Härligt träningspass

Nu är jag äntligen hemkommen efter en helg i Sverige. Jag har hållt tävlingslydnadskurs för Vinna hundcenter. Det har varit jättetrevligt och vädret var riktigt hyfsat. Speciellt kul var det att se fem aussie-tikar från samma kull (kennel Kreivi’s). De var jättetrevliga och verkar vara fina arbetshundar. Det är sällan jag träffar aussies som jag gillar. Mina tre tjejer fick naturligtvis hjälpa till en hel del med att demonstrera inlärning av olika färdigheter. Pi var jättekul att jobba med och var på härligt humör. Missy var mest galen och jag insåg att jag verkligen måste ta tag i hennes stadga. Hon trampar, kryper, tjuvstartar… Igår åkte jag inte direkt hem, det var för dåligt väder med hård vind och regn i mörkret. Jag åkte hem till föräldrarna istället och fick middag och god sömn. När jag kom hem idag insåg jag att jag inte hade hemnyckel och fick vänta på Thomas som var i skolan.


Vinna backar

Först blev jag riktigt sur när jag inte kom hem. Jag var trött och hade massor att göra. Men det var inte mycket att göra, så jag började med att köra hoppteknik i spindeln med både Shejpa och Missy. Sedan tog jag med mig Missy och gick en promenad i skogen och över åkrarna. Vi kom tillbaka till planen och körde ett lydnadspass där jag fokuserade på stadga i stå, sitt, ligg och utgångsställning. Det gick faktiskt kanonbra! Det var som att hon fattade att jag faktiskt hade bestämt mig för att ta tag i våra problem. Jag jobbade mycket med slumpmässiga kommandon när hon var löst runt mig. Det behöver hon också bli bättre på – att verkligen lyssna på kommandon. Kastade leksak in mellan tassarna på henne som hon inte fick ta förrän jag gav signal. Försökte verkligen göra kasten oförutsägbara och hårda, men hon höll positionen bra. Gjorde några längre sittanden, men avslutade alltid med att kasta in leksaken mellan framtassarna på henne (jag må vara dålig på att kasta hårt, men jag är rätt bra på att pricka rätt…). Jobbade med att gå ifrån henne i ligg också, för där har hon haft en tendens till kryp när vi har kört mycket inkallning och mycket kryp. Nu rörde hon bara en framtass en gång, annars låg hon bra.


Pi har blivit 5 månader!

Jag kunde inte låta bli att gå till agilitybanan och köra lite. Fokuserade mycket på kvarsittandet i starten. Satte henne, gick ifrån, kastade leksak in mellan framtassarna och varierade mellan att säga ”ta den!” och att starta henne över hinder. Ibland kastade jag också leksaken bakom henne. En gång startade hon på vanligt manér och rev första hindret (smallhöjd) och tog mitt byte (i en lead out pivot) alldeles för sent. Jag gjorde bara om. Sedan hände något! Hon började hoppa bra! Tänka sig för. Svänga tight. Trampa rätt. Det var så häftigt! Jag har inte sett henne göra så på nästan ett år. Det ver en helt annan känsla! Jag avslutade ganska snabbt (vi hade tränat länge), men kunde inte låta bli att gå upp till huset och köra lite mer spindel, nu till leksak istället för till godbit. Gick kanonbra över låg oxer. Eftertänksam och balanserad. Nu börjar jag få hopp om hennes agility!


Mirakelmaskinen?

Ikväll åker vi förmodligen på inomhusträning igen. Börjar två nya kurser innan dess. Det ska bli spännande!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *