ”Varför fotograferar du valpar när du har mig?”

screen-shot-2016-12-29-at-20-21-26-pm

Klassisk ”posering i skogen”-bild från september. Älskar den mjuka mossan och ljuset.

screen-shot-2016-12-29-at-20-21-06-pm

Actionbild på Cecilias King som flyger över balansbommen i augusti.

screen-shot-2016-12-29-at-20-20-50-pm

Bästa pappa-och-son-bilden. Mina fina killar! <3

screen-shot-2016-12-29-at-20-20-24-pm

Och jag älskar den här bilden på Bud och mig. Så mycket glädje!

screen-shot-2016-12-29-at-20-20-01-pm

Sommar! Det var kokhett i juli och vi lekte och svalkade oss i havet på Västkusten.

screen-shot-2016-12-29-at-20-19-35-pm

Den här bilden fick inte alls många likes, men jag tycker verkligen om den. En varm sommarmorgon när jag vaknat, Kat öppnar ett öga och Thomas sover. Så mysig. Ge mig sommar nu!

Den bild jag gillar mest av alla i år, tror jag. Är den här fantastiska solnedgångsbilden på Epic och Squid från våra dagar på Västkusten i juli:

screen-shot-2016-12-29-at-20-44-19-pm

Mest gillat på Instagram

I år har jag satsat lite extra på Instagram och lagt tid på att ta bilder på hundarna i olika situationer. En del av bilderna har också hamnat i bloggen, några på Facebook, men ofta försöker jag hålla det separat så att inte samma saker dyker upp över allt. Förr la jag upp mer videoklipp från träningen, men det kändes som att de inte blev så uppskattade, så Instagram är kanske fel ställe för dem. Om du vill följa mig på Instagram så heter jag fannyftw där. Här kommer de nio mest gillade bilderna under 2016.

Nummer nio

screen-shot-2016-12-29-at-18-10-08-pm

Under sommaren bestämde jag mig för att det var dags att lära Bud att våga simma. Det gick bra! Mer imponerande var kanske att jag också badade lite. Vad gör man inte för hundarna – och konsten! Lånade Thomas GoPro-kamera som visade sig ta bättre stillbilder än vad jag trodde. På den här bilden gör Bud kaffebryggaren eller vad det heter 😀

Nummer åtta

screen-shot-2016-12-29-at-18-09-30-pm

Enda bilden som är från i våras, innan jag startade min Instagram-kampanj under sommaren. Det är Cecilia som har tagit den här fina bilden på valpen Skyy från kullen vi hade i våras.

Nummer sju

screen-shot-2016-12-29-at-18-10-32-pm

Det är tydligt att folk älskar valpar! Den här bilden är från i höstas och på tre av de fem valparna i höstens kull – Moss, Ivy och Holly. Tagen med systemkamera och gjord svart-vit för Instagram.

Nummer sex

screen-shot-2016-12-29-at-18-11-12-pm

Mer valpar! En höstig bild på Fern. Tagen med systemkamera.

Nummer fem

screen-shot-2016-12-29-at-18-11-32-pm

Mer valpbilder! Den här är på Holly när hon var åtta veckor och vi hade lite snö. Holly kommer att stanna hos oss som Thomas lydnadshund.

Nummer fyra

screen-shot-2016-12-29-at-18-11-58-pm

Sista valpbilden. Här är Ivy, Holly och Fern 12 veckor gamla. Inte speciellt imponerande tekniskt och tagen med mobiltelefonen medan jag tränade flickorna på att sitta stilla på en kudde. Men de är ju väldigt söta och duktiga, så jag förstår att de får likes!

Nummer tre

screen-shot-2016-12-29-at-18-12-29-pm

Den här bilden från början av oktober gillar jag verkligen! Volt driver en ensam tacka iväg från flocken med full kontroll. Vackra höstfärger och solnedgång. Tagen med mobilen.

Nummer två

screen-shot-2016-12-29-at-18-12-49-pm

Ännu en favoritbild! Förutsättningarna för bra bilder i augusti var inte helt optimala. Det var grått, kallt och blåsigt. Vi tränade tricks eftersom alla agilityhinder bara blåste omkull. Bilden blev riktigt bra tack vare att hundarna ställde upp på många försök. Ännu en mobilbild.

Nummer ett

screen-shot-2016-12-29-at-18-13-23-pm

Den här bilden från början av november är fin, men jag har lite svårt att förstå att det är den mest gillade från hela året. Jag har många andra favoriter. Jag var nästan på väg at inte lägga upp den, eftersom det blir så himla många bilder på mina hundar som poserar i skogen. Men det blev ju ganska fint med Squid som sitter på stubben (notera att ena bakbenet hänger utanför). De här tre hundarna är väldigt vana vid att posera på bild. Ibland blir de lite uttråkade, men man kan få upp öronen genom att prata vallning med dem (”come bye”… ”away”) eller genom att kasta en pinne som de väntar på att få hämta.