Första uppdraget som domaraspirant

I höstas gick jag utbildning för att bli agilitydomare och nu är det dags att döma lite inofficiella tävlingar på min väg mot att bli auktoriserad. Många av domareleverna har redan dömt allt de behöver, men jag har lite ont om helger så jag tar det i min takt. Förhoppningsvis blir jag färdig agilitydomare under våren och kan döma lite under sommarhalvåret. Eftersom jag jobbar och tävlar mycket på helger ser jag framför allt fram emot att döma kvällstävlingar på vardagar.

Första tävlingen för min del var 2 x öppen hoppklass arrangerad av Fagersta kennelklubb. Nivån på en öppenklass ska vara klass 2, men svårigheten med en öppenklass är att det ofta kommer allt från rena nybörjare till väldigt erfarna ekipage. Jag försökte att rita banor som jag själv skulle vilja köra – flytiga med stora avstånd, men där man hela tiden måste röra på sig och tänka vidare för att inte hamna efter.

Den första banan blev lite för svår att få flyt på för många. Jag hade jättegärna sprungit den själv, men den krävde att hunden kunde ta till exempel utsidan av ett hopphinder självständigt för att den skulle bli rolig. Jag fick se några jättesnygga lopp, och några som var så nära, så nära. Det fanns många handlingsval, så det var spännande att se hur förarna löste det.

Den andra banan var lite lättare för dem som inte hade så snabba och självständiga hundar, men å andra sidan lite svårare för dem som hade hundar med mycket fart och hindersug. Speciellt var det många hundar som hamnade i tunnel #6 när de skulle till #15. Linjen 12-13 är jag lite osäker på. Det var lätt att hinna vara i bra position även med en snabb hund, men det var ändå ganska många som hamnade i ett läge där de var på väg att krocka med hunden för att de inte kom förbi tunnelutgången i tid av olika anledningar.

Själva dömandet var roligt, men väldigt ansträngande. Det var nästan 130 starter och man måste vara helt koncentrerad på varenda en. Jag gjorde något misstag, men kände mig i allmänhet säker på mina beslut, och jag tyckte att jag såg bra där jag hade placerat mig. I den andra banan rörde jag mig faktiskt mer än vad jag egentligen behövde – dels för att se bättre, men framför allt för att det var jobbigt för ryggen att bara stå stilla. Jag var också väldigt nöjd med att de hinder som togs två gånger var lätta för hinderfixarna att få upp igen innan hunden kom dit igen. Jag gillar inte bommar som ligger på marken och tycker att man ska bygga banan så att hinder som tas två gånger kan sättas upp igen tills hunden kommer tillbaka – utan risk för krockar!

Stort tack till Hasse Sundqvist som fungerade som min mentor och svarade på en massa frågor och kom med feedback. Och tack till Fagersta KK för att ni är grymma på att arrangera tävling. Jag kommer tillbaka den 17 februari med två agilityklasser.

Gambler i Kungsör

Igår tränade vi ihop med gruppen i Kungsör igen och den här gången tränade vi på gambler. För två veckor sedan körde vi snooker och nu var det dags för gambler. Snooker och gambler är games-klasserna på WAO (world agility open) och en del av uttagningen till mästerskapet.

Gambler är en klass som består av två delar. Först en del där man samlar poäng genom att göra sin egen bana och ta så många hinder som möjligt på en viss tid. När den tiden är slut ringer en klocka och det är dags att ta sig an slutsekvensen, den så kallade ”gamblen”. Slutsekvensen måste också slutföras på en viss tid, och ofta är svårigheten helt enkelt att planera första delen av loppet så att man är på rätt plats vid rätt tid och hinner slutföra banan innan tiden tar slut. Ofta (men inte alltid) finns det också en linje som man som förare inte får gå över i gamblen, vilket innebär att man måste handla hunden på avstånd.

Som vanligt åkte jag på att göra banan och den blev så här:

Som ni ser på skissen var vanliga hopp värda 1 poäng, långhopp, tunnlar, oxer och mur är värda 2 poäng, a-hinder 3 poäng, gunga 4 poäng och balansbom och slalom är värda 5 poäng. Dessutom kunde man få bonuspoäng genom att ta alla fyra A-B-C-D under öppningssekvensen. Man behövde inte ta dem i ordning eller efter varandra, men alla skulle göras felfritt under öppningssekvensen. Den här typen av bonusgrejer bestämmer domaren om själv. De behöver inte ingå. Man har 35 sekunder på sig att samla poäng från det att man tar starthindret (som man inte får poäng för). När 35 sekunder har gått ljuder en signal och man ska ta 1-2-3-4 utan att föraren kliver över den streckade linjen som går längs balansbommens övre kant. Man har 9 sekunder på sig att ta sig i mål – inte alls omöjligt, men kräver att man planerar så att man är ungefär i rätt område när signalen ljuder.

Några ytterligare regler:

  • Man får ta poäng på samma hinder max två gånger.
  • Man får bara poäng om hindret utförs korrekt (om hunden missar ett kontaktfält kan man till exempel ta om hindret och då få poäng, men om man river ett hopp kan man inte längre ta poäng på det hindret eftersom bommen ligger på marken).
  • Man får inte ta samma hinder fram och tillbaka, utan måste ta något annat mellan.
  • Man får ta hinder i slutsekvensen även under öppningen, men man får inte ta två på rad (till exempel tunnel #2 och långhopp #3). Om man gör det kan man inte få poäng på gamblen senare.
  • Om man råkar riva ett hinder i gamblen under öppningssekvensen kan man inte få poäng på gamblen senare.
  • Om man råkar ta sluthindret innan gamblen stannar tiden och du kan inte ta fler poäng.
  • Om man ”maskar” för att invänta signalen om slutsekvensen, till exempel genom att ta hinder som inte längre ger poäng, hålla hunden på kontaktfält eller bara stå still på marken kan domaren blåsa i visselpipan och man måste gå till sluthindret utan att kunna ta poäng på gamblen.
  • Det är helt okej att ta andra hinder på väg till gamblen efter att signelen har ljudit, men man får inga poäng för dem.
  • Det döms ingen vägran i öppningssekvensen, men däremot i gamblen.
  • Om hunden får fel i gamblen kan den inte få poäng på den utan ska direkt till sluthindret.

Jag har haft lite dåligt självförtroende när det gäller att planera en gamble, men igår lyckades jag faktiskt riktigt bra och tog gamblen med god marginal varje gång. Min plan såg ut så här:

5+2+2+5+1+3+5+1+4+2+2+1+2+5+8+10 = 58 poäng. I sista rundan ringde klockan precis när Epic kom runt och var på väg att ta av på hinder 1 i gamblen, alldeles perfekt! Min plan från början innehöll inte slalom som hinder 2, utan jag gick rakt på muren, vilket gjorde att jag fick lite för mycket tid efter hinder 15 och fick ta några hopp extra. Med slalom som hinder 2 blev det perfekt. Synd att man inte får flera chanser på tävling.

Att lyckas med gambler handlar mycket om att på banvandringen lyckas förutsäga hur lång tid det tar för hunden att göra den sekvens man har planerat. Man får ha tidtagarur med sig på banvandringen och så gäller det att lyckas gå banan i samma fart som man gör på riktigt sedan. Jag ska bli duktigare på att ta tid när jag går banvandring på vanliga banor på träning och tävling och sedan jämföra min uppskattade tid med den riktiga tiden.

Frågor om snooker eller gambler? Ställ dem i kommentarsfältet

Vårens Onlinekurser Agility

I vår startar vi så klart nya onlinekurser för dig som vill lära dig och din hund mer om agility.

Agilitykurs Valp/Grund startar den 12 mars och passar för dig som vill lägga bra grunder inför framtida agilityträning. Vi fokuserar på belöningsövningar, följsamhet/framåtsändande utan hinder, lyssna-övningar, shaping och kroppskontroll, början på kontaktfältsbeteende och lite hoppteknikövningar. Klicka på länken för att läsa mer och för anmälan.

Grundhandling Agility Online startar också den 12 mars och är perfekt för dig som vill lära din hund självständig, säker och snabb handling där du och hunden kan lita på varandra.I kursen jobbar vi med hinderstöd, 1-2 hopphinder och tunnel. Du behöver alltså inte ha speciellt stort utrymme eller mycket utrustning. Kursen passar bra för nybörjare likväl som för dig som vill förbättra grunderna i handlingen för att få bättre samarbete ihop med hunden. Självklart individanpassas uppgifterna efter era behov.

Hoppteknik, Styrka och Kroppskontroll Online startar den 4 april. Den här onlinekursen handlar om ämnen jag verkligen brinner för. Hur lär vi hunden att använda sin kropp på bästa möjliga vis så att vi kan undvika skador, öka prestationsförmågan och se till att hunden håller länge? Onlineformatet med film är perfekt för hoppteknik eftersom det ger deltagaren möjlighet att studera och diskutera hundens teknik i lugn och ro ihop med mig.

Running Contacts Online startar varje månad. Den här kursen kör vi i en grupp på Facebook och du väljer varje månad om du vill vara med vidare eller inte. Running contacts – snabba och självständiga kontaktfält – är väldigt rolig träning som lätt blir beroende framkallande. Vi anpassar metod efter varje ekipage, men vi är noga med att hunden har bra fokus framåt, springer på ett avslappnat sätt och känner sig trygg på balansbommen.

2017 genom Instagram

Vi kör en liten återblick på året 2017 med hjälp av inlägg från Instagram. Du kan följa Fanny på @fannyftw och Thomas på @alotofgwp

Första stora händelsen var att Epic, Bud och jag åkte till Irland för att hämta Spy. Här en tidig morgon vid Giants Causeway.

Spy fann sig snabbt tillrätta i fårhagen, här en vacker vinterdag utanför huset.

Epic och jag åkte till Vancouver och höll kurs. Tyvärr var jag sjuk och vädret var ganska tråkigt. Vi hade väldigt trevligt ändå, men hoppas på att få åka tillbaka med lite bättre förutsättningar. Jag var också i Schweiz och Italien och höll kurs, men hade också en del tid att tävla agility. I år blir det lite fler resor och lite mer intensivt.

Två valpkullar blev det under våren. Fodertiken Bet fick fem valpar och Squid fick sju.

Thomas och Alot tog förstapris i öppenklass på jaktprov i de norska fjällen

Landslagsuttagningarna var en av vårens höjdpukter. Epic tog en plats till EO och NoM

Och så njöt vi av sommaren

Åkte ihop med Sabina och Adna till EO i Italien

Thomas och Holly vann startklass lydnad

Sen kom hösten och vi njöt i skogen och i köket

Sa hej till strävhåriga vorstehn Kafka, systerdotter till Alot

Thomas och Volt kom 2:a på Unghunds-SM i vallning

Hade roligt på Norwegian Open och tog oss till final

Släppte äntligen den efterlängtade agilityboken!

Bud avslutar säsongen med ett Agilitychampionat strax innan sin tredje födelsedag

 

Börjar året med Snooker i Kungsör

Igår började vi träningsåret ihop med vänner i Kungsör Hundarena. Jag hade designat ett par Snooker-banor som vi körde. Snooker är en av de två ”spel” som man tävlar i gamesklassen på World Agility Open (WAO). WAO är ett alternativt VM med deltagare från många länder. För två år sedan vann Squid och jag uttagningen och representerade Sverige på WAO i England. I år gör jag gärna om den resan, för det var väldigt roligt! I början av mars är det uttagning till det svenska laget, så det är dags att vässa games-färdigheterna, till exempel att kunna springa långa avstånd mellan hinder (och inte flyga in i en tunnel på vägen) och att utföra hinder på avstånd. Dessutom är det ganska många färdigheter man behöver träna på som förare. Att planera en egen bana som blir så bra som möjligt, och svårast av allt – att veta hur snabbt det går att göra den där banan som man har planerat.

Hur funkar Snooker? Här handlar det om att samla poäng utan att göra några misstag och utan att tiden tar slut. Så här gör man banan:

Starthinder. Du måste ta starthindret för att sätta igång tiden och starta loppet, men du får inget poäng för det och det gör inget om du river det.

Rött hinder (1 poäng). Man måste ta ett rött hinder innan man får ta ett poänghinder. Man får bara ta samma röda hinder en gång. Om man river ett rött hinder får man inte ta poäng efteråt, utan måste försöka på ett nytt rött hinder innan man tar något annat.

Poänghinder (2-7 poäng). Poänghinder är hindren i sekvensen 2-7. Hopphinder #2 är värt  två poäng, tunneln tre poäng, slalom fyra poäng etc. Hinder 5 är två hinder, 5A och 5B. Under den här öppningsdelen får man ta dem i vilken ordning man vill och från vilket håll man vill, men i slutsekvensen måste de tas i rätt ordning. Mest poäng får man om man tar sjuan tre gånger, alltså efter varje gång man har tagit ett rött hinder. Man tar i det här fallet då A-hindret och de två hoppen i vilken ordning och riktning man vill, men man måste ta alla tre felfritt. Man räknar inte vägran under den här delen av loppet, eftersom domaren inte vet vilket håll du tänker ta hindret från.

Rött hinder (1 p). Direkt efter poänghindret måste man ta ett nytt rött hinder. Om hunden skulle råka ta något annat på vägen dit är det tack och hej och snabbaste vägen till sluthindret. Man får behålla de poäng man har tagit hittills, men måste över sluthindret för att de ska räknas.

Poänghinder (2-7 p). Antingen tar man samma hinder som första gången, eller så tar man något annat. Om man råkar göra fel på poänghindret så räknas inte poängen, utan man måste till ett nytt rött hinder för att kunna samla nya poäng.

Rött hinder (1 p). Och så tar man det sista röda hindret.

Poänghinder (2-7 p). Och ett sista poänghinder. Det är smart att planera så att man nu är i bra läge för:

Hela slutsekvensen (2 + 3 + 4 + 5 + 6 + 7 poäng). Nu ska ”banan” som är numrerad 2-7 tas, och man får poäng för varje hinder man tar. Om man råkar göra ett fel under slutsekvensen (missar ett kontaktfält, river, får en vägran…) så är det slutsamlat och bara att skynda sig till sluthindret för att få behålla de poäng man redan tagit.

Sluthinder. Sluthindret måste tas för att du ska få en tid och få behålla dina poäng. Det gör ingenting om du river det.

Totalt 51 poäng max.

Igår satte vi en maxtid på 50 sekunder på den här banan, så man hann ta 7 x 3 poäng om man hade hyfsat flyt. Med en kortare maxtid hade det kanske inte varit realistiskt att hinna det, man kanske hade fått lägga in tunnel 6 någon gång istället. Så här gjorde jag det: Blå linje 1 + 7 poäng, turkos linje 1 + 7 poäng, röd linje 1 + 7 poäng och sedan slutsekvensen som är numrerad 2-7. Det var planen i alla fall. Bud tyckte att det var väääldigt svårt att inte ta tunnel 6 efter 7A baklänges på den turkosa linjen. Om det händer på tävling gäller det att släppa allt och snabbt ta sig till målhindret så att man i alla fall får behålla 16 poäng.

Riktigt rolig träning! Jag älskar Snooker. Nästa gång blir det fokus på gamblers, som jag tycker är ännu svårare (och lite tråkigare) som förare. Förstod du min förklaring? Har du fler frågor om Snooker? Skriv en kommentar!