månadsarkiv: februari 2008

Sol, skratt och shejping

Publicerat av
6

Åh, ända sedan jag kom hem från USA har allt varit så härligt! Solen har skinit, vädret är varmt och jag har så mycket kul ihop med hundarna. Jag har lyckats slita mig från datorskärmen och varit ute i friska luften och tränat med alla hundarna varje dag. Jag har så mycket kul ihop med hundarna att jag ständigt går runt med ett litet skratt i magen. De är smarta, duktiga, påhittiga och tokiga. Jag är glad att jag har en hobby som får mig att skratta så ofta. Jag kunde inte heller låta bli att skratta när jag kom in efter att ha tränat Shejpa idag. Tonårsettern hade färgat håret medan jag var borta. Numera har hon rosa prickar bland de svarta (och en av mina pennor är i bitar). Misstänker att det är ett försök att se ut som hunden på Frolicpåsen.

Missy har varit lite magsjuk, så hon fick bara promenader i förmiddags. Gav henne lite mat i kväll som hon fick medan vi tränade på att sträcka upp framtassarna högt i luften när hon sitter vackert. Jag och hundarna har jättekul med shaping och tricks just nu. Det är verkligen ett hett tips om du känner att du skrattar för lite i din hundträning. Jag blir alldeles förbluffad över hur snabba mina hundar är. De lär sig blixtsnabbt! Har hunden lite grundkunskaper (vet var hon har sina olika kroppsdelar och att man kan använda hela kroppen för att tjäna belöningar) och vana vid shejping går inlärningen otroligt snabbt. Det är inte bortkastad tid att lära hunden tricks. Det är inte direkt en slump att både Susan Garrett och Silvia Trkman har hundar som både är enormt framgångsrika på tävlingsbanan och kan fler tricks än de flesta cirkushundar. Tricksträningen ger hundarna enorm kroppskontroll, bygger muskler som kan vara svåra att komma åt med vanligt spring i skogen, lär hunden att upprepa det hon får belöning för, lär hunden att hantera fel och utebliven belöning (om du klarar av att låta bli att hjälpa) etc. Dessutom är det ju så lätt att göra. Vi tränar lite tricks när vi väntar på att te-vattnet ska koka upp, när vi kommer in från rastning, när datorn startar upp etc. När man har flera hundar är det ett bra tillfälle att lära dem att vänta på sin tur.

De här tricken har vi jobbat på i dagarna:

  • Balansbollen. Både Shejpa och Pi älskar balansbollen. Båda hundarna hoppar upp och balanserar på den och man ser verkligen hur de tycker att det är jättekul! Man kan göra många olika saker på bollen. Shejpa har till exempel fått göra ställningsförändringar (stå-sitt-ligg) och Pi har fått klättra upp med bakbenen och sedan göra nosduttar på marken.
  • Fyra tassar i lådan. Shejpa och Pi sätter alla fyra tassarna i en liten låda. Nästa steg blir en ännu mindre låda, som en glassburk eller matskål. Så snabbt som de lärde sig den relativt lilla lådan ska det nog inte vara några problem.
  • Huvudet under armen (puppy yoga). Shejpa har jobbat lite med att hålla framtassarna på min arm och ta huvudet under armen. Det var inte svårt, utmaningen blir att lära henne att föra in huvudet mellan frambenen, till slut även när hon står själv.
  • Stå på händerna. Jag har lagt till en nostarget (nos mot mitt finger) till Shejpas handstående av två anledningar. Dels för att få henne att sänka huvudet mer, vilket gör beteendet enklare. Dels för att ha en signal som gör det lättare för henne att utföra beteendet var som helst (just nu gör hon det helst med någonting nära bakom henne, trots att hon inte direkt tar stöd i det).
  • Upp med händerna. Missy som gärna sitter avslappnat med frambenen när hon sitter vackert ska få lära sig att sträcka dem rakt upp.
  • Växla mellan att sitta vackert och att stå på bakbenen. Missy börjar bli riktigt duktig på att växla mellan att sitta vackert och att stå på bakbenen på kommando.
  • Gå på bakbenen. Har också jobbat lite med att Missy ska gå (inte hoppa) framåt på bakbenen.
  • Ligga på rygg. Missy har tränat på att ligga på rygg utan att stödja sig på ena låret (rak i höften).


Feature-yoga

 

Har säkert glömt något som vi har pillat med och jag har massor av idéer som jag ska sätta igång med snart. När jag har jobbat med tricken har jag också fått jobba med min fri-signal. Fri-signalen betyder att hunden måste lämna positionen och den som trodde att det svåra med fri-signal är att få hunden att stanna i position tills hon hör frisignalen tänker nog fel. Det svåra är ofta att få hunden att lämna positionen som vi har bygt så mycket värde för, utan att vi lockar med vår kropp eller med belöningar. Jag har slarvat lite med fri-signalerna i de svåra sammanhangen och fortsatt att belöna bort från positionen så fort hunden rör sig minsta lilla. Det har fått till effekt att både Shejpa och Pi rycker till och flyttar några tassar av bollen/ur boxen/från klossen, men de har inte lust att kliva av helt. Om jag är på avstånd blir det naturligtvis lättare, men när jag är så nära boxen att de måste gå åt sidan eller bakåt för att komma ut blir det genast svårare. Alltså har jag lagt mest tid på det idag. Bollen och boxen är så kul att jag knappt har behövt belöna det alls. När de intar positionen får de ”fri” och när de kommer av/ur får de belöning och så får de hoppa på/i igen. Perfekt träning för att verkligen se till att de vet vad fri-signalen innebär.

 

Idag har jag också gått igenom lydnadsklass I med Pi ihop med Kristin och Thomas med hundar (Pavlov körde klass II och tonårsflickorna tittade på klass I). Vi började med en platsliggning, första gången Pi har legat ihop med andra hundar. Jag belönade ganska sparsamt och hon låg fint fram tills strax innan tre minuter. Då tröttnade hon på att ligga och gick upp. Hon har nog aldrig legat så länge tidigare, jag måste bli bättre på att träna platsliggning och låta henne ligga längre stunder. Synd att man är så otålig själv… Pi lekte jättefint idag och visade att hon verkligen förstår skillnaden på olika signaler när hon får vinna leksaken. Hon kommer direkt in och lämnar av om jag sträcker fram handen, springer ärovarv om jag ger signalen ”gå och spring” och rusar in i buren med sin leksak om jag säger ”buren”. Fritt följ gick fint, men vi behöver jobba mer på svängar (speciellt höger, varför lyckas jag aldrig lära hundarna högersvängar i god tid?!). Läggande under gång gick bra, men kan bli snabbare. Inkallningen var fin. Ställande under gång är inte klart, så vi gjorde det under baklänges marsch och hon fixade det på första försöket. Apporteringen går ju, men hon gör det på fågelhundvis och släpper när jag tar i apporten. Har inte jobbat tillräckligt med lydnadsapporteringen ännu. Hoppet var fint, det har vi bara tränat på en gång tidigare, men det var inga problem idag. Det var vår första genomköring i klass I och det gick bättre än vad jag hade trott. Naturligtvis belönade jag ofta och rikligt – tävlingssituation ska ju vara kul! Uthållighetsträning får vi prioritera framöver, gärna med avståndsbelöning.

Film från Florida

Publicerat av
3

Här kommer en kort film med lite som vi gjorde i Florida. Först en film från dubbelboxdagen, sedan en threadle + bakombyte från sista dagen (banan vi diskuterar på slutet av kommentarerna några inlägg längre ner) . Tyvärr fick jag inte filmat så mycket och när det gick som bäst var naturligtvis inte kameran på. Det var häftigt att se hur mycket Shejpa utvecklades på kort tid och jag tror att vi ska köra lite mer kombinationer hemma nu, för att öka självförtoendet och rutinen hos henne. Det blir ju mest grundarbete annars. Idag har vi till exempel tränat cirkelarbete, kontaktfält och one jump.

Fri-signal

Publicerat av
9

Hittade ett inlägg som Anna hade skriv om fri-signalen. Jag antar att hon menar den fri-signal som bland annat vi använder oss av och jag tänkte kommentera inlägget. Det första argumentet kan jag helt klart köpa. När Anna vill att hunden ska hålla positionen belönar hon lugnt efter klicket, om hunden ska komma upp kan hon bli mer aktiv, kasta leksaker eller tjoar. Det är inte alls nödvändigt att ha en fri-signal, alla tränare skapar sina egna system. Jag tycker dock att träningen har blivit så mycket snabbare och enklare sedan vi införde frisignalen.

  • Jag vill inte att mina hundar ska resa sig på kastade bollar, tjoande eller aktiva rörelser. Tvärt om, jag vill kunna använda kast, tjo, beröm och rörelse för att kvalitetssäkra hundarnas stadga. Kanske inte jätteviktigt i lydnad, men destå viktigare i tex. agility- och jaktträning.
  • Genom att för det mesta belöna i position och sedan lösa ut med en frisignal som inte nödvändigtvis behöver belönas så ofta, så bygger vi mer värde för stadgan.
  • Jag upplever att mina hundar har fått mycket bättre stadga eftersom reglerna har blivit tydligare. Stadgepositioner har alltid en tydlig avslutning.
  • Det är lätt att generalisera stadgebeteendet. Numera räcker det att mina hundar hör ”fri” en gång i en ny position (typ i badkaret, på en stubbe, med nosen fryst mot en target etc.) för att de ska fatta att det handlar om en stadgeposition. Nästa repetition kan jag alltså direkt öka tiden dramatiskt och hundarna förstår.
  • Jag kan repetera frivilliga beteenden utan att behöva röra mig över huvud taget. Alternativet hade varit att kasta iväg belöningen på marken och då föredrar jag att ha en verbal signal som får hunden upp (och belöning i position).

Jag antar att alla har någon form för fri-signal. Antingen kroppsrörelser (bjuda in hunden till belöning med rörelse eller tjo, ta ett steg bort från hunden), tidssignaler (typ: händer det inget inom fem sekunder reser jag mig), belöning (så fort hunden har fått godbiten kan han resa sig), klicket etc. Jag tror också att de flesta inte riktigt har tänkt igenom hur de egentligen gör. Anledningen till att vi kanske verkar komplicerade ibland är för att vi faktiskt tänker igenom vad vi gör, vilka signaler vi ger till hundarna och vad de betyder. Vi strävar efter att vara svart-vita och undvika gråskalorna. Frisignalen är ett område där vi har blivit tydligare mot hundarna och det märks, både på hur snabbt inlärningen går och på hur kul de tycker att träningen är.

Annas två andra punker förstår jag faktiskt inte helt. Frisignalen betyder bara att hunden ska lämna sin stadgeposition. Den handlar inte alls om att förhindra hunden från att nosa, springa eller titta på andra hundar. Jag håller absolut med Anna om att det är hundarna som ska ta initiativ i träningen och att det både är tråkigt och dålig timing att be hunden om uppmärksamhet under träningen. Däremot förstår jag inte hur frisignalen kommer in där. Frisignalen är ju en signal som alla andra, som jag ger hunden när den bjuder kontakt och stadga (inte när den nosar i marken eller tittar på andra hundar…). Kanske har det blivit ett missförstånd när jag har skrivit att hunden ska ta kontakt med mig (eller fortsätta jobba) efter fri-signalen. Enda anledningen till att jag har skrivit det är att folk som inte är vana vid vår typ av fri-signal ofta förväxlar den med ”varsågod” (gå och ta externbelöning) eller ”hopp och lek” (slut på träningen, det lönar sig inte länge att bjuda beteenden).

Jag älskar min bur!

Publicerat av
2

Idag har vi haft första dagen på klickertränarutbildningen och vi har haft så kul! Jag har varit duktig och tränat med hundarna både tidig morgon och efter kursen ikväll. Jag har ju inte tränat med Missy och Pi på flera veckor, så naturligtvis var jag extra inspirerad idag. Vi har haft så mycket kul med träningen! Så många skratt och häftiga upplevelser. Jag har inte haft med buren ner på träningsplanen så mycket tidigare, den är ju så klumpig att bära på. Men idag kom jag på att jag kunde ta ner en tygbur istället (hur kan jag ha missat att tänka på det?) och det var verkligen ett lyft för min träning! Jag tror kanske att det är svårt att förstå hur värdefulla burlekarna är om man inte har testat (och faktiskt jobbat sig igenom alla stegen och byggt ordentligt med värde). Speciellt fint är det för hundarna som kanske är lite svårare att motivera och hålla fokuserade på träningen.

Det är så fascinerande att se hur överföring av värde fungerar. Jag har tidigare nämnt hur Missys apportering har fått så mycket värde att den får henne på gott humör när hon är riktigt rädd, när inte leksaker eller godbitar över huvud taget är intressanta. För Shejpa och Pi innebär buren ett liknande värde. Värdet för buren övergår stort belöningarna i sig, på något sätt. Inte så att hunden väljer buren före belöningarna, men intensiteten, fokuset och drivet blir så mycket bättre när buren är med än när det bara är vanliga belöningar. Här kommer några exempel på kul saker som vi har använt buren till idag (med fantastiska resultat)

  • Shejpa och jag körde torrhandling med buren som hjälpmedel. Jag startade henne ur buren, sprang lite cirkelarbete och efter några varv sprang jag i full fart på en rak linje mot buren. Shejpa drog framåt och in i buren där hon fick belöning. Vi vill ju att hundarna ska springa fort rakt fram när vi ökar farten och exploderar rakt fram. Jag har dock tyckt att det har varit lite svårt att träna på. Jag vill inte tokträna framåtsändingar på hinder utan att lägga in mitt kroppsspråk som den stora signalen. Därför älskar jag den här nya idén. Shejpa köpte det snabbt. När jag sprintar iväg på en raksträcka söker hon sin linje framåt och springer i förväg till buren.
  • Shejpa har haft lite problem med att få den riktigt höga farten och fokuset i slalom. När jag håller henne i halsbandet på linje mot buren är hon superfokuserad och vill nästan slita sig iväg. När jag håller henne på linje mot slalomen så försöker hon titta på allt möjligt annat… Inte samma värde i slalom som i buren med andra ord. Har försökt bygga mer värde och fart i slalom genom att köra korta sektioner och kasta leksak efter, men det känns fortfarande som att vi inte får värdet och farten fullt ut. Idag satte vi istället buren efter slalom och jäklar vilken skillnad! Nu fick slalomen samma fokus och driv som hon har i burlekarna. Hon sänkte huvudet och forcerade slalomen utan att ha bromsarna på när jag höll mig bakom. Otroligt häftigt!
  • Pi har inte gjort några speciella saker med buren. Den har bara varit med i träningen som allmän stämningshöjare och belöning. Det verkar som att träningen blir så mycket roligare och mer spännande om hon får springa in i sin bur då och då. Jag provade att skicka henne till buren från långa avstånd, det har jag aldrig gjort förrut, bara byggt värde på kort håll. Hon var kanonduktig och kunde springa in i full fart från 20-30 meters avstånd.

Shejpa fick också träna på sina running contacts. Var nöjd med det träningspasset. Shejpa var väldigt duktig i början, men vi hittade också utmaningar (framför allt att jag inte alls sprang med) där hon fick kämpa lite för att placera tassarna rätt. Pi jobbade mest med lydnadsmoment mellan burlekarna. Hon gick fint fot, var duktig på ligg under marsch, lekte bra (och fick springa in i buren med leksaken när hon var duktig) och jag kunde belöna stå under marsch med leksak med bra resultat. Missy tränade lydnad och både hon och Shejpa fick köra hoppteknikövningar på morgonen.

Home, sweet home

Publicerat av
5

Nu är jag äntligen hemma igen! Solen skiner och vädret känns helt okej, trots att vi kommer från värmen i Florida. Jag har haft en del hemlängtan och det är härligt att vara hemma med Thomas och hundarna igen. Thomas har varit så duktig på att ta hand om Missy och igår kväll fick jag också se hur duktig Pavlov har blivit på slalom! När jag var i Florida höll Susan på med en film om slalominlärning med 2×2-metoden, där hon lånade en främmande hund och tränade den på 12 dagar. Thomas hade precis börjat prova på lite slalominlärning, så jag passade på att berätta för honom hur snabbt det bör gå att lära in. Ett misstag många gör är nog att man är kvar på samma nivå alldeles för länge. Till min stora glädje såg jag att Thomas hade tagit till sig av de tipsen och idag har Pavlov gått 6 pinnars slalom och klarar riktigt svåra ingångar. Thomas har inte tränat lika intensivt som Susan gjorde med hunden hon lånade, så jag vågar nästan påstå att Pavlov har lärt sig snabbare än den. Några av anledningarna är säkert att Pavlov får lov att jobba med sin vanliga husse, att han är van vid shejping och att han har stort självförtroende. Det ska bli kul att se Thomas jobba vidare med Pavlov och slalom!

Imorgon börjar vår tränarutbildning och jag hoppas att det fina vädret håller i sig. Jag ser verkligen fram emot att träffa våra deltagare och börja jobba med dem! Jag är alldeles pirrig i magen av förväntan och hoppas att det blir imorgon snabbt (men först måste vi städa, handla,fixa, planera och annat mindre skoj…)

Bana att analysera

Publicerat av
35

Nu är vi hemma igen! Resan gick jättebra, men både Shejpa och jag känner oss lite jetlaggade. Vi kom hem till mamma och pappa vid lunchtid, tog en skön promenad i skogen ihop med Twiggy och har tränat lite tricks. Sista dagen på kurs, i måndags, hette ”driving lines and cueing turns” och var både kul och nyttig! Shejpa gick kanonbra, det är verkligen häftigt att se hur hon får mer självförtroende och utvecklas på banan.

Här kommer en av kombinationerna vi körde i måndags. Kom med handlingsförslag (som funkar i Gregs system, naturligtvis)! Jag tyckte att den var lite knepig att gå, men när vi körde den gick det verkligen kanonbra.

Vi har absolut haft en fantastisk resa till Florida, lärt oss massor och är fulla av inspiration! Thomas har varit så snäll och tagit hand om Missy. I helgen var de på kurs ihop och i måndags fick jag rapporter om att de tränade hoppteknik för det vilda. Jag har insett att Missy är en väldigt talangfull agilityhund, jag måste bara göra grundarbetet ordentligt. Det blir mycket jobb med hundarna när jag kommer hem till Norge igen.

Hoppteknikk

Publicerat av
6

I helgen var jeg og Missy på kurs i hoppteknikk med Vappu Alatalo. Som alltid var det veldig hyggelig å gå kurs arrangert av E&E. Bra mennesker, bra stemning og bra innhold. Vappu har gått i lære hos Susan Salo. Vi har uten tvil mye å lære av hestefolket når det gjelder bevegelser, muskler, bygning og å ta vare på kroppene til hardt arbeidende hunder. Å ha en hund med bra hoppteknikk hjelper deg ikke bare å nå dine mål om raskere og feilfrie løp, men det vil også kunne forebygge skader og forlenge hundens aktive levetid og gi en mer selvstendig hund som ikke trenger å babysittes på agilitybanen.

Hundens hoppteknikk avhenger av hundens psyke, bygning og selvsagt av tidligere læring, inkludert minnet om hva som en gang har gjort vondt. Valper og unghunder har ofte en naturlig fin teknikk som de blant annet utvikler når de beveger seg fritt i terrenget. Men om hunden aldri har blitt gitt muligheten til å hoppe rett, kan den legge seg til en feilaktig teknikk. Og da hjelper det ikke å tro at det løser seg av seg selv ved å la hunden hoppe mer eller å springe fritt i skogen. Hunder og mennesker velger å bruke de sterkeste musklene og lar være med det som er slitsomt eller vondt. I tilegg legger man til seg vaner. I blant går hunden langsommere når du endrer vante bevegelsesmønster og den må tenke på hvordan den gjør det, men den vil uansett være raskere når den begynner å hoppe rett.

En forskjell mellom trening på hoppteknikk og annen hundetrening er at her trener hunden seg selv i langt større grad. Her belønner vi alle forsøk, hvilket kan være vanskelig for en kriterie-nazi. Men det er ikke våre belønninger som endrer hundens atferd her, vi legger bare til rette for at hunden skal kunne finne linja, lese avstand, høyde, få til rett vektforskyvning etc. Hundene vil helst gjøre det rett, så lenge de gis muligheten. Trolig føles det godt for hundene å gjøre rett, akkurat som for oss. En hund river aldri med vilje!

Som i all god hundetrening delte vi opp øvelsene, lot hunden få bryne seg på én endring av gangen og tok bort de andre forstyrrende elementer som feks føring og kommandoer. Missy var ganske fin iaf før fart og handling legges til, dette må prioriteres fremover. Det er veldig enkelt å ødelegge for hunden med dårlig timede eller tvetydige signaler. I tillegg trenger vi å jobbe med bøy og tøy for korteste vei og tighte svinger på bøyde spor.

Dubbelbox, one jump och bakombytesthreadles

Publicerat av
6

Wow. Det är verkligen varmt här. Varmare än vad det borde vara vid den här årstiden och idag var värst hittils. Som tur var kunde vi träna mycket under tältet idag eftersom det var one jump-dagen. Igår gjorde vi dubbelbox och Shejpa var fokuserad och höll ihop hela dagen trots värmen. Både dubbelbox och one jump har vi ju jobbat med en del tidigare, men jag inser att vi inte på långa vägar är färdiga med något av det (dubbelbox blir man väl iofs aldrig färdig med). När det gäller one jump behöver jag jobba mer med en hel del grejer:

  • Sitta stilla med tassarna trot att jag belönar fokus framåt med godbit i position (Shejpa tror att det är shejping och börjar röra sig mot hindret.
  • Sitta stilla med tassarna när jag byter bakom henne i sitt.
  • Att inte någonsin flicka iväg innan jag går över linjen när hon sitter
  • Värde på avstånd
  • Hoppa långt-signalen (Go eller Up)
  • ”Swing” (läskigt flick-kommando, men om man lägger in det innan ett bakombyte känns det bättre att lära in det)
  • Tighta svängar runt hinderstöd (kommatecknet)

Förstår du inte vad jag pratar om? Skaffa Susan Garretts One Jump-video.

Ikväll var vi med på kurs igen (kurs för speciellt inbjudna på kvällstid) och jobbade mest med bakombytesthreadles. Kul övning och vi fick upp riktigt bra flyt!

Vi gjorde först 1-7 med bakombyten (FB ut ur tunneln) och threadles. Sedan samma kombination med framförbyten. Sedan gjorde vi 7-15 med bakombyten och threadles. Jag har blivit så mycket bättre på bakombytena och det gillar jag! Det är just den här typen av bakombyten som jag har haft svårt för tidigare – när den diagonala linjen går rakt fram i princip.

Vi avslutade med den här lite enklare kombinationen. LOP vid 3, framförbyte 5-6, framförbyte med push trough 7-8 och threadle arm 8-9. Shejpa var duktig! Snabb, lättstyrd, kampade bra och rejsade trots att det var kaniner på planen.

Nu har vi bara två dagar kvar med kurs innan vi åker hem på tisdag. Imorgon är vi lediga, på lördag är det tricksdagen, lediga på söndag och så avslutar vi med ”driving lines and cueing turns” på måndag. Jag hoppas att det blir lite svalare tills dess.

Formtopp på kvällen

Publicerat av
4

Igår var det bakombytesdagen och Shejpa var inte alls i form. Jag vet inte om det var värmen, leken, löpet eller det faktum att det var tredje intesiva kursdagen, men det var inte mycket som fungerade. Idag har vi varit lediga från kursande på dagen och har inte gjort så mycket mer än nose touches inomhus. På kvällen blev vi dock inbjudna att vara med på kurs för speciellt inbjudna. Nu var Shejpa verkligen i toppform, det var som att ha en helt annan hund. Massor av sug och fart och jag fick äntligen chansen att jobba med mina bakombyten. Bakombytena var fina att få öva på, men det var utförandet av threadle armen (timingen – när hunden fäster på hindret innan och utförandet – vrida hela blindbyteslinjen och inte bara vifta med armen) som var det största aha:et ikväll. Vi testade också en del svåra slalomingångar. Behöver jobba mer på det…  Har inte direkt prioriterat slalom och när jag har gjort det har vi mest jobbat med farten. Glädjande att se att hon inte har problem med 12 pinnar i alla fall, det har vi ju typ aldrig tränat på.

Imorgon är det dubbelboxdag och jag hoppas att formen håller i sig trots att det kommer bli varmt. Här kommer i alla fall kvällens kombinationer: