Running Contacts med Shejpa och Squid

När det blir mörkt så här dags och man har svårt att komma till skott, är det bra att man har elljus i trädgården så att man kan träna agility klockan 22.30 om man har lust med det. Ikväll fokuserade jag på balansbommar. Jag tränar sällan det med Shejpa, för hon är ganska klockren, men efter flera tävlingar kan det ju vara bra att kolla så att det fortfarande funkar riktigt bra. På tävling är det väldigt sällan vi får några utmaningar när det handlar om våra running contacts, vilket är lite synd, för det hade varit kul att visa hur bra hon svänger samtidigt som jag kan göra vad som helst. Det enda vi fortfarande inte har tagit tag i är ett verbalt kommando för sväng bort från mig. Shejpa är ju inte direkt bäst i världen på det där med kommandon och även om jag har lärt in en vänstersnurr, så har jag inte signalkontroll på den än. Det borde bli ett vinterprojekt! Dagens träningspass gick verkligen jättebra. Full fart och lätt att svänga tight hur som helst. Synd att det inte finns VM i balansbommar…

Squids running contacts har som sagt lossnat. Vi tränade lite då och då under början av hösten, men det verkade inte som att polletten trillade ner. Sedan tog vi en längre paus och när vi testade igen för några veckor sedan så var hon plötsligt jätteduktig. Snacka om latent inlärning! Vi kunde ganska snabbt höja plankan från att ha legat i en nedförsbacke på gräset, till den låga balansbommen (sågbockar). Det var inga problem och det häftiga är att hon, till skillnad från de andra hundarna jag har tränat, inte verkar bry sig om ifall det står hinder på sidorna eller om man ber henne att svänga. Kanske beror i alla fall det första på att jag har kastat belöning hela tiden, istället för att skicka till utlagd belöning. Idag provade jag balansbommen på full höjd, eftersom jag ville träna Shejpa på den. Det var inga problem alls, kanske något fler fel än vad hon har haft på den låga, men inga direkta hopp, det verkar snarare som att hon försöker komma på hur man ska placera tassarna i den här vinkeln. Ibland sätter hon baktassarna i marken precis första centimetern efter hindret, istället för att skjuta ifrån på kontaktfältet. Jag testade också lite svängar när jag sprang diagonalt ut i sidled, och det gick faktiskt bra.

Fullt upp i höstmörkret

Det går lite trögt med bloggandet just nu, delvis beroende på att det är fullt upp här hela tiden. Förra veckan började med två dagars kursande för Maria Hagström. Vi är ett litet gäng som har bjudit in Maria för en ”elitsatsning” under tre gånger två dagar i vinter. Det är alltid inspirerande och kul att träna för Maria. Jag tränade mest med Squid och var riktigt nöjd med hennes insats. Det är lättare att få fart och intensitet i henne nu och hon orkade faktiskt mer än vad jag trodde. På torsdagen tränade vi sök och sedan åkte jag till Askersund för föredrag på kvällen och kurs hela fredagen. Det blev en jättetrevlig kurs, trots att det var en riktigt rå och mörk novemberdag. I helgen hade jag bakombyteskurs för ett gäng från Stockholm. Vi testade ridhuset där vi kommer ha kurs i vinter för första gången och det fungerade alldeles utmärkt. Idag startar vi lydnadskurs på kvällen och imorgon flyger vi till Bergen där vi ska ha sista samlingen på tränarutbildningen vi håller där. Det ska bli jättekul att träffa Bergen-gänget igen! Squid borde höglöpa nu i dagarna (hon är på dag 15), men det är ganska lugnt. Själv verkar hon inte fatta att hon löper och hanhundarna är ganska lugna. Snälla Cecilia kommer från Göteborg för att passa hundar och får medan vi är borta, men för säkerhets skull får Pax ta tåget till Skara och bo med snälla Madeleine som är van vid vorsteherpojkar.

Jag känner mig ganska hösttrött och det är ibland svårt att motivera sig till att träna egna hundar när det är fullt upp med annat. Då är det jättebra att man har kurser och tävlingar inplanerade som gör att man håller modet uppe. Kursen för Maria gör att jag tar tag i lydnaden med både Missy och Squid. Till nästa gång ska vi göra några moment tävlingsmässigt och jag tänkte låta Missy göra det, så att jag har något tävlingslikt att träna inför. Jag har lite svårt att motivera mig för att träna lydnad med Missy just nu, luften gick lite ur mig när vi nollade rutan i Tyresö för ett par veckor sedan. Squid har fått några detaljer att jobba med i läxa till nästa gång, ställandet i inkallningen, fjärren och vittringsapporteringen. Jag valde fjärr och vittring eftersom det är perfekta inomhusaktiviteter så här när det är mörkt och ruggigt ute.

I vinter är det ganska många agilitytävlingar, Shejpa och jag ska till Stora Stockholm och My Dog och kanske även till Kistamässan. Det motiverar till träning och vi har fått till några pass här hemma på kvällarna i elljuset. Shejpa är helt galen och har börjat bita hål i fingrarna på mig när vi kampar. Vilken härlig framgång! Det är tre saker vi framför allt behöver bli bättre på detaljmässigt: tighta svängar, slalom och gungan. Men framför allt skulle vi behöva mer tävlingsmässig träning på banor och längre kombinationer. Det är synd att vi inte direkt har någon att träna med, för det är lite tungt att hyra ridhuset och sätta upp en hel bana på egen hand. Mest av allt ser jag fram emot kurs för Greg Derrett i början av december, det ska bli så kul och jag vet att jag kommer att få massor av inspiration och nya lärdomar. Förhoppningsvis kan Squid vara med lite på dubbelboxkursen. Vi jobbar med hoppteknik, lite handling och mycket cirkelarbete. Största problemet är väl att hon har extremt svårt att titta på, eller höra, när andra kör agility eller springer. Hennes running contacts har lossnat efter ett längre uppehåll och hon kör hela bommen på mellanhöjd. Ska försöka lägga lastpallar under sågbockarna som vi använder för att sänka hindret, så att vi gradvis kan höja det till tävlingshöjd. Jag är också sugen på att påbörja slalomträning snart, i helgen blev hon 14 månader gammal och är redo för lite mer fysiskt krävande aktiviteter.