SM 2011

Jag har samlat tid och inspiration för att skriva ett blogginlägg om SM, men det har inte riktigt hänt. I måndags blev Epic akut förgiftad och fick tillbringa dagen hos veterinären. Han hade ätit upp sitt fästinghalsband och fick kramper och ryckningar i benen och dreglade. Det var riktigt obehagligt och skrämmande innan vi förstod vad som hade hänt, att han saknade fästinghalsbandet upptäckte vi först i undersökningsrummet hos veterinären. Efter några timmar hos veterinären, kräkning, dropp och kol var han som vanligt på kvällen men han har fått ta det ganska lugnt i veckan för säkerhets skull. Igår och idag har vi hållit agilitykurs och flyttat får till nytt bete. Just nu har vi massor av trevligt folk hemma från när och fjärran samtidigt som vi väntar på att Jen ska valpa. Temperaturen har sjunkit rejält och är på väg upp. Om allt går efter planen (men så är det väl aldrig när det gäller valpningar) så borde hon valpa i natt. Jag tror dock att hon håller sig en stund still. Imorgon är tanken att vi ska åka på vallhundskurs för Derek Scrimgeour, men om Jen tänker valpa strax så kommer vi kanske lite sent dit.

Till SM då. Jag var riktigt omotiverad och uppgiven veckorna innan SM. Tyckte inte att vi presterade jämnt på tävlingarna vi var på. Visserligen fick vi en vinst, men de andra loppen kändes verkligen inte bra. För att motivera mig själv tänkte jag att jag i alla fall skulle satsa på att göra en bra laginsats och inte göra bort laget. På SM gjorde Shejpa dock en utmärkt insats och jag borde kanske tänka att hon faktiskt presterar riktigt bra när det verkligen gäller. Hittills har hon inte svikit mig när det är mästerskap eller annat viktigt. På landslagsuttagningarna gjorde hon ett bra jobb och på SM var jag väldigt nöjd med henne (både i år och förra året). Vi började i alla fall med ett individuellt hopplopp. Allting stämde som jag hade planerat det och vi fick bra vägar, tiden hade räckt till en femteplats men tyvärr fick vi en rivning som placerade oss på plats 25 istället.

Andra loppet på lördagen var lagloppet, för övrigt mitt första laglopp någonsin. Murphys Lag har lyckades ju snabbt kvala till SM medan Shejpa var skadad/löpte och vi har inte fått möjlighet att tävla med helt lag innan SM. Jag var sist ut i laget. Håkan och Max fick 15 fel (två uppfartsfel – hur ofta händer det i medium?), Dionne och Stacy diskade sig och Linda och Buffy 5 fel. Jag gick ut ganska säker på att vi skulle sätta banan bra, men Shejpa gjorde sin enda attitydsmiss under helgen och vägrade på slalom. Laget kom i mål på 25 fel och det kändes ju inte väldigt upplyftande. Jag blev förvånad när jag hörde att vi ändå låg på femte plats.

På söndagen började vi med lagfinalerna klockan 7.00. Det var lite svårt att hitta SM-känslan så tidigt på morgonen. Inget lag hade gått runt båda loppen utan att diska sig innan vi gick in. Max fick en rivning, Stacy fick en rivning, Buffy fick en rivning. Trots att alla hade fått fel så var i alla fall hela laget igenom innan det var min tur. Shejpa och jag nollade, så laget fick 10 fel i klassen och totalt 35 fel i båda klasserna. Efter vårt lopp var det bara att titta på de andra lagen och vänta… Lag efter lag diskade sig. Plötsligt hade vi brons! Silver! Sista laget gick ut och oj! De diskade sig också! Plötsligt var vi det enda laget som gått runt utan disk i två klasser och guldet var vårat! Oväntat, roligt och lite konstigt.

Vi avslutade SM med vårt individuella agilitylopp. Jag var hungrig, blöt och trött och trodde nog inte riktigt att Shejpa skulle vara med. Shejpa gjorde dock allting perfekt. Själv var jag för trött för att hinna med en serpentin och fick göra en volt för att få henne till rätt sida om ett hinder. Jag är ganska besviken på mig själv för att jag inte klarade av att vara skärpt och pigg i kropp och huvud. Till nästa år måste jag förbereda mig bättre och se till att ha någon med mig på SM som kan hjälpa mig att prestera på topp. Jag måste lita på att Shejpa kommer att göra sitt jobb och förbereda mig själv bättre både fysiskt och mentalt. Vi kom 12:a totalt med vår rivning (bäst på 5 fel). Utan rivningen hade tiden räckt till en fjärdeplats, men jag är ganska säker på att jag hade skärpt mig mer i agilityloppet om vi hade varit felfria i hopploppet, men det irriterar mig väldigt att det är så. Jag ville ju prestera bra i agilityloppet också!

Generellt är jag väldigt nöjd med SM:et. Jag lyckades med min målsättning – att göra en bra laginsats. Shejpa var underbar hela SM, men min insats kunde ha varit bättre i sista loppet. Jäkla rivning!

Bilder från SM av Lovisa Kallerhult – 4fota.se. Tack!

Shapingkurs i Østfold

Det här är en kurs för alla er som vill bli bättre på shaping! Shaping är en grundsten i vår träning, oavsett om vi tränar agility, lydnad, bruks eller bara vill lära in tricks för kroppskontroll och nöje. Vi är övertygade om att shaping är den snabbaste, mest effektiva och roligaste inlärningstekniken som finns. Med hjälp av shaping kan du lära din hund i princip vad som helst. Under kursen blir det mycket praktiskt arbete med egen hund och möjligheter att själv välja inriktning på shapingen. Den här kursen passar både dig som har höga tävlingsambitioner och för dig som bara vill utvecklas och ha kul ihop med din hund.

Fördelar med shaping:
Det är kul!
Hunden lär sig att hantera frustration och utebliven belöning
Tidig uthållighetsträning
Skapar stor kroppsmedvetenhet hos hunden
Lär hunden att själv ta ansvar för att tjäna belöningar
Det går snabbare på lång sikt
Nästan obegränsade möjligheter

Datum: 13-14 augusti
Mer information och anmälan:
Carola Brusevold, Raade Hund.

Frövi och Bro-Håbo

Nu har jag landat hemma igen efter en innehållsrik tävlingshelg. I lördags var vi i Frövi och tävlade agility med cockrarna (Squid har gått in i sin mammaledighet och fick stanna hemma). Det blev en lång dag som började med klass 3. Vi började med agilityklassen och det var en ganska enkel bana. Shejpa gjorde det jag bad henne om och vann klassen med över två sekunder. Det var väldigt skönt att få sätta en nolla efter den dåliga känslan i Dala-Floda förra veckan. Hoppbanan var klurigare, men kändes som att den passade oss bra. Tyvärr var inte Shejpa riktigt på humör och vi diskade oss på hinder tre och sedan gick hon inte direkt in i slalom. Jag skickade henne på slalom igen och belönade direkt efteråt. Upp som en sol – ner som en pannkaka. Det känns inte riktigt som att vi har hittat formen efter operationen. 🙁 Här kommer i alla fall en film på vinstloppet:

Thomas och Pogue startade klass 1 på eftermiddagen och gjorde väldigt fina lopp, tyvärr blev det två disk på grund av småsaker (hoppade mellan däcket och ramen i agilityklassen och missade ett hopphinder i hoppklassen), men det ser väldigt bra ut inför framtiden! Om de bara får lite mer rutin så kommer det att bli hur bra som helst!

Vi åkte direkt från Frövi till Solna där vi firade Mija och Raskens hoppchampionat med en riktigt trevlig grillfest. Det var tur att Bro-Håbo hade den goda smaken att inte starta dagens tävling förrän vid 10. Bro-Håbo arrangerade bara officiell agilityklass 3 idag (och sedan exakt samma bana som en inofficiell agilityklass). Vi fick startnummer ett och Shejpa fick stå bunden utanför plan medan jag gick banan, det gick hon nog igång lite på. Även i det här loppet diskade vi oss på hinder tre, men känslan var i alla fall roligare. Shejpa var alldeles tokig och tog tunnlar hon inte skulle ta och blindbytte på mig till däcket. Hon brukar verkligen aldrig hitta på sådant bus på banan, så jag tyckte att hennes glädje var alldeles underbar. Jag får dock fundera över båda de här två diskarna där hon helt enkelt har ignorerat armbyte eller inbromsning och fortsatt rakt fram. Extra roligt var att vår lagkamrat Håkan med jaktcockern Max vann agilityklass 3 i Bro-Håbo. Både Stacy och Buffy (våra andra lagkamrater) har gjort fina nollade lopp i Bro-Håbo i helgen, så det lovar gott inför SM. Nu är det väl mest Shejpa och jag som ska skärpa oss lite.

Handlingskurs i Tromsø

Jag är i Tromsø i helgen och håller andra helgen på en agilityhandlingsutbildning med riktigt ambitiösa och duktiga deltagare. Jag hinner inte blogga så mycket, för jag har det så trevligt 🙂 Idag tänkte jag dela med mig av två dubbelboxövningar som vi gjorde som uppvärmning på morgonen idag.

Här satte vi hundarna snett mot första hindret, så att de fick en rak linje till baksidan av 3. Alltså hunden på höger 1-2-3. Sedan gjorde vi en serpentin 3-4. Framförbyte 6-7 och sedan testade vi både framförbyte 8-9 och bakombyte 9-10 (i olika rundor, så klart).

Här började vi med den enkla varianten: Hunden på höger 1-3. Threadle 3-4. Serpentin 6-7-8. De modiga gjorde en serpentin 9-10-11 (och det gick utmärkt!), de andra gjorde framförbyte 9-10 och framförbyte 10-11. I nästa omgång fick deltagarna bara göra bakombyten och threadlar, nu blev det mycket fotarbete att hålla reda på! Vi startade med hundarna på vänster sida, bakombytte 2-3, threadle 3-4, bakombyte 6-7, threadle + bakombyte 7-8, bakombyte 9-10, threadle 10-11.

Agilitytävlingar i Dala-Floda

Idag har vi varit i Dala-Floda och tävlat agility. Det var roligt att för en gångs skull få ha med Thomas, som idag debuterade med Pogue. Vi packade in hela flocken i den stora bilen igår kväll och åkte upp till snälla Sofia i Gagnef som lät oss sova hos henne med alla hundarna. Dagen började med klass 1. Thomas och Pogue var först ut i hoppklass 1. Det var en ganska enkel och flytig bana, perfekt för debut! Thomas tog det lugnt och hjälpte Pogue ganska mycket och det fungerade, de nollade sitt första tävlingslopp och kom 2:a med pinne! Agilityklass 1 var svår, jag brukar inte direkt prata om ”fällor” i agility, men i den här banan fanns det faktiskt gott om dem för de oerfarna hundarna. I medium var det bara tre hundar av 25 som inte blev diskade och ingen av dem var felfria. Pogue gjorde en jättefin insats (vackra running contacts!), men tog balansbommen ett par gånger för mycket för domarens smak…

Squid tävlade i large på samma bana. Hon är ju lite mer genomtränad och föll inte i några fällor. Vid ett ställe glömde jag min plan och hon gled iväg mot A-hindret istället för att springa mot gungan. Jag lyckades som tur var vända henne i tid och vi nollade loppet och vann klassen. På upploppet hände en läskig grej – Squid kraschade i däcket så att hela hindret flyttade sig. Jag var jätteförvånad, Squid hoppar bra och däcket stod på en raksträcka utan några uppenbara svårigheter. På videon ser man också att hoppet är bra, men att hon helt plötsligt ångrar sig och sträcker ut en framtass som fastnar på fel sida av däcket. Under hela dagen såg vi hundar i olika storleksklasser som kraschade i däcket. Gungan, däcket och hoppet på upploppet stod likadant under alla klasser. Jag tänkte först att det kanske var motljuset som ställde till det, men även i klass 3 på eftermiddagen (när solen kom snett bakifrån) var det många hundar som hade problem. Det kan verkligen bli obehagligt när hundarna fastnar i däcket så här, jag hoppas att vi får delbara däck i framtiden.

I hopp 2 gick det riktigt bra de första 11 hindren. Sedan kom däcket och Squid kastade sig på något sätt mellan däcket och ramen, uppenbart skrämd av vad som hände i loppet innan. Jag körde bara vidare och det blev en disk. Väldigt tråkigt att det loppet skulle bli förstört av däck-kraschen också. Jag är så otroligt nöjd med Squid idag! Hon har uppfört sig strålande innan sina lopp, suttit helt stilla och väldigt avslappnat i starterna och varit alldeles underbar inne på banan. De senaste veckorna har vi bara tränat running contacts (och ganska mycket av dem), men ändå stannar hon perfekt på både balansbom och a-hinder när jag ber henne. Allra bäst kändes det att hon var så lyhörd för mina svängsignaler, det är underbart när man känner att hon reagerar på olika nivåer av inbromsning och får helt perfekt sväng i just den situationen. Så kändes hon när vi började tävla lite inofficiellt i slutet av förra sommaren. Under vintern fick hon mer fart och de fina svängarna var det lite sådär med. Nu verkar hon ha både fart och fina svängar, härligt!

Shejpa avslutade dagen med två jättedåliga lopp i klass 3. De glömmer vi och kommer starkt tillbaka nästa helg. Idag är jag glad för att Squid blev uppflyttad till agilityklass 2 innan hennes mammaledighet. Nu ska jag packa inför helgens Tromsø-resa.