Dutt, dutt, dutt, dutt

Idag har jag haft fokus på kontaktfält. Alla tjejerna har fått flera pass med nose touches i köket. Shejpa jobbade väldigt bra för korv och jag kunde öka avståndet bakåt ganska mycket, köra utan target och springa framåt samtidigt som jag sa ”tryck!”. Missy börjar få flyt på duttandet, men hon är på en helt annan nivå än Shejpa fortfarande. Missy har lite svårare att hålla kvar bakdelen på fåtöljen, hon står med raka bakben, medan Shejpa liksom sätter sig ner. Jag tror att Shejpas teknik är bättre, men Missy får lära sig viktförskjutning the hard way. Om man inte lägger vikten bakåt, trillar man av. Hon blev väldigt mycket bättre idag och jag började jobba på sidan av henne. Pi fick sitt första pass med ordentlig höjdskillnad (fåtöljen). Hon fixade det mycket bättre än vad jag trodde. Den hunden har kroppskontroll! Duttarna ser riktigt fina ut också och hon hade mycket lättare för att hålla framtassarna stilla när hon jobbade från fåtöljen.

Shejpa fick också ett pass med running contacts, där var vi tillbaka på ca. 75%. De flesta felen kom i början, hon var superladdad och hade nog inte huvudet helt på. Sedan tog jag med mig några dummies och körde dirigeringar ute på leråkern. Shejpa är helt strålande duktig! Hon tar dirigeringar som om hon aldrig har gjort annat. Enormt lyhörd och rak i linjerna. Apporteringarna var också fina, som vanligt, rakt in utan problem. Däremot kom det ett pip när Thomas kastade en markering. Vi plockade upp dummien och tog en paus innan vi fortsatte med dirigeringar istället. Får ta det där någon annan gång när jag har tänkt igenom saken.

På kvällen åkte vi till ridhuset för träning med FBKs agilitygrupp. Shejpa fick två rundor och skötte sig utmärkt! Körde en kombination med hopphinder, däck och en rund tunnel. Fokuserade mest på olika starter. Kombinationen var byggd så att den liknade starten på finalen i den individuella agilityklassen på NM igår. Thomas, Therese och jag diskuterade hur man skulle handla den igår och nu fick jag chansen att prova. Jag provade både LOP (lead out pivot – inkallning med framförbyte) med framförbyte (Position till höger om hinder 3. Då hade man fått lägga till ett byte till innan A-hindret) och LOP med serpentin (position till vänster om hinder 3) med Shejpa och båda fungerade bra, men serpentinen är ju helt klart mest bekväm. Vi funderade på om hundarna skulle överväga det omärkta hindret nedanför 3:an, men jag såg inga sådana tendenser, positional cue är ju solklar.


Ungefär så här såg starten ut på NM igår, vi körde en liknande kombination idag.

Missy fick också komma ut, men hon var alldeles för överladdad för att göra någonting vettigt. Om hon är het i vanliga fall, så går hon i taket av att se border collies springa agility efter en tråkig dag inomhus. Jag tror att det är enormt viktigt att ta tag i hennes stressnivå om jag ska kunna tävla agility med henne. Planen framöver är att träna massor av lugn och ro runt agilitybanan och bara låta henne köra agility hemma när hon är i rätt modus.

Pi fick träna lite lydnad idag också, vi fortsatte med stå och nu var det så bra att jag lade kommando på det. I slutet av träningspasset kunde hon ställa sig på kommando från sakta rörelse och växla mellan ligg och stå på kommando. Jag har varit duktig idag!

12 reaktion på “Dutt, dutt, dutt, dutt

  1. Hejsan
    Av vilken anledning används det en fåtölj för att göra nos duttar?
    Vad jag förstod så började du inte där heller..
    MvH

  2. Mija: Japp, absolut. Det är väldigt sällan jag gör mer än ett armbyte, i så fall får det inte finnas någon tvekan angående positional cue (det ska inte finnas flera val för hunden när den står på startlinjen)

  3. Det är ungefär så jag tänker mig att man borde göra… Men jag hajjar inte riktigt i praktiken. Kan du ge mig ett exempel på en start där det är vettigt att byta arm två gånger?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *