Agilityuppdatering

Squid, Pogue och jag var i Linköping i lördags och tävlade agility. Viktigaste loppet för Squid var agilityklass 2 och det var det vi började med. Det gick åt skogen eftersom jag fick kalla fötter och fick för mig att stanna henne på balansbommens kontaktfält med kommandot ”tryck”. Vilket hade kunnat vara en bra och säker plan om det inte var så att jag bara har tränat running med henne hela vintern, typ. Hon såg mest förvånad ut och tog ett jätteskutt av balansen och flög in i fel tunnelingång. Dålig planering och orättvis matte!

Pogue var väldigt glad och entusiastisk och sprang med en himla fart i hoppklass 2. Fast slalom ville han inte göra den här gången heller. Vi får nog faktiskt ta och träna lite innan nästa tävling. Hans husse har så fullt upp med elitlydnad och sök att agilityn kommer i sista hand. Pogue har verkligen tänt till och tycker att agility är så roligt, så det vore kul att få tränat honom så att han kan få visa sig från sin bästa sida på tävling.

Till slut var det Squids tur i hoppklass 2. Hon är ju uppflyttad till klass 3, men eftersom det numera är frivillig uppflyttning och vi inte har startat klass 3 än, så startade jag henne eftersom hennes lopp var direkt efter Pogues. Det loppet gick fint, men hon rev ett hinder. Härligt att känna att handlingen sitter och att hon kan göra en riktigt bra tid. Det känns roligt inför debuten i trean om några veckor. Då ska vi försöka att inte riva något hinder…

Squid har två chanser till på agilityklass 2 under februari, vi ska till Borås och tävla nästa helg. I veckan har jag därför prioriterat hennes stoppade kontaktfält och det krävdes inte många repetitioner för att få dem klockrena på träning. Som tur är ska jag runt och hålla kurs i olika inomhushallar i nästa vecka, så vi får säkert till lite mer tävlingsmässig träning innan tävlingen också.

Igår var vi i Hundarenan i Kungsör och gick kurs för Veronica Bache. Det var jätteroligt, även om Veronica nog tyckte att det var lite svårt att ha en regelfixerad gregorian på kurs. Squid skötte sig riktigt fint i första passet, men gick igång på att möta kelpien Jackaroo nära agilityhindren inför andra passet och så tappade hon huvudet lite. Hon har ju väldigt svårt att hantera känslorna när andra hundar kör agility, och den känslan har genom klassisk betingning förts över till vissa andra saker – till exempel Jackaroo. Det är det här som händer på tävling också, hon blir lite som en annan hund. Det här är säkert någonting som många border collie-ägare känner igen. För Squid betyder det mest att hon blir yvigare, mer utåtriktad och svänger sämre. Det måste verkligen vara huvudprioritet i hennes träning. Dels att stärka svängar och värde för mig ännu mer, dels att träna henne i situationer där hon blir lagom upphetsad.

Epic fick köra sista passet och han var så himla duktig! 18 månader gammal slog han Squid på fingrarna i flera sekvenser. Han kändes himla snabb, men var hela tiden uppmärksam och kunde svänga hur tight som helst när det behövdes. En del saker behöver han mer erfarenhet för att fixa riktigt bra, men på många ställen imponerade han mig stort. Jag antar att han kommer att tagga upp flera gånger under året och bli svårare att köra, men han är så cool med att andra kör att jag hoppas att han kan fortsätta vara så eftertänksam och fokuserad.

Idag har Cecilia och jag tränat i ridhuset. Epic har gjort sin första hela gungbräda och att han satte det på första försöket gjorde min dag :) Nu ”kan” han alla hinder och det är hög tid eftersom debuten är om en månad. Det kommer nog krävas fortsatt hårdträning på hinder, eftersom han också ska klara gungbrädan på tävling och inte förväxla den med balansbommen. Squid fick köra balansbom och gunga med nosduttar – som sagt ovan var det inga problem alls. Epic körde running på balansen och jag var riktigt nöjd med sista passet.

Imorgon kommer Kenth Svartberg hit för att prata relation med våra instruktörselever. Helgen fortsätter sedan med instruktörsutbildning och nästa vecka kommer jag att tillbringa mycket tid i bilen. Fjugesta – Göteborg – Oslo – Göteborg – Borås – Fjugesta – Rygge (och sedan flyg till Bergen) är planen för veckan. Håll tummarna för att bilen går bra.

Vi väntar dessutom valpar när som helst. Fly är på dag 63 sett från första parningen idag, men verkar inte ha någon brådska med att föda…

 

Squids balansbom

Någonting blev fel när jag lärde Squid running contacts för ett par år sedan. Hon lärde sig att sätta en framtass högt upp (ibland högt upp på kontaktfältet, ibland ovanför det) och sedan flyga tills baktassarna träffade marken precis efter balansbommen. Ibland missade hon kontaktfältet helt, men ofta hade hon en tass precis i överkant. Det stora problemet var nog att jag upptäckte det för sent, jag tyckte att det såg bra ut hela tiden (för det gör det om man inte tittar väldigt noga). När det väl var ett etablerat rörelsemönster hade jag svårt att få henne att göra något annat. Eftersom det inte kändes som att hennes running var säkert så la jag på nosduttar (som hon redan kunde från gungbrädan) på kommando på balansbommen. Det har vi kört på tävling fram tills nu (förutom en gång i en öppenklass där hon gjorde en vacker springande balansbom på kommando). Jag trivs ganska dåligt med stoppen och har velat träna om hennes running och nu i vinter har vi kommit igång lite. Vi har provat lite olika sätt och i veckan hittade vi äntligen någonting som fungerade! Hoppet om att aldrig behöva stoppa henne på en balansbom igen lever! Det lutar åt att jag låter henne springa på vårens tävlingar.

Epic är agilitymyndig!

Idag blev Epic och Win 18 månader och därmed får de tävla agility om de vill. Win har väl inte kommit så långt med agilityplanerna (men desto längre i vallning och lydnad), men Epic hade gärna velat tävla. Det är inga klass 1-tävlingar i den här delen av landet på länge, så Epics debut får också vänta. Jag har anmält honom till Rättvik och Gotland i mars. Vi måste jobba mer på gungbrädan, för den är fortfarande på inlärningsstadiet. Mest handlar det om att jag har tränat för lite, Epic kan nosdutta och han har inget problem med att gungbrädan rör sig och smäller. Vi har satt igång en liten kampanj. Jag ser verkligen fram emot att börja tävla med Epic. Han är alltid engagerad och entusiastisk, men blir aldrig stressad eller övertänd. Och han bryr sig inte nämnvärt om att andra hundar kör agility. En riktigt behaglig hund. Han gör dessutom massor av fina saker och rör sig så mjukt och fint. Jag såg hans bror Hero tidigare i veckan och blev alldeles tårögd av hur fin han var. Jag hoppas att Epic kommer att se lika fin ut när vi börjar tävla.

18 månader idag <3

Det är riktigt kallt här nu, mellan -10 och -15. Vi har ändå lyckats få till riktigt, riktigt bra träning i ridhuset i veckan. En ordentlig uppvärmning gör både hund och människa varma, dubbla täcken på hunden hjälper till och en värmefläkt i bilen gör att hundarna snarare blir för varma i pauserna än tvärt om..

Handling med rak tunnel

Här kommer ytterligare ett smakprov på vad vi sysslar med på handlingskusen. Det blev lite svårt igår, men jag älskar utmaningar och vi fick alla med oss saker att jobba på hemma. Prova dem gärna själv och berätta hur det gick. Det är utmärkta övningar till vinterträningen där man har  lite ont om plats.

Mjukstart. Här tränade vi på att svänga i olika vinklar efter tunneln och att springa rakt fram efter den (vilket visade sig vara svårast). Vi fick också tränat bakombyte efter tunnel (6-7) och självständighet (7-8)

Övning 2 kombinerade många svårigheter, som en threadle som var svår att nå (4-5) och att ta hinder 7 från baksidan när föraren hamnar på efterkälken.

I Övning 3 tränade vi på att gå ifrån hunden i sidled i starten och göra en serpentin 2-3-4. Sedan gällde det att hinna ner till 6 och få en bra sväng ut ur tunneln. Till slut bjöd övningen på ett riktigt, riktigt svårt bakombyte 9-10.

Årets första agilitytävling

Medan Thomas och Pogue tävlade lydnad i Fagersta väntade Squid och jag på att starta agility- och hoppklass 2 i Torsby. Väntade länge. Jag är nämligen lite dålig på att beräkna hur lång tid en agilitytävling tar. I Karlstad i höstas trillade jag ju in med ouppvärmd Pogue när det var en halv minut kvar av banvandringen för att jag trodde att tävlingen skulle ta längre tid än den gjorde. Det blev inte direkt bättre av att jag hade startnummer 1. Som tur var var banan lätt och jag fick byta startnummer så jag hann värma upp Pogue. Vi vann klassen. Igår var jag tidspessimist. Kvällen innan tankade jag bilarna, gjorde matsäck, packade och ställde klockan på 5.45. Siktade på att vara vid tävlingen klockan 9.30. Klass 1 hade första start klockan 9, men det var ju så få starter att jag bedömde att det kunde gå fort och att det var skönt att inte behöva stressa. Jag hade lätt kunnat sova fyra timmar till och ändå inte behövt stressa på tävlingsplatsen.

När det väl var vår tur hade vi startnummer 1 och som tur var hade jag snälla Louise där som kunde hålla Squid utanför ridhuset medan jag gick banan. Jag var inte så orolig eftersom det inte skulle gå någon före oss, men Squid gick nog igång på själva tävlingssituationen (dvs. hon har associerat den med hundar som springer agility) och jag var oförberedd på hur galen hon var. Loppet kändes galet och helt utan broms, men det blev nollat i alla fall och vi vann med några sekunders marginal. Första pinnen i agilityklass 2.

Till hopploppet var jag förberedd och jobbade mer på attityden innan loppet. Det kändes mycket bättre när vi gick fram till start och hon klarade av att sätta sig fint och sitta helt stilla (i första loppet ville hon bara sätta sig halvliggande). Jag hade haft så mycket fokus på att hålla henne lugn innan start att jag en kort stund glömde banan (vid första tunneln). Kände mig lite på efterkälken under hela loppet och fick improvisera en del (bakombytet på tredje hoppet innan slalom skulle varit ett framförbyte). Men vi kom i mål nollade och vann igen. Uppflyttade till hopp 3.

Jag inser att vi är tillbaka till ruta ett när det gäller hennes attityd. Hon går igång så enormt på att andra hundar kör agility, och nu har hon också börjat tända rejält på att köra agility själv. En ny växel helt enkelt. Efter det långa uppehållet är hon värre än någonsin och jag måste träna. Det är väldigt tråkig träning och man får angripa problemet från två håll: Dels försöka se till att hon håller sig så lugn som möjligt runt agilityträning och -tävling ihop med andra hundar. Dels träna på att hon kan utföra alla uppgifter trots att hon har en hög arousalnivå. Det var den här delen som inte fungerade igår. Hennes utförande var väldigt annorlunda mot träning, så här har vi ett stort jobb att göra… Här är film i alla fall:

Epic på Greg-kurs

I veckan har Epic och jag varit på kurs med Greg Derrett i Malmö. Egentligen var planen att Squid skulle vara med också och att Epic bara skulle köra första dagen, när det var dubbelbox på schemat. Squid skulle få köra de två dagarna med avancerad handling, eftersom hon kan mycket mer. Dessutom ville jag väldigt gärna köra Squid för att få ett kvitto på om vi har gjort rätt i träningen sedan vi gick kurs för Greg i Belgien i oktober. Men så blev Squid skadad, och Epic fick köra alla dagarna (Shejpa är ju nykastrerad, så hon får inte heller springa). Epic var nog väldigt glad för det, han har skuttat in i ridhuset full av lycka varje morgon. Det är nog få hundar som är lika entusiastiska som min Epic.

Epic har kört väldigt lite handling tidigare och egentligen var väl dubbelbox alldeles lagom nivå för honom. Men jag tycker att han klarade det andra ganska bra också och jag fick många idéer om vad vi behöver träna på under vintern. Det är ju naturligtvis mycket som inte är jättebra än, men samtidigt mycket som känns ganska bra och som jag inte trodde att han kunde. Framför allt är jag jätteimponerad över hans fantastiska attityd. Det är lätt att glömma att han bara är 16 månader när han jobbar så fokuserat och uthålligt. Idag har vi till exempel kört nio olika banor. Och det är första gången han kör banor över huvud taget. Självklart blev det inga hela banor för Epic, det blev många belöningar under en bana och ibland blev det fel. Här är en film på Epic från idag:

Nya agilityregler

Till nästa år blir det nya agilityregler. Här är exempel på nya regler:

• Agilitydomare får nu döma samma dag som de tävlar (dock ej inte samma klass som de tävlar i och aldrig på egenritad bana)

• Det är inte längre tillåtet att peta in hunden där det blev fel i slalomet, utan för varje gång det blir fel inne i slalomet (5 fel) ska man börja om från början. I dagsläget kan man bara få 5 fel en gång per lopp i slalomet, från årsskiftet kan du få hur många femfelare som helst.

• Förare som har hundar som är mellan 43 och 44,99 cm får välja om de på svenska nationella tävlingar ska tävla hunden i large eller medium.

• Löptikar tillåts tävla i alla klasser. De ska behålla sina startnummer, alltså inte starta sist i startfältet som brukligt varit på t.ex SM fram tills nu.

• Det blir tillåtet att använda elektroniska kontaktfält

• Det blir tillåtet att använda sig av assisterande domare som enbart kontrollerar kontaktfält

• Du får själv välja om du vill att din hund ska flytta upp sig eller stanna i nuvarande klass. Precis som lydnaden alltså. Hundar som är ”fullpinnade” kommer att fortsätta plocka pinnar trots att de inte behöver dem.

• Det blir tuffare att klassa upp sig från klass 2 till 3: 10% av startfältet får pinnar förutsatt att loppen är nollade. I nuläget är det 15%.

• Långhoppet i small blir lite längre: 40-60 cm mot dagens 40-50 cm.

• Förare måste få fri passage på båda sidor av alla hinder på minst 60 cm utom när tunnel ligger under balanshindren, då räcker det med fri passage på en sida.

• Maxade hinderhöjder tillåts inte längre i klass 1.

• Delbara däck kommer att tillåtas.

Tack Anna för informationen!

Rasspecialen i Vårgårda

I lördags var Shejpa och jag med på Rasspecialen i Vårgårda. Rasspecialen är en tävling dit de tre bästa hundarna i varje ras (enligt Årets Agiltyhundlista 2010) är kvalade. Förra året kallades tävlingen ANAM och Shejpa och jag vann mediumklassen. Under tävlingen startar alla hundar i två kvallopp. De tio bästa hundarna efter två kvalrundor går till final, men det får bara vara en hund av varje ras i finalen (förutsatt att det finns tio raser som gått runt två rundor). Alltså gäller det dels att vara bland de 10 bästa och dels att vara bäst i rasen. Själv hade jag nog föredragit att tävla i lag ihop med mina raskamrater, istället för att behöva hoppas på att de ska få fel. Tävlingen är rolig i alla fall och konstgräshallen i Vårgårda är fantstiskt fin!

Shejpa var riktigt fin och första banan passade oss. Det var en enkel och flytig agilityklass där man vann mycket på running contacts. Shejpa tyckte att det var roligt och flög fram. Tyvärr fick vi en rivning. Vår tid var bäst av alla mediumhundars och det var inte många hundar som slog den, oavsett storleksklass. Tyvärr fick vi också en rivning (på första hindret) i hoppklassen och därmed blev det en rivning för mycket för att nå finalen (vi blev bästa cocker spaniel efter att Håkan och Max oturligt diskat sig i hopploppet, de låg på tredje plats efter agilityklassen). Grattis till Christina och Pippi (staff) som vann medium i år!

Från Vårgårda åkte jag vidare till Trelleborg där Jen och jag tävlade IK1 (vallning). Det slutade med ett förstapris! Läs mer om det på forthewin.se. Idag har jag lämnat Shejpa hos veterinären för kastrering. Det är något jag har tänkt på i flera år, men det har alltid kommit något i vägen. Det ska bli skönt både för henne och resten av flocken att slippa löp var fjärde till femte månad.