Hundra procent av allt som är bra

Min målsättning när jag tränar hundarna är att få hundra procent av allt som är bra. Vad menar jag med det? Ofta tänker man kanske på egenskaper och färdigheter som varandras motsatser, där man försöker hitta en balans mellan dem. Till exempel:

  • Aktivitet och passivitet
  • Eftertänksamhet och explosivitet
  • Frivilliga beteenden och signalkontroll/stadga
  • Självständighet och följsamhet

Istället för att tänka på de här sakerna som motsatsförhållanden är min målsättning att hunden ska vara jätteduktig på alla delarna, och att det ska vara tydligt för hunden när jag förväntar mig vad. Hunden blir inte dålig på stadga eller signalkontroll av att lätt kunna erbjuda frivilliga beteenden. Den är antingen inte tillräckligt tränad på de förstnämnda färdigheterna, eller så har du inte varit tydlig nog med när du förväntar dig vad.

Självständighet och följsamhet på agilitybanan är ett annat område där jag vill ha 100% av båda delarna. Generellt tycker jag faktiskt att mina hundar är väldigt duktiga på både självständighet och följsamhet – de tar väldigt sällan fel hinder och jag kan samtidigt låta dem jobba väldigt självständigt medan jag springer åt ett annat håll.

Anledningen till det tror jag är att jag varken tränar självständighet eller följsamhet som koncept – alltså att man till exempel generellt uppmuntrar hunden för att den söker framåt och tar hinder, eller att man generellt uppmuntrar hunden för att den söker sig mot föraren och tar kontakt. Istället lär jag hunden att alltid vara uppmärksam på mina signaler, men att samtidigt alltid slutföra de uppgifter jag ber honom om på ett väldigt självständigt sätt.

Den stora nyckeln för att uppnå hundra procent av allt som är bra är tydlighet. Dels måste du själv veta vad du förväntar dig i varje situation, dels måste du vara tydlig med vad du belönar så att hunden förstår vad du förväntar dig. När är det lönsamt att erbjuda beteenden utan att vänta på kommando? När är det jätteviktigt att man väntar tills man får besked? När ska man vara helt stilla? När får man bryta stadgan? När är det rätt att ta en tunnel som ligger 20 meter bort? När är det rätt att springa förbi alla hinder man ser och bara följa matte?

Ganska orelaterat kommer här två lopp från när vi tävlade i lördags. Först Buds vinstlopp tidigt på morgonen:

Men roligast i lördags var att jag äntligen vågade tävla med Epic igen efter hans korsbandsskada i början av februari. Det gick så bra och Epic var så glad! Här är vår disk i andra loppet. Vi nollade det tredje, men det här var nog mitt favoritlopp med honom. Att vi diskade oss i början var helt mitt fel – jag borde ha insett att det som funkar för Bud inte alltid gör det för Epic, speciellt inte när vi inte är riktigt samkörda än.

Om du vill bli bättre på att få 100% av allt som är bra så startar våra vinterkurser på lördag!

Kolla in Vinterlydnad Online om du är intresserad av tävlingslydnad, och Vinteragility Online om agility är din grej. Passar för alla nivåer och alla förutsättningar för vinterträning.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.