Glädjen är en engelsk setter

Åh, det är så härligt med lediga dagar när man bara kan vara hemma och träna hund. Förra veckan var jag hemma i två dagar och tre nätter. Den här veckan blir det i alla fall tre dagar. I helgen ska vi hålla kurs i Växjö. Idag på eftermiddagen har jag hunnit med två pass med Shejpa och ett pass var till med Missy och Pi. Shejpa fick köra agility. Vi körde 12-pinnarsslalom som avslutning på en hoppkombination. Shejpa har verkligen ökat farten i slalom! Idag var hon så snabb att det knappt kan gå snabbare. Dessutom satte hon flera helgrymma ingångar och misslyckades sällan trots att jag utmanade henne. Vi tränade också lite kontaktfält på trappan utomhus, nosduttar rakt på lerigt gräs. Det gick rätt bra, men vi behöver bli rätt mycket bättre på några veckor om vi ska kunna sätta det på hinder som planerat… Jag tinar kycklinghalsar inför morgondagen 😀

Missy gjorde inte direkt något spännande. Vi jobbade med omdirigerigar i rutan och fjärrdirigering. Pi fick köra igenom alla klass 1-moment igen och hon är så härlig! Hon hade ett helt grymt fokus ikväll, det var ungefär som att träna med Missy. När jag gick från en punkt till en annan hängde hon på i spontant fotgående långa sträckor. Hon gjorde ett jättefint fritt följ, satte både ligg och stå under marsch på kommando, gjorde en fin inkallning, ett fint hopp och jobbade på apporten. Hon kan absolut hålla en apport helt stilla i fem sekunder och själva väntandet på signal ska vi nog kunna lösa snabbt också. Däremot har hon ett lite mesigt grepp och släpper apporten när jag tar tag i den på nytt efter 5 sekunder. Det irriterar mig massor, så det ska jag lösa innan vi tränar vidare på själva momentet. Kampleken var kanonfin idag och vi blandade också in lite burlekar för att göra det extra skoj. Den lilla hunden är en sådan fantastisk glädjespridare. När vi kom in från träning och satte oss vid köksbordet plockade hon upp en leksak, klättrade på igelkotten och månen med leksaken i munnen och sjöng en liten sång för oss. Helt spontant. Sådant gör hon ofta, hon tycker om att underhålla. Jag har börjat titta efter lydnadstävlingar åt Pi. I april går det nog inte, men i slutet på maj blir det nog debut. Precis innan ettårsdagen – om träningen fortsätter att gå så här fint.

Mellandag med vinterkyla

Idag åkte vi och tränade på Partille BK ihop med ett litet gäng från AoH. Det var en vacker, men svinkall vinterdag. Tänk att vintern kom nu. Jag var väl inte på världens bästa humör, trött och kall. Vi körde igenom elitprogrammet och en del saker gick fint, men jag kände mig ofokuserad och det smittade nog av sig på Missy. Jag trodde att jag skulle bli skitpeppad av att få en chans att göra om tävlingen två dagar senare (Missy har aldrig tävlat två gånger på en helg tidigare), men det har snarare varit lite svårt att ladda om. Vi körde en sväng förbi Kallebäck, där vi ska tävla imorgon och tittade på planerna. Verkar vara snö, med några bara fläckar. Vi körde lite fritt följ, dumruta och fjärrdirigering på agilityplanen. Imorgon ska jag jobba på att hålla fokus hela tiden, inte låta mig störas av missar och försöka samla poäng ända in i slutet, oavsett hur det har gått innan.

Shejpa är ju med mig också, men jag har inte skrivit så mycket om henne. Hos Anna fick hon några agilitypass och gick kanonbra! Jag blev riktigt inspirerad och började fundera på att anmäla till någon hoppklass i vår. Jag tränade väldigt flitigt tills jag stukade foten, men efter det har Shejpa mest fått springa i skogen. Det hjälpte nog lite på hennes fokus och driv, för hon var så kanonduktig i veckan. Vi körde en liten bana och jag blir glad över att känna att hon är så genomarbetad handlingsmässigt. Mindre kul var att jag provade Missy på samma bana, efter att ha varit så nöjd med henne när vi jobbade med one jump och svåra starter. Missy var katastrofal. Flankande, blindbytande, father-flickande… Vi har lång väg att gå innan vi ska köra banor igen.


Shejpa och Fonzie

Greg från Crufts

Har hittat lite filmer från Crufts som var i helgen. Greg Derrett med GT vann Single’s Championship. Det är många olika klasser som jag inte helt har koll på och jag vet inte helt vad det är på filmerna. Greg Derrett har grundat det handlingssystem som vi använder oss av när vi tränar agility.

Samma lopp från en annan vinkel:

Crufts 2008 Champ Agility Large 01, Greg är 4 minuter in i filmen:

Aj! Min fot!

Det var lite svårt att börja det här blogginlägget utan några svordomar. Jag ligger i soffan med is på foten och försöker genomlida smärtan. Tränade Missy i solskenet och skulle precis avsluta passet med ett aggressivt bakombyte in i slalomen och *knak* så sprang jag i ett hål och föll ner skrikande på marken. Tur att Tina kunde hjälpa mig upp och att hon fick hämtat Thomas som var hemma. Ett tag tyckte jag att det gick rätt bra. Smärtan minskade och jag kunde gå själv upp till huset. Men nu gör det så jäkla ont. Och jag har inte varit med om en sådan här vrickning/stukning tidigare. Brukar alltid ha lite ont i några sekunder om man trampar snett och så är det över. Nu gör det svinont! Dessutom oroar det mig lite att jag hörde *knak* när jag trillade. Jag bara måste bli bra tills på fredag. Har planerat in privatlektioner med Maria Hagström för att få lite motivation till lydnadsträningen och det vill jag verkligen inte missa!

Missy var dukig i alla fall. Hon sitter så balanserat och avslappnat i starten nu att allt jag gör är att försöka öka stressnivån och fortfarande få samma fina beteende. Jag är skitnöjd! Nosduttarna ser kanonfina ut och vi körde en del one jump (”check” varierat med bakombyten samt ”kommatecknet”) och hon var fin. Slalomen var också häftig fram tills jag ramlade… Hoppas att jag blir bra nog till att i alla fall träna lite tricks med hundarna ikväll.

Tips och erfarenheter kring stukade vrister tas emot med tacksamhet. Jag vet ingenting och jag måste bli frisk nu!

Effektiv dag

Vi har haft ännu en härlig dag. Började i morse med att jogga en sväng med Missy, sedan blev det två träningspass med Missy, ett med Shejpa och ett med Pi. Missy och jag har så roligt med agilityn att jag har svårt att få någon lydnad tränad. Jag har i alla fall tränat sitt i grupp i tre minuter, men det är sju minuter mindre än vad jag hade satt upp som mål för dagen… Å andra sidan kan man se mycket av den agilityträning vi har gjort idag som träning på sitt i grupp. Jag har tagit tag i starterna och Missy har gjort enorma framsteg på en dag. Det är många delar som ska fungera i starten och det är lätt att få onödigt tjat eller onödiga konflikter när hunden ska sättas upp.

Missys problem är att hon lätt sjunker ner i vallställning med all vikt på framdelen. Det gör det svår att vara balanserad och skjuta ifrån med bakdelen när hon hoppar över första hindret. Mina kriterier för sitt i start är att hon sitter rakt och balanserat med tassarna, att hon inte rör tassarna, att hon fokuserar på sin linje och lägger vikten bakåt. Jag har satt upp henne framför hinder och leksaker (ofta hinder med leksak efter) och belönat med godbit i position när hon uppfyller alla kriterierna. Efter några godbitar fick hon starta och ta leksaken. Det hjälpte massor och idag hade jag några starter där hon satt riktigt hela tiden (annars sjunker hon ofta ner när jag går iväg och rättar upp sig när jag väntar ut henne.

Missys nosduttar börjar bli riktigt bra! Har tränat lite intensivt under några dagar och hon är så mycket enklare än Shejpa att det går som på räls. Snart är hon nog ikapp lillasyster… Shejpa var också kanonduktig på sina nosduttar på trappan, med en massa intensitet. Både Shejpa och Missy körde studshoppning och tränade på tighta svängar runt hinderstöd och lite dubbelbox. Pi fick ett lydnadspass, hon var duktig, men kanske lite oengagerad efter att ha tränat med husse precis innan.

På kvällen tränade vi lite tricks och Pi började bjuda på en rörelse som jag försökte få till i helgen utan att lyckas. Otroligt hur de liksom lär sig av att vila och tänka på saken 🙂 Hon är så söt när hon försöker sträcka vänstertassen så högt upp som det bara går. Satte igång med att få henne att göra samma sak med andra tassen och det kommer nog snart det med.

Agilityhelg hemma

Det har varit en härlig helg med agilityträning! Siv med Nemo och Kry, Elin med Comma, Therese med Enya och Karine med Lassie och Fenris har varit här och tränat. Igår körde vi burlekar, torrhandling, slalom och hoppteknik. Missy var duktigare på burlekarna än vad jag trodde, men hade svårt att hålla tyst i buren när jag tränade Shejpa. Missys torrhandling  var under-all-kritik-dålig och om jag ska köra agility med henne måste jag verkligen jobba på det. Hon flankar massor och det verkar som om hon har glömt allt cirkelarbete vi tidigare har gjort. Slalomen var kul med båda hundarna. Utmanade med svåra ingångar och bakombyten och de var duktiga. Pi fick träna lite hoppteknik för första gången och det var nog välbehövligt. Hon fick köra studshopp med jump bumps (sorry, hittar ingen översättning i ordförrådet) och lite ”spindeln”. Det märks att det är svårare för henne än vad det någonsin har varit för Shejpa och Missy, hon har liksom inte helt samma koordination och självförtroende.

Idag körde vi först två kombinationer som jag improviserade fram med Lassie, Fenris och Shejpa. Shejpa var duktig på att ta linjer, lyda handlingsregler och jobba självständigt. Hon gjorde allt bra, men hade inte den riktiga gnistan. Över huvud taget har hon känts trött idag. Kombinationen med de vita siffrorna försökte vi köra som en LOP med två armbyten, men alla hundarna verkade tycka att det blev lite för tight, de satsade för mycket över tvåan och blev förvånade av armbytet och gled förbi trean. Det blev bättre med LOP vid 3 och ett framförbyte till 3-4. Sedan framförbyte 4-5, threadle arm vid 5 och serpentin 9-10-11. Kombinationen med de svarta siffrorna körde vi med bara bakombyten. Vänsterhandling 1-11 (utmanade hundarnas förståelse för linjer lite, Shejpa var duktig och självständig 5-6-7-8 utan att jag behövde göra mycket mer än att vrida på kroppen). Bakombyte vid 11, bakombyte vid 13 och bakombyte vid 14.

Sedan blev det kontaktfältsträning, one jump och dubbelbox. Shejpa fick köra lite kontaktfält, men inte mycket mer. Missy gjorde ingenting idag förrän vi var klara med träningen ihop med de andra. Missy och jag körde också kontaktfält (nosduttar på trappan), cirkelarbete (tråkigt slitjobb med henne…), dubbelbox och studshopp. Fick lite intressanta aha-upplevelser i dubbelboxen. Började med några enkla lead out pivots och tyckte att hon hoppade kanonfint! Har inte kört någon agility med henne på länge, bara hoppteknik, och det verkar ha hänt saker! Men så fort jag lade på rörelse föll det ihop och hon började slarva i hoppen. Skickade henne rakt igenom dubbelboxen mot en leksak och då hoppade hon kanonfint. Kunde sedan lägga på min egen rörelse så länge hon hade leksak att sikta på. Det är någonting med handlingen/min rörelse som gör att hon slutar fokusera på hoppen. Jag tror att jag verkligen ska jobba med torrhandling med Missy. Det hade varit kanonbra att få till riktigt bra burlekar med henne också, så att jag kan använda buren istället för hinder. Torrhandling, hoppteknik och kontaktfält får bli vår målsättning i vår samtidigt som vi fokuserar mest på lydnaden.

Nose touches

Satt och skrev en text till mina tränarelever som har tänkt att jobba med nosduttar som kontaktfältsbeteende under året. Tänkte att jag i och för sig lika gärna kunde lägga ut texten här, någon annan kanske uppskattar det. Den är lite korthuggen och förutsätter kanske en del förkunskaper. Det mesta kommer naturligtvis från Susan Garrett, men texten är skriven ur minnet och det kan hända att jag tar fel någonstans. Själv är jag ju bara på steg 3, siktar på att bli ”färdig” i april, men jag tog ändå med de stegen jag inte själv har varit på lite kortfattat. Försök tänka på att texten egentligen inte är skriven för bloggen. Blir det för mycket förvirring tar jag bort den.

Målsättning
Hunden driver självständigt ner för kontaktfältshinderna, oavsett förarens position och rörelse. Hunden lägger vikten bakåt på nedfarten, stannar med framtassarna rakt nedanför hindret, så nära hindret som möjligt. Nosen sänker sig mot marken i samma rörelse och hunden duttar nosen mot marken med riktning framåt, utan att vrida sig mot föraren. Hunden lämnar hindret på ”fri”.

Varför nose touches?

–    Det är lättare att få viktförskjutning (men det kommer inte gratis bara för att man liksom lär hunden att dutta på ett kontaktfält)
–    Hunden blir rakt i kroppen i stoppet
–    Lättare att bygga värde för positionen = mer fart och mer självständighet.
–    Upprepade duttar bygger mer värde för att driva ner med huvudet i stoppet än om hunden får belöning för bara första dutten.
–    Tydligt kriterium med många komponenter. Det kan bli sämre, men man förlorar inte kontaktfältet lika lätt.
–    Utvecklar tränarfärdigheter


Rekommenderade hjälpmedel

–    Någon form av trappa (gärna flera)
–    ”Travel plank”
–    Genomskinlig target, ca 3×3 cm
–    Råa kycklinghalsar (eller annat riktigt bra godis!)
–    Kul leksaker


Förkunskaper

–    Omvänt lockande (”It’s yer choice”/”doggie zen”)
–    Hoppa upp på trappa och travel plank utan tjat/lockande
–    Frisignal
–    Bakdelskontroll och viktförskjutning


Steg 1 – Duttar i handen

Få hårda, målmedvetna duttar i handflatan. Ta 5 godbitar i ena handen, håll fram andra handen när hunden har fokus. Belöna bra duttar med godbit i targethanden (snabbt och effektivt, helst utan att hunden flyttar fokus från targethanden). Ta lekpaus när godbitarna är slut och ta fram 5 nya godbitar. Växla inte hand utan att bryta av med lekpaus. Om hunden byter hand hela tiden uppmuntrar man trampande tassar.

Kräv flera duttar när du är nöjd med en. Om du har problem med att hunden fryser nosen i handen kan du variera mellan att klicka direkt när hunden duttar och belöna några cm ovanför handen (men fortfarande med hundens ögon på linje mot handen) och att klicka när hunden till slut släpper handen med nosen, men belöna ner i handen igen. Låt inte hunden fortsätta om du är missnöjd med första dutten. Ta bort handen och ge en helt ny chans.

Sänk gradvis ner handen mot marken. Det är här det blir lite svårt. Jag tycker att det är enklare om hunden får stå i vinkel. Börja eventuellt redan nu i trappa/på travel plank. Var noga med att inte förlora trycket. Se gärna att nosen rynkar sig. Tänk ”tryck” snarare än ”dutt”.

Steg 2 – Plexiglastarget

Använd en liten, genomskinlig target som du i början placerar i din handflata. Få lika fina tryck på target som när du bara har handen. Glid gradvis bort handen från under targeten. Under en övergångsperiod får hunden kanske sikta på target i hand när hon driver ner i position, men sedan gå över till bara target när hon är i position. Belöningsplaceringen är väldigt viktig. Belöna på target.

Sitt framför hunden tills duttarna är bra utan hand. Flytta gradvis ut till sidorna. Belöna på hundens motsatta sida (hand över nacke) eller in mellan framtassarna bakifrån. Glöm inte lekpauserna! Använd din frisignal för att få hunden ur position.
Håll hunden i halsbandet och låt henne fokusera på target. Släpp när hon är sugen. Lägg på signal (tex. ”tryck” eller ”target”)  när hunden har bra sug. Lär hunden att vänta på signal. Belöna väntandet och fokus mot target med godbitar.

Träna gärna i alla lämpliga trappor du hittar och ta med din travel plank till nya platser och nya underlag. Låt inte travel plank ersätta trappor. Hunden får aldrig springa på travel plank, bara ta sista steget ner i position. Hunden får absolut inte springa till target, bara ta ett steg och alltid med en ordentlig vinkel.

Kvalitetssäkra med omvänt lockande. Se till att hunden inte möter din godbithand. Du ska kunna föra handen över nacken på hunden och belöna på target utan att hunden slutar jobba. Du ska kunna droppa godbitar runt hunden (hon får ta dem om hon inte behöver flytta tassarna för att göra det) och leka med godbitar runt henne. Samma sak med lek, naturigtvis. Underskatta inte betydelsen av den här träningen!

Gör ständiga små variationer i ditt eget beteende. Höger, vänster, framför, bakom, i rörelse… Tänk på att det är mer värdefullt att hunden kan dra på själv med dig bakom, än att han kan stanna när du springer förbi. Du tränar naturligtvis på båda, men prioriterar att bara bakom mer. Kan vara en bra idé att använda en spegel framför hunden när du är bakom.

Var inte rädd för att fela hunden ibland. Om du inte är nöjd, tar du hunden ur position (framåt) och gör om. Köp inte tjuvstarter! Gå igenom alla tänkbara störningar på det  här stadiet.

Steg 3 – Bort med target

Ta gradvis bort target. Smyg bort den medan hunden duttar. Svårast är att få första dutten utan target. Belöna fokus ner mot marken utan target. Kör utan target när det är enkelt (hemma, inne, enkelt underlag etc.) och med target när du är i svårare situationer. Använd en matta eller något på svåra underlag (grus, sand, ridhus) i början, men träna på så många olika underlag som möjligt (du kan till exempel lägga badrumsmatta nedanför kontaktfälten på träning med ung hund i ridhus – de kommer att fixa det på tävling sedan). Ta in olika typer av underlag/mattor och kör i känd miljö. Ta sand/gräs etc. i handen och kör hand touches med konstiga underlag.

Du är fortfarande på sista steget på trappan/plankan.  Själva baklängeskedjningen går snabbt när slutbeteendet är riktigt bra. Se till att hunden fortfarande utför beteendet rakt, utan att titta på dig. Se till att hunden klarar alla tänkbara störningar och situationer på det här stadiet.

Steg 4 – Baklängeskedja ner för trappan

Baklängeskedjningen sker först på trappa. Kedja aldrig till en target! Placera hunden ett trappsteg högre upp och låt hunden driva ner i position. Öka med ytterligare trappsteg när hunden gör rätt.  Träna gärna i olika trappor.

