Dagsarkiv: 19 februari 2008

Sol, skratt och shejping

Publicerat av
6

Åh, ända sedan jag kom hem från USA har allt varit så härligt! Solen har skinit, vädret är varmt och jag har så mycket kul ihop med hundarna. Jag har lyckats slita mig från datorskärmen och varit ute i friska luften och tränat med alla hundarna varje dag. Jag har så mycket kul ihop med hundarna att jag ständigt går runt med ett litet skratt i magen. De är smarta, duktiga, påhittiga och tokiga. Jag är glad att jag har en hobby som får mig att skratta så ofta. Jag kunde inte heller låta bli att skratta när jag kom in efter att ha tränat Shejpa idag. Tonårsettern hade färgat håret medan jag var borta. Numera har hon rosa prickar bland de svarta (och en av mina pennor är i bitar). Misstänker att det är ett försök att se ut som hunden på Frolicpåsen.

Missy har varit lite magsjuk, så hon fick bara promenader i förmiddags. Gav henne lite mat i kväll som hon fick medan vi tränade på att sträcka upp framtassarna högt i luften när hon sitter vackert. Jag och hundarna har jättekul med shaping och tricks just nu. Det är verkligen ett hett tips om du känner att du skrattar för lite i din hundträning. Jag blir alldeles förbluffad över hur snabba mina hundar är. De lär sig blixtsnabbt! Har hunden lite grundkunskaper (vet var hon har sina olika kroppsdelar och att man kan använda hela kroppen för att tjäna belöningar) och vana vid shejping går inlärningen otroligt snabbt. Det är inte bortkastad tid att lära hunden tricks. Det är inte direkt en slump att både Susan Garrett och Silvia Trkman har hundar som både är enormt framgångsrika på tävlingsbanan och kan fler tricks än de flesta cirkushundar. Tricksträningen ger hundarna enorm kroppskontroll, bygger muskler som kan vara svåra att komma åt med vanligt spring i skogen, lär hunden att upprepa det hon får belöning för, lär hunden att hantera fel och utebliven belöning (om du klarar av att låta bli att hjälpa) etc. Dessutom är det ju så lätt att göra. Vi tränar lite tricks när vi väntar på att te-vattnet ska koka upp, när vi kommer in från rastning, när datorn startar upp etc. När man har flera hundar är det ett bra tillfälle att lära dem att vänta på sin tur.

De här tricken har vi jobbat på i dagarna:

  • Balansbollen. Både Shejpa och Pi älskar balansbollen. Båda hundarna hoppar upp och balanserar på den och man ser verkligen hur de tycker att det är jättekul! Man kan göra många olika saker på bollen. Shejpa har till exempel fått göra ställningsförändringar (stå-sitt-ligg) och Pi har fått klättra upp med bakbenen och sedan göra nosduttar på marken.
  • Fyra tassar i lådan. Shejpa och Pi sätter alla fyra tassarna i en liten låda. Nästa steg blir en ännu mindre låda, som en glassburk eller matskål. Så snabbt som de lärde sig den relativt lilla lådan ska det nog inte vara några problem.
  • Huvudet under armen (puppy yoga). Shejpa har jobbat lite med att hålla framtassarna på min arm och ta huvudet under armen. Det var inte svårt, utmaningen blir att lära henne att föra in huvudet mellan frambenen, till slut även när hon står själv.
  • Stå på händerna. Jag har lagt till en nostarget (nos mot mitt finger) till Shejpas handstående av två anledningar. Dels för att få henne att sänka huvudet mer, vilket gör beteendet enklare. Dels för att ha en signal som gör det lättare för henne att utföra beteendet var som helst (just nu gör hon det helst med någonting nära bakom henne, trots att hon inte direkt tar stöd i det).
  • Upp med händerna. Missy som gärna sitter avslappnat med frambenen när hon sitter vackert ska få lära sig att sträcka dem rakt upp.
  • Växla mellan att sitta vackert och att stå på bakbenen. Missy börjar bli riktigt duktig på att växla mellan att sitta vackert och att stå på bakbenen på kommando.
  • Gå på bakbenen. Har också jobbat lite med att Missy ska gå (inte hoppa) framåt på bakbenen.
  • Ligga på rygg. Missy har tränat på att ligga på rygg utan att stödja sig på ena låret (rak i höften).


Feature-yoga

 

Har säkert glömt något som vi har pillat med och jag har massor av idéer som jag ska sätta igång med snart. När jag har jobbat med tricken har jag också fått jobba med min fri-signal. Fri-signalen betyder att hunden måste lämna positionen och den som trodde att det svåra med fri-signal är att få hunden att stanna i position tills hon hör frisignalen tänker nog fel. Det svåra är ofta att få hunden att lämna positionen som vi har bygt så mycket värde för, utan att vi lockar med vår kropp eller med belöningar. Jag har slarvat lite med fri-signalerna i de svåra sammanhangen och fortsatt att belöna bort från positionen så fort hunden rör sig minsta lilla. Det har fått till effekt att både Shejpa och Pi rycker till och flyttar några tassar av bollen/ur boxen/från klossen, men de har inte lust att kliva av helt. Om jag är på avstånd blir det naturligtvis lättare, men när jag är så nära boxen att de måste gå åt sidan eller bakåt för att komma ut blir det genast svårare. Alltså har jag lagt mest tid på det idag. Bollen och boxen är så kul att jag knappt har behövt belöna det alls. När de intar positionen får de ”fri” och när de kommer av/ur får de belöning och så får de hoppa på/i igen. Perfekt träning för att verkligen se till att de vet vad fri-signalen innebär.

 

Idag har jag också gått igenom lydnadsklass I med Pi ihop med Kristin och Thomas med hundar (Pavlov körde klass II och tonårsflickorna tittade på klass I). Vi började med en platsliggning, första gången Pi har legat ihop med andra hundar. Jag belönade ganska sparsamt och hon låg fint fram tills strax innan tre minuter. Då tröttnade hon på att ligga och gick upp. Hon har nog aldrig legat så länge tidigare, jag måste bli bättre på att träna platsliggning och låta henne ligga längre stunder. Synd att man är så otålig själv… Pi lekte jättefint idag och visade att hon verkligen förstår skillnaden på olika signaler när hon får vinna leksaken. Hon kommer direkt in och lämnar av om jag sträcker fram handen, springer ärovarv om jag ger signalen ”gå och spring” och rusar in i buren med sin leksak om jag säger ”buren”. Fritt följ gick fint, men vi behöver jobba mer på svängar (speciellt höger, varför lyckas jag aldrig lära hundarna högersvängar i god tid?!). Läggande under gång gick bra, men kan bli snabbare. Inkallningen var fin. Ställande under gång är inte klart, så vi gjorde det under baklänges marsch och hon fixade det på första försöket. Apporteringen går ju, men hon gör det på fågelhundvis och släpper när jag tar i apporten. Har inte jobbat tillräckligt med lydnadsapporteringen ännu. Hoppet var fint, det har vi bara tränat på en gång tidigare, men det var inga problem idag. Det var vår första genomköring i klass I och det gick bättre än vad jag hade trott. Naturligtvis belönade jag ofta och rikligt – tävlingssituation ska ju vara kul! Uthållighetsträning får vi prioritera framöver, gärna med avståndsbelöning.

Film från Florida

Publicerat av
3

Här kommer en kort film med lite som vi gjorde i Florida. Först en film från dubbelboxdagen, sedan en threadle + bakombyte från sista dagen (banan vi diskuterar på slutet av kommentarerna några inlägg längre ner) . Tyvärr fick jag inte filmat så mycket och när det gick som bäst var naturligtvis inte kameran på. Det var häftigt att se hur mycket Shejpa utvecklades på kort tid och jag tror att vi ska köra lite mer kombinationer hemma nu, för att öka självförtoendet och rutinen hos henne. Det blir ju mest grundarbete annars. Idag har vi till exempel tränat cirkelarbete, kontaktfält och one jump.

Fri-signal

Publicerat av
9

Hittade ett inlägg som Anna hade skriv om fri-signalen. Jag antar att hon menar den fri-signal som bland annat vi använder oss av och jag tänkte kommentera inlägget. Det första argumentet kan jag helt klart köpa. När Anna vill att hunden ska hålla positionen belönar hon lugnt efter klicket, om hunden ska komma upp kan hon bli mer aktiv, kasta leksaker eller tjoar. Det är inte alls nödvändigt att ha en fri-signal, alla tränare skapar sina egna system. Jag tycker dock att träningen har blivit så mycket snabbare och enklare sedan vi införde frisignalen.

  • Jag vill inte att mina hundar ska resa sig på kastade bollar, tjoande eller aktiva rörelser. Tvärt om, jag vill kunna använda kast, tjo, beröm och rörelse för att kvalitetssäkra hundarnas stadga. Kanske inte jätteviktigt i lydnad, men destå viktigare i tex. agility- och jaktträning.
  • Genom att för det mesta belöna i position och sedan lösa ut med en frisignal som inte nödvändigtvis behöver belönas så ofta, så bygger vi mer värde för stadgan.
  • Jag upplever att mina hundar har fått mycket bättre stadga eftersom reglerna har blivit tydligare. Stadgepositioner har alltid en tydlig avslutning.
  • Det är lätt att generalisera stadgebeteendet. Numera räcker det att mina hundar hör ”fri” en gång i en ny position (typ i badkaret, på en stubbe, med nosen fryst mot en target etc.) för att de ska fatta att det handlar om en stadgeposition. Nästa repetition kan jag alltså direkt öka tiden dramatiskt och hundarna förstår.
  • Jag kan repetera frivilliga beteenden utan att behöva röra mig över huvud taget. Alternativet hade varit att kasta iväg belöningen på marken och då föredrar jag att ha en verbal signal som får hunden upp (och belöning i position).

Jag antar att alla har någon form för fri-signal. Antingen kroppsrörelser (bjuda in hunden till belöning med rörelse eller tjo, ta ett steg bort från hunden), tidssignaler (typ: händer det inget inom fem sekunder reser jag mig), belöning (så fort hunden har fått godbiten kan han resa sig), klicket etc. Jag tror också att de flesta inte riktigt har tänkt igenom hur de egentligen gör. Anledningen till att vi kanske verkar komplicerade ibland är för att vi faktiskt tänker igenom vad vi gör, vilka signaler vi ger till hundarna och vad de betyder. Vi strävar efter att vara svart-vita och undvika gråskalorna. Frisignalen är ett område där vi har blivit tydligare mot hundarna och det märks, både på hur snabbt inlärningen går och på hur kul de tycker att träningen är.

Annas två andra punker förstår jag faktiskt inte helt. Frisignalen betyder bara att hunden ska lämna sin stadgeposition. Den handlar inte alls om att förhindra hunden från att nosa, springa eller titta på andra hundar. Jag håller absolut med Anna om att det är hundarna som ska ta initiativ i träningen och att det både är tråkigt och dålig timing att be hunden om uppmärksamhet under träningen. Däremot förstår jag inte hur frisignalen kommer in där. Frisignalen är ju en signal som alla andra, som jag ger hunden när den bjuder kontakt och stadga (inte när den nosar i marken eller tittar på andra hundar…). Kanske har det blivit ett missförstånd när jag har skrivit att hunden ska ta kontakt med mig (eller fortsätta jobba) efter fri-signalen. Enda anledningen till att jag har skrivit det är att folk som inte är vana vid vår typ av fri-signal ofta förväxlar den med ”varsågod” (gå och ta externbelöning) eller ”hopp och lek” (slut på träningen, det lönar sig inte länge att bjuda beteenden).