Agilityträning – Bättre sent än aldrig

Igår vaknade jag och var riktigt deppig. Det snöade vilt, och planen som blev plogad i fredags (precis när jag åkte till Stockholm över helgen) snöade igen, redan innan jag hann använda den. Man är ju enormt trött på snö just nu. Visserligen blir det ljust och rent och jag har väl egentligen inget emot snön, så länge det kunde låta bli att komma mer hela tiden. Idag var det lite lättare att vakna – strålande sol! En sådan här dag får man verkligen vårkänslor. Ännu bättre blev det ju av att Thomas och våra två praktikanter fixade i ordning planen och bar ut lite agilityhinder.


Praktikanterna Frida och Josefine

Jag har inte fått till någon ordentlig agilityträning sedan innan lucia. I början av året var det så himla kallt, och sedan stängde de vårt ridhus på grund av all snö som låg på taket. Lite torrhandling och lite hoppteknik är allt vi har fått till i år. Inser att vi är betydligt sämre förberedda än många andra, som tycks ha lagt in högväxel i träningen så här mitt i vintern. Det är tävling i Linköping på lördag kväll, får mest se det som en utvärdering av vad som funkar och vad som inte funkar. Andra tävlingar inplanerade ganska snart är Rättvik nästa helg och Gåsahoppet i Skåne till påsk.

Idag fick vi tränat lite i alla fall, och jag prioriterade balansbommen, som vi inte har tränat sedan någon gång i höstas. Jag har tyckt att Shejpa har börjat slarva lite på raksträckor, vilket kanske inte är så konstigt, eftersom jag knappt har brytt mig om vad hon gör på raksträckor över balansbommen sedan jag lärde in den. Satte upp en Manners Minder (fjärrstyrd godbitutdelare) och lät henne springa mot den, för att få riktigt med fart och tryck över hindret. Det var inga problem, perfekta träffar hela vägen. Kanske är problemet att hon inte trycker på så bra som hon hade kunnat göra på tävling?

Imorgon har jag bokat AH-hallen, så då blir det lite mer agilityträning, på nya hinder. Efteråt vallar vi på nya djur. Perfekt, det behöver vi verkligen just nu! Squid har verkligen utvecklats i fårhagen och det börjar kännas realistiskt med vallhundsprov till försommaren. Men då måste vi ju ut och se till att hon kan vara lika klok på nya får och nya platser, som hon är här hemma.

3 reaktion på “Agilityträning – Bättre sent än aldrig

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *