Hur valde du din valp?

Igår satt jag och pratade med Cecilia om hur det gick till när jag valde ut Squid ur valpkullen för nio år sedan (och om hur jag fortfarande inte har vant mig vid hennes asymmetriska bläs), så jag tänkte att det vore roligt att berätta för er hur proffsen gör när de väljer valp 😂

Squid valde jag ur en kull med tre tikar. Jag var nog svag för de två mer ”orangea” tikarna redan från början, och tittade inte så mycket på den klassiskt trefärgade valpen. Trots att vi bodde långt bort (Norge, och valparna fanns söder om Stockholm) var jag där flera gånger och hälsade på innan jag valde. Jag tittade på utseendet och tyckte nog att den andra orangea valpen hade lite trevligare teckning i ansiktet. Jag gjorde ett enkelt valptest där jag lekte lite med valparna och sedan tittade på vad de gjorde om jag presenterade en stängd näve med mat i. Alla valparna var härliga, förutom Squid som nosade på handen och sedan bara gick iväg. Hon var kanske inte det solklara valet, men det var det där med namnet. Hennes namn var bestämt sedan innan, och det var faktiskt bara en av valparna som såg ut som en ”Squid”, så den fick det bli! Det har jag aldrig ångrat, även om det där valptestet faktiskt sa en del om hennes personlighet under valp- och unghundstiden.


Så här mörk var Squid när jag träffade henne för första gången, 6 dagar gammal.


Och här var hon 6 veckor och utvald

Epic valde jag från vår första kull. Jag tänkte att jag nu skulle ha många veckor på mig att bilda mig en uppfattning om valparnas personlighet. Efter två eller tre dagar hade jag dock döpt den svart-vita hanen till Epic och lovat bort Hero till Helene. När de utvecklades tyckte jag ofta att Hero var en aning mer framåt och tidig i utvecklingen, vilket egentligen bara kändes bra eftersom jag ärligt kunde säga till Helene att hennes valp var superhärlig.

Thomas och Epic

Bud var inte alls tänkt att stanna hos oss. Vi behövde verkligen inte fler hanar. Men han fick namn snabbast av alla hanarna – efter morfar Bud. Jag tyckte att han var alldeles fantastiskt söt, som en liten staffvalp med gummiansikte. Så jag sålde inte honom, utan väntade på det perfekta hemmet… När han var fem månader och fortfarande kvar hos oss så blev jag plötsligt säker på att han måste stanna, och på den vägen är det.

Om det är något som faktiskt har ändrats under de år som vi har fött upp border collies, är det att jag inte direkt faller för utseende på samma sätt som tidigare. Numera blir jag oftast förtjust i en personlighet efter ett tag. Oftast inte den perfekta valpen, utan någon som kanske är lite mer eftertänksam eller gosig eller eventuellt galen.

Hur valde du din valp – eller valde den dig?

16 reaktion på “Hur valde du din valp?

  1. Det är nått med ”pyttiga” valpar, veterinärmamman bara måste ge sin veterinära kärlek uppenbarligen 🙈
    Vilda, hälften så stor som kullsystern och dubbelt så kaxig. Snodig 1,6 kg jämfört med brorsan på 5 kg.
    Om det är kloka beslut, förmodligen inte, men det har blivit bra 😍

  2. Vill berätta om Ruth från Mälarhöjden. Mamma bordercollie hade fått en tjusig pappa utsedd till sina valpar, men löpet fortskred och han dög bara inte åt henne. När ägarna trodde allt var över så gjorde tiken ett hembesök hos grannens flat. Resultatet blev en kull om fem valpar. Då jag är övertygad om att tikar vet bäst åkte vi och tittade. Fem barn med kompisar som for högt och lågt ut och in, plus ett antal katter gjorde det här radhuset minst sagt livligt. En valp stack ut i röran, hon låg och sov på en hylla i kökets bokhylla, huvudet hängde ner over kanten, hon sov djupt. Det var Ruth. Ett bra val, skulle det visa sig. Ruth blev 14 och vi saknar henne fortfarande. PS. Särskilt vacker var hon inte.

    • Spännande tanke att ”tikar vet bäst”. Jag tror nog att det ligger något i det (även om det finns gott om bevis för motsatsen, mina tikar skulle till exempel gärna para sig med nära släktingar om de fick chansen). Sovande valpar är bra valpar! Jag gillar också att välja sådana som sover gott.

  3. Haha Fanny, du vet ju själv hur jag valde Bowie. Det skulle vara en av de två som var pappa-look-alike och jag valde Lemmy på stilen på foton. Och sedan när jag träffade dem 12 veckor gamla kände jag helt klart att Bowie kändes mer i hjärtat – och när vi på tredje dagen släppte både Lemmy och Bowie på fåren så var det bara helt klart att det var Bowie som var min typ. Lätt som en plätt, inte ett enda frågetecken!

  4. Chewee valde jag efter ett valptest, o ja på utseendet, då den andra såg ut som vilken annan BC dom helst o Chewee var udda. Leah kom till mig från USA o hade aldrig träffat henne.
    Sky valdes ut åt mig från uppfödaren, hon visste att jag ville ha en valp som var utåt o busig, en som skapar uppmärksamhet ❤️

    Av mina tre så är det 2 som passar mig som handen i handsken, o älskade Leah ja jag tror att det som saknas är viljan att hitta på bus o synas. Men alla 3 är älskade!!

  5. Sabina valde vi för att hon hade lockiga öron och var mest framåt, Freddie valde jag en av hans bröder men uppfödaren tyckte Freddie skulle passa bättre, han var vårt 2:a hands val, var otroligt nöjd med valet. Ziggy och hans bror var otroligt lika, brorsan kanske lite mer eftertänksam och så märkte jag att uppfödaren var förtjust i honom så då tog jag den andra helt enkelt. Nu fick jag en liten galning men det är helt ok.

    • Lockiga öron var ett roligt kriterium. Ibland faller man ju bara för de som sticker ut 🙂 Måste vara svårt att välja mellan labradorer som ser så lika ut som valpar!

  6. Hihi, kul fråga. Det var ju Jazz jag skulle ha i Myre Gårds kullen, för hon var ju sötast(?) Men när jag träffar valparna för första gången (8v) är det oxå den fulaste(?) Dixi som jag kan välja mellan. När jag träffar dom är det Jazz som ‘ser mig’ först och som jag blir kär i, men Dixi är kort och kompakt (som en schnauzer) och var först ut med allt i kullen och påhittig, den som mest hängde med uppfödaren. Jag kom för Jazz och åkte med Dixi. 😂 Jättesvårt val! Ofta tänker jag på Jazz. Hon var inga problem med och lätt att ha som valp har matten sagt. Hihi så kan jag inte beskriva Dixi, men så har jag förhoppningsvis mer än nog krut att ta av. Splitfacet har jag aldrig tyckt om men det är så mkt uttryck i det ansiktet ❣️
    😍❣️

  7. Jag valde Nox av 6 hanvalpar för att han var mest galen. Orädd och trygg. Fullt bett och full fart. Men när man lyfte upp honom i famnen somnade han nästan direkt.
    För mig det självklara valet redan vid 5 veckor men åkte till Skåne igen när de var 6.5 vecka för att se hur de hade ändrat sig och hur de skulle reagera på Alicia 22 månader. Jag var fast, honom skulle det bli! Helt klart min bästa valp, den jag känt mest för även nu som 7 månaders unghund.

  8. Siden det var for meg en helt ny rase stolte jeg på oppdretteren. Men jeg var veldig fortjust i den ene tispen Champagne, med hvit flekk i panna- skilte seg litt ut. Men endte opp med en annen tispe i kullet nemlig Pink, og er veldig fornøyd med oppdretters valg:)
    På dalmatinerene fikk vi hverken valg eller valpetest, noe som også slo ut negativt ettehvert. Man lærer så lenge man lever:) Morsomt blogginnlegg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *