En helg i vallningens tecken

Då är jag äntligen hemma efter en helg i Sörmland. Den här gången har jag faktiskt inte jobbat alls, utan passat på att ta en road trip på en ledig helg. Jag har bott hos snälla Anna och Krille som gör sitt bästa för att göra mig till en riktig vallhundsnörd och ge mig lätt prestationsångest. På lördagen åkte vi först och hälsade på valparna (som ni kan se bilder på i förra inlägget). Solen sken och valparna lekte med sin mamma i en tom fårhage. Squid var väldigt intresserad av fårskit. Valparna verkar supersociala och mysiga. Squid fick hänga med mig i famnen och titta på när mamma Fly vallade lite. Det tyckte hon inte var så kul och pep en del. Efter valptitten åkte jag med och tittade på när Anna och Krille tränade med Fog, Keep och Fonzie.


Snygga Fog. Den här färgen tror vi att Squid får som vuxen.

På söndagen blev det vallning igen, den här gången för Fog, Keep och Arvid. De var jätteduktiga och speciellt imponerad blir man ju av Keep som bara är 7 månader men redan vallar så lugnt och behärskat! Fog och Fonzie är helbröder till Squids mamma Fly och Keep och Arvid är halvbröder med dem (alla har samma mamma, ”Fan”, Moel Somolli). Fog är också en hund som imponerar med sitt djupa lugn runt djur och kloka beslut i kniviga situationer. Arvid fick valla för första gången på länge efter en operation och var väldigt duktig han med. Jag hoppas att han får vara frisk och tävla en massa nästa år.


Krille och Fog delar


Lille kloke Keep the Sheep

Efter vallning och lunch åkte vi till en klubb och tränade agility. Det var lerigt som tusan, men hundarna var duktiga. Både Shejpa och Missy hade väldigt bra kontaktfält på balansbommen och Shejpa fick köra hela gungan. Jag kunde skicka henne från flera meters håll och stå stilla, medan hon gjorde snabba och nästan perfekta gungbrädor på kommando. Häftigt! Det enda som saknas är lite viktförskjutning… På kvällen vågade jag mig på att vissla lite (ja, det var en hel vallpipekör i köket i Södertorpet) och tro det eller ej, men jag tror att jag fick kläm på de flesta kommandon. I alla fall någon enstaka gång 😀 Hundarna här hemma har vant sig vid mitt falska gnisslande och jag när en förhoppning om att kanske kunna använda visselpipan i vallning någon gång det här århundradet.


Arvid visar hur sura baggar ska tas


Emenems Arvid

Idag har jag varit hos Maria Hagström och tränat lydnad med Pi och Missy. De var duktiga båda två. Maria konstaterade väl mest att jag borde träna mer lydnad och gav goda tips om vad jag bör slipa på med Missy för att domarna inte ska kunna dra någonting. Jag kommer inte att tävla med Pi på fredag. Dels vill jag väldigt gärna köra upp till Sörmland så fort som möjligt, för vi ska vara observatörer på vallhundskurs hela helgen (förrutom att vi också ska hämta valp!) och dels känns inte Pi helt klar. Jag har inte fått tränat på en vecka, det har varit snöigt och äckligt och jag tappade lite lusten. Hon var duktig idag, men vi är inte klara med dold platsliggning och rutan känns inte stabil i nya miljöer ännu. Dessutom vet man ju inte hur vädret blir, det är kanske både kallt och blött en fredagskväll i november och förutsättningarna blir inte de bästa med elljus. Jag tror att vi satsar på en inomhustävling i vinter istället, då får kanske Missy tävla också om jag kommer igång med träningen…


Och så en bonusbild på sötaste Squid som redan kan tricks 😛

10 svar på ”En helg i vallningens tecken

  1. Men hur hinner du med allt? 🙂

    Vad kul att det är så mycket vallning nu. Klart att du blir grym på det också, med din hundkänsla och dina kunskaper kombinerat med hög ambitionsnivå och mycket träning.

  2. Åhh, va synd att det inte blir någon tävling! Vi som hade tänkt komma och heja på Pi. Men om ni inte är redo gör du helt rätt!

  3. Du är klok du som ställer in tävlingen när hunden inte är klar för start!

    Fina bilder på vallhundarna i arbete. När jag blir rik och kan sluta jobba vill jag också lära mig valla 🙂

  4. Å som eg misunner dåke. Tenk å gjete ei heil helg, og så fin som Keep ser ut, han har blitt så stor, Kelly er pitteliten.
    Til lykke med nytt familiemedlem Fanny, du kjem til å storkose deg med vesle Squid….

  5. Lone: Hehe. Om jag någon gång kan ha vallhundskurs för border collies så är jag rätt nöjd… Det ligger långt fram i tiden. Jag är ju nybörjare!

  6. Oh en sån söt Squid! Man blir rent valpsjuk när man ser en sån bild. Och jag håller med tidigare inlägg – hur hinner du med allt? Önskar jag hade hälften av energi och motivation:-)

    Jag har köpt Hundtränarboken så nästa år ska det bli andra bullar av. Snart åker vi på en långsemester till Australien så jag kommer inte hinna så mycket innan och nu är det ju mörkt och blött, usch så jag lägger målen till nästa år. Det där med scent discrimination är jag mycket intresserad av, Witchy är duktig på att använda sin nos det lilla vi tränat så den biten skulle jag vilja utveckla mer. Vallningen går ju sådär utan egna får så vi har inte kunnat träna så mycket den här säsongen.
    Vi får önska en riktigt God Jul och Gott Nytt År i förskott.
    Hälsn Cathy, Witchy och Roscoe

Lämna ett svar till Fanny Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.