Steg 5 – Baklängeskedja på hinder

Baklängeskedja ner för ett hinder. Börja gärna med a-hindret för att få till bra viktförskjutning. Sedan balansbom. Gungbrädan har samma beteende, men lite annat att tänka på under inlärningen (bang-game, elevator-game, två bort etc.)

Tänk på:

–    Belöningsplacering (gör det möjligt med hjälp av omvänt lockande!)
–    Kvalitetssäkring med hjälp av omvänt lockande.
–    Lägg in bakdelskontrollträning i samband med kontaktfältsträningen.
–    Många lekpauser!
–    Ta hunden av hindret framåt både när det blir fel och när du vill ha ny repetition.
–    Variera din position.
–    Du vill inte att hunden ska se på dig eller vrida huvudet åt ditt håll
–    Första dutten är viktigast och svårast. Jag upplever att det har kommit sig utan att jag har behövt tänka så väldigt mycket på det. Efter uppmuntran från Susan struntade jag i att första dutten inte var lika hård, så länge hon var fokuserad neråt och direkt gick in i nästa dutt. Först kunde Shejpa bara göra det ordentligt på target i handen, sedan bara på target och nu börjar det komma utan target också…
–    Var noga med stimuluskontrollen. Belöna att hunden fokuserar rätt och väntar på signal.
–    Håll träningspassen korta och intensiva.


Förslag på träningspass:

–    Relationsbyggande och lek 1 min
–    Bakdelskontroll 30 sek/5 godbitar
–    Lekpaus
–    Kontaktfältsträning 30 sek/5 gobitar
–    Lekpaus
–    Bakdelskontroll 30 sek/5 godbitar
–    Lekpaus
–    Kontaktfältsträning 30 sek/5 godbitar
–    Relationsbyggande/lek 1 min
–    Längre paus

Nosduttar och cirkuspudlar

Shejpa tränar mycket kontakttfält just nu. Varje morgon den senaste veckan har vi gått ut med råa kycklinghalsar och tränat kontaktfält på trappan. Huvudfokus ligger på att få henne helt rak, hon har lätt för att snegla lite på mig när jag går ut i sidled. Rätt kul att pilla med. Vi har också tvingat ut husse och kört en del running contacts. Saker går sakta men säkert framåt. Här kommer en liten film från gårdagens träning på trappan:

I Ellens blogg kom jag över det här. Snacka om att man borde göra något konstruktivt med alla hundar man har hemma ihop 😀

Dagens träning

Idag har varit ytterligare en trevlig hundträningsdag och jag är verkligen igång med träningen! Therese och Enya var här och tränade lite och jag har hunnit med många korta träningspass mellan andra aktiviteter. Det är sällan jag bloggar om all träning jag gör under en dag, men idag tänkte jag lista alla träningspass jag har haft med hundarna (Pi har till exempel tränat med husse också).

Shejpa började morgonen med nosduttar. Vi har köpt 50 kilo kycklinghalsar som varje morgon delas i småbitar och förtjänas på kontaktfältsträningstrappan utanför huset. Kontaktfältsbeteendet börjar verkligen se stiligt ut! I Florida insåg jag hur viktigt det är att hon verkligen kan vänta på signal och att hon inte tjuvstartar och när vi fick ordning på det gick allt mycket bättre. Jag har också blivit bättre på lekpauser (enklare att komma ihåg utomhus). Mest fokus just nu ligger på att få henne helt rak, utan så mycket som en blick på mig. Experimenterar lite med att kasta matbitar framför henne när hon är rak som hon får ta på ”varsågod” om hon fortsätter dutta rakt. Det verkade både hjälpa på rakheten och på intensiteten.

Sedan kom Therese och Shejpa fick ett träningspass med hoppkombination och running contacts. Hoppkombinationen var öppen och flytig, men ställde krav på hundens förståelse för att hitta linjer (och fästa på vägranslinjer). En härligt kombination med många möjligheter som jag låter stå kvar tills imorgon. Tyckte att hon sträckte ut bättre över hoppen vissa gånger idag. Imorgon ska jag prioritera hoppteknikträning innan hon får köra mer kombinationer.

Vårt springande på plankan börjar också se bra ut. Det blir dock fortfarande fel ibland. Två fel i början på träningspasset och något fel senare när jag lät Therese (som höll belöningen på andra sidan) locka som tusan. Varierade mellan två olika plankor för att se till att hon tänker till och inte bara faller in i mönster. Jag tror att det här beteendet kan bli riktigt bra, för hon har verkligen fått någon slags förståelse som vida övergår ”spring (hoppa inte)”. Hon springer i alla repetitioner, men de jag belönar har förmodligen 4-5 tassar på ”kontaktfältet” och två baktassar inom 5 cm från änden på plankan. Att jobba med running contacts kräver stor observationsförmåga och precis timing. Det tog mig ett bra tag att få kläm på det – observera var hunden sätter sina tassar i full fart och sedan lyckas förmedla ”bra” eller ”oj!” till hunden i samma ögonblick…  Vi har också börjat utmana Shejpa genom att flytta personen med avståndsbelöningen ut i sidled. Då misslyckas hon oftare, men man ser att hon skärper sig och prickar med baktassarna precis innan änden ändå. Det är himla kul att jobba med det här nu, så jag ska nog försöka få till en del träningspass. Det kräver en medhjälpare, så det blir inte så himla ofta.

Missy fick träna lydnad idag. Jag tog mig i kragen och tränade på våra svagheter. Först blev det träning på stå på avstånd (som i rutan). Ställde henne 10 meter framför mig och skickade henne höger eller vänster mot godbitskål. Kommenderade ”stå” ibland och belönade med lek om ställandet var bra. Just nu känns ställandet som den svagaste delen i vår ruta. Hon hamnar inte där jag kommenderar henne. Träningen gick väldigt bra i alla fall, hoppas att vi kan överföra samma fina reaktion till rutan sedan.

Vi körde också två apporteringar med dirigering utan skick till konen (det får vi ta tag i separat). Det gick bra till vänster, men på första till höger fick jag dirigera om. Gjorde om och det blev rätt. Repeterade lite armsignaler med lekbelöning innan vi gick vidare till vittringsapportering. Har tagit tag i det igen och just nu går det strålande. Baklängeskedjade på apporteringen igår och fick fina sök och apporteringar. Provade igen idag och det gick bra, fortfarande utan felmarkering. Jag är rätt säker på att plockandet kommer att dyka upp igen, men nu är jag beredd på det och ser det som en naturlig del i utvecklingen. Därför står jag nära pinnarna så att jag är beredd att avbryta om jag ser plock i fel pinne.

På kvällen drack jag lite te och tränade tricks med Missy och Pi. De fick främst göra sådant som de behöver rent fysiskt. Pi som är väldigt lös och ledig i kroppen fick jobba på balansbollen. Hon klättrar upp med bakbenen först och sedan frambenen. På bollen får hon kämpa för att hålla balansen och när det går bra lägger vi till lite ställningsförändringar (stå-sitt-ligg). Missy fick jobba med att böja ryggraden genom att jag försökte träna henne till att sätta nosen mot höften (utan att röra bakbenet). Svårt trick som nog tar ett par dagar att få kläm på. Jag har lärt henne något liknande förrut, men då ville jag att hon skulle snurra. Missy fick också jobba med att kliva i en ganska liten box. Hon är den hund som är sämst på att hantera utebliven belöning och fel (helt enkelt för att hon har blivit mer curling-shejpad tidigare) och vi fick anledning att ta tag i det. Spännande! Kom inte i mål med det beteendet heller, men vi jobbar vidare imorgon, kanske med en större låda. Pi fick avsluta med att visa Missy hur det ska se ut. Hon klev i lådan direkt. Men vi fick jobba lite mer på det där med fri-signalen, att lämna lådan med alla fyra tassarna är helt enkelt inte speciellt enkelt när man har så kul…