Massor med agilityträning

Idag har vi tränat massor av agility 🙂 Karine har varit här hela eftermiddagen och Therese kom inom en sväng hon med. Med Shejpa har jag fokuserat på två saker idag. Först byggde vi en fartcirkel (egentligen en åtta med balansbommen i mitten) med balansbom, slalom och hopphinder. Fokus på fart och sug och snygga, snabba balansbommar. Det fick jag för det mesta. I alla fall när jag lyssnade på Karine och gav den stackars hunden paus. Trots att jag tyckte att jag inte hade tränat länge alls… På kvällen tränade vi gungbräda och jag körde hela gungan för första gången (om man inte räknar en misslyckad repetition i Trondheim i helgen…). Vi körde tre pass. Under första passet hade hon lite svårt att väga av farten och viktförskjutningen. Ibland flög hon av för tidigt, ibland bromsade hon för mycket… Ibland blev det bra. Andra passet hade flera strålande bra repetitioner och jag hade tänkt ge mig där, men så tänkte jag att det hade varit kul att filma och körde ett pass till med videokameran på. Det blev inte lika bra, men för att vara första gången ser det ju rätt hyfsat ut. Jag vill att hon ska glida hela vägen ner till position, inte som på filmen, stanna längst ut på brädan och sedan gå ner i position. Under andra passet gjorde hon det snyggt flera gånger, men vi har mycket jobb kvar där med att få rätt driv.

Missy jobbade också med fartcirkeln och fick ta några balansbommar trots att vi egentligen inte skulle träna på kontaktfält idag. De var i alla fall sjukt snygga 😛 Vi fokuserade mest på slalomingångar och de satt faktiskt fint! Hon har nästan helt slutat med att missa andra porten. På kvällen körde vi ett pass med bara slalom och då var hon jätteduktig, förrutom att hon fick för sig att runda första pinnen i vänsterslalom om jag skickade henne från svårare vinklar än 90 grader. Tillfällig sinnesförvirring förmodligen. På kvällen fick hon köra dubbelbox. Hon har rivit massor idag (Igen. Grrr. Hon var ju så bra under Laura-kursen), men det kom sig verkligen ikväll. Speciellt tror jag att det hjälpte när jag använde så lite armar som möjligt. Tror att hon behöver drillas i dubbelbox och liknande ganska ofta för att hålla hoppningen lugn och bra. Får väl räkna med några rivna bommar i helgen och ha som målsättning att inte få några andra fel istället…

10 reaktion på “Massor med agilityträning

  1. Ooo! 😀 Det ser kjempegøy ut! 😀 Synes det ser utrolig fint ut nå, jeg! Kan ikke være lett å beregne akkurat hvor mye hun bør bremse for å få perfekt flyt uten å fly av!

  2. Ser väl fint ut!
    Älskar att du filmar och lägger ut.

    Vi har skaffat filmkamera men jag är dålig på att komma ihåg att ta den med ut och ännu sämre på att lägga in dem på datorn..

    Mvh Anna med Icka och Tingeling

  3. Det blir nog bra i slutändan, även om du inte var helt supernöjd med denna session. Vill ställa en fråga utan försöka verka otrevlig eller så. 🙂

    Det jag undrar är om du fortfarande anser att nose touch underlättar viktförskjutning?

    När jag ser på filmen så ser jag en hund som viktförskjuter fint i inbromsningen men släpper den förskjutningen helt och hållet i nose touch där rumpan är rakt upp i vädret. För mig är det inte speciellt märkligt och jag får fortfarande inte ihop viktförskjutning och nose touch, rent fysiologiskt. Kanske känsligt att fråga om men jag är bara så nyfiken på resonemanget.

    Mvh Mette – som för övrigt inte har speciellt bra vipp utan nose touch

  4. Åh, vilken bra fråga Mette! Eva och jag uppfattade det också som om nose touchar skulle hjälpa viktförskjutningen, men har än så länge inte upplevt det så. Visst finns det andra fördelar med nose touches, men kanske inte just den??

  5. Tävlar ni i Götet med omnejd, vill jag veta! Jag tar med bandspelaren för bakrundsmusik till era äventyr! :)Jag som inte fattar ett smack tycker det ser kalas ut!

  6. Ok, hur menar du? I Mettes blogg skriver du ”Däremot tror jag att Susans metod för inlärning av nosduttar hjälper på viktförskjutningen”.

    På vilket sätt hjälper/underlättar nosdutt-träningen viktförskjutningen?

  7. Först vill jag klargöra att jag inte på något sätt tycker att vippen var dålig, därmot antar jag att din målbild är något annat än den som var på videon. Jag tycker det är roligt att följa din och dina hundars träning.

    Det andra är att jag nog försöker se helheten och jag köper det inte. Jag tycker att det är mycket svår ekvation för å ena sidan vill du att hunden skall älska att göra dessa nose touches men driver hunden alltför mycket mot själva touchandet så är faktiskt risken att hunden tar hela smällen med frambenen. En hund som för vikten bakåt kommer inte försöka trycka sitt huvud i marken utan kommer snarare höja huvudet då den blir lättare i fronten.

    Många hundar som till exempel har ett simpelt 2+2 står ofta kvar med bakbenen in under sig då det inte finns någon anledning att släppa upp baken. Att ha den in under sig måste vara en fördel för en explosiv start från fältet. Jag tror att det är mycket jobbigt att nosdutta och ha rumpan in under sig, vilket i sig gör att man riskerar ännu mer att hundarna tar belastningen fram.

    Jag är rätt övertygad om att det inte bara går att skylla på Greg, jag har då fått uppfattningen att många som både läst Susans bok och varit på hennes seminarium uppfattade det som så.

    Jag vill oxå säga att orsaken till att jag frågar är inte för att jag vill sätta dig på pottkanten eller sätta Susan i dålig dager. Nose touches är något jag har grunnat på sedan jag hörde om dom första gången. Eftersom det inte är så många som har tränat in dom så blir finns det inte så många alternativ när man har funderingar.

    Jag kan se en del andra poänger än just viktförskjutningen med nose touch men det är en helt annan story.

    Tack för svar och adjöken!

    Mvh Mette

  8. Hej Mette!

    Det är bara kul med diskussion och jag tar absolut inte illa upp. Jag tror att jag hade behövt se mer svensk agility, för här i Norge ser jag väldigt få bra kontaktfält. De få som är snabba har väldigt lite viktförskjutning och all vikt på fronten. Om man har långsamma kontaktfält så spelar ju inte viktförskjutningen någon roll. På gungbrädan antar jag att det är enklare eftersom de snabba hundarna måste viktförskjuta för att klara av hindret. Där ser jag å andra sidan ingen motsättning mellan nosduttar och viktförskjutning, eftersom hunden är klar i position redan i luften och viktförskjutningen krävs för att hunden ska hålla sig kvar på brädan.

    När jag var i Kanada i april frågade jag Susan om just det här. Frågan var ”Skapar nosduttarna viktförskjutning i sig och vad kan man göra för att få bättre viktförskjutning?” Svaret jag fick då (inför hela gruppen) var att nosduttarna inte skapar viktförskjutning i sig, snarare tvärt om. Hon menade att det var viktigt att jobba med mycket bakdelskontroll och viktförskjutning i samband med kontaktfältsträning, att det var viktigt att jobba mer i trappan än på travelplank och att det är viktigt att alltid jobba i vinkel. Det var kanske fler saker, men de kommer jag inte på såhär på rak arm. Viktförskjutning är en livsstil, som jag tänker på det. Jag jobbar ständigt med det för mina hundar, både för lydnad och agility. Och det tycker jag hjälper. För övrigt tycker jag att Encores balansbom är den snyggaste jag har sett, men jag tar gärna emot tips på filmer med andra grymma kontaktfält!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *