Om vilja, mål och lycka

”The difference between a successful person and others is not a lack of strength, not a lack of knowledge, but rather in a lack of will.”
Vince Lombardi

Att framgång helt och hållet är beroende av vilja har blivit otroligt uppenbart för mig det senaste. Jag har både upplevt hur lätt det är att ändra på vanor och nå nya mål om man bara vill och hur svårt det är att få till någonting om inte viljan finns där. Tyvärr har den insikten också gjort mig ganska uppgiven och initiativlös. För vad gör man om inte viljan finns där? När man inser att det inte är fel på självdiciplinen. Dålig självdiciplin kan man ju alltid fixa, men vilja? Hur kan man vilja något man inte vill? Det är precis så jag har upplevt det de senaste veckorna. Att tävlingsframgångar inte är så viktiga. Att det är roligare att undervisa, träna och lära mer. Att tävlandet mest känns som ett jobbigt krav.

De här tankarna har plågat mig, har gjort att allt har kännts hopplöst. För innerst inne vill jag nog vilja. Det hade varit lätt att bara strunta i det, säga som andra att det tar så mycket tid att vara instruktör att man inte hinner/orkar med att träna sina egna hundar. Istället för att erkänna att jag nog bara inte vågar vilja. Jag är rädd för att misslyckas, rädd för att vilja vinna och bli förlöjligad (oavsett om det går bra eller dåligt). För ibland är det nästan inte fint att vinna om det visar sig att man faktiskt har tränat mer än andra också…

Så när jag insett att jag lägger en massa tid på att ha småångest över min bristande vilja och att det förlamar all träning och allt som är kul med hundarna, så bestämