Tighta svängar på agilitybanan

Hittills i år har jag haft ganska många handlingskurser. När man pratar om agilityhandling hamnar fokus väldigt ofta på tighta svängar. Idag tänkte jag skriva lite om hur jag tänker kring tighta svängar, men först måste vi kanske fundera på om snävast alltid är snabbast… Det är omöjligt att svänga snävt utan att tappa fart. Det vi förlorar i fart, vinner vi i väg, så i många situationer är de snäva svängarna att föredra. Det kan dock gå till överdrift, så att vi tar oss långsammare runt banan trots att vi väljer den snävaste vägen. På kurs i helgen diskuterade vi en situation där det var möjligt att få till en rak linje genom att svänga hunden riktigt snävt över tredje sista hindret. Det andra alternativet var en S-formad-linje som handlades som en threadle. Vi provade båda alternativen med Epic och kom fram till att den snäva svängen som skapade en bättre linje faktiskt var 0,2 sekunder långsammare. Det kan naturligtvis skilja sig mellan hundar och vi borde ha tagit tid på flera ekipage, men jag tror ändå att det stämmer ganska bra.

Blå väg var 0,2 sek snabbare än röd.

Vi kan ändå konstatera att vi ofta vill ha tighta svängar. Om vi skulle tillbaka till baksidan av 3 är jag säker på att den röda hunden hade kommit dit snabbare. Vilka faktorer är det som gör att vi kan få de där riktigt snäva svängarna över hopphinder? I veckan kommer jag att presentera tre olika faktorer som jag tror är viktiga. Håll utkik här på bloggen, och kommentera gärna!

Alla inlägg på samma tema:

19 reaktion på “Tighta svängar på agilitybanan

  1. Kul bloggtema!
    Jag tror att det hade varit ännu snabbare om den ”blå kroken”, som är efter hinder 4, istället hade varit FÖRE avsprånget på hinder 4. Då behöver inte den kroken vara riktigt lika stor men hunden kan behålla maxfart ända från hinder 1. Det blir ju lite åt ”stolpningshållet” och jag vet inte om du ”får” handla så. Men jag har testat, filmat och klockat lite såna här situationer förra året. Kul bloggtema som sagt. Mycket intresserad av resten av veckan.

  2. Jag är tveksam Maria, för den blåa föraren kan låta hunden jaga föraren och för de flesta hundar är det mycket häftigt = de gasar max. Om föraren däremot knuffar på linjen så kommer de i bästa fall springa jämsides och de vill det till att hunden verkligen vill lämna föraren. 🙂

  3. Kul och intressant ämne! Nu är jag väldigt dålig på bananalyser och hitta snabbaste vägen. Själv, eftersom Timmy svänger superstort, så ser jag ju bara fördelar med tajta svängar – även fast det drar ner tempot så borde det ju slita mindre på hundens kropp. Men lagom är ju alltid bäst. Och närmaste vägen är ju så mycket mer än bara vägen till nästa hinder. Var hunden kommer ifrån och vart den ska (resten av banan) och vilken typ av hund man har är ju ganska stora faktorer.

  4. Jag har ägnat mycket tanke kring precis detta, för jag tycker det är väldigt intressant.

    I 100 fall av 100 så tappar en hund fart när den svänger. Men det varierar mycket från hund till hund hur mycket. Jämför med en studsboll och en skumgummiboll som man kastar i väggen. Ju starkare och smidigare hunden är ju mer kan den återanvända farten (kraften), när den tar spjärn i svängen och trycker på. Vissa hundar tappar lite fart andra mycket. Det handlar också om underlaget.

    Jag vill också hävda att det är lättare för en hund att svänga innan hoppet än efter eftersom en hund är starkare och har mycket mer kroppskontroll i bakpartiet. Det sliter dessutom mindre på hunden. Så ett alternativ där kroken är innan hindret är i alla fall min tro är det snabbaste.

    Den röda linjen kan rimligtvis inte stämma om inte Epic har vingar ;-). Jag förstår vad du menar med bilden och att den är schematisk, men en largehund hoppar nästan alltid mellan 1,5-2 meter över ett hinder om den har lite fart och från avhoppet till landningen så är det en rak linje. Hunden kan vrida kroppen under hoppet, men inte riktning.

    När jag håller kurs och även när vi tränar själva brukar vi ofta ha små märken som vi placerar ut där hunden hoppar av och där den landar. Det är jättenyttigt att se, för det är inte som man tror.

    Sammanfattning av min tes:

    1. Anpassa svängens tajthet efter hundens förmåga
    2. Det är snabbare att svänga i upphopp än i landning och sliter mindre på hunden.

    • Ja, men det vara därför de tappar lite fart också. I detta fallet tror jag att en largehund skulle förlora på att hoppa kortare än 1,5 meter och är det viktigt att dessa 1,5-1-7 m är i rätt riktning. Därför tror jag att hunden skall svänga innan hindret.

    • Jag förstår vad du är ute efter, men jag tror personligen att det är mycket få hundar som det passar att hoppa så tajt som på bilderna. Bilderna är dessutom just för en sväng på 180 grader, medan ditt expempel är ungefär 90 grader. Jag tror man skulle tappa mycket fart i denna svängen om man gör hoppet 0,5-1 meter men jag kan ha fel.

      Intressant är att denna hund använder sig just av den teknik som jag försöker beskriva i ditt bloginlägg frång idag. Den svänger upp svans och bakkropp (se bild fyra) vilket gör att landningen blir väldigt tajt inpå hindret. Få hundar kan detta av sig själva. Har ni tips på hur man skulle kunna träna in det?

      • Men det var ju just det som var hela poängen med skissen och texten ovan. Uttrycker jag mig verkligen så dåligt? JA – man tappar fart om man gör en så tight sväng i exemplet ovan. Jag ville bara skriva om det, eftersom en del verkar tro att snävast alltid är snabbast.

  5. Jonas: För mig samlar han sig inför det hoppet, dvs han lägger in ett kort galoppsprång innan hoppet som fungerar som viktförskjutare mot bakdelen och på så sätt kan han svänga tight och få bättre kontroll på språnget.

  6. Pingback: Tighta svängar: En tydlig signal | klickerklok.se

  7. Pingback: Tighta Svängar: Värde | klickerklok.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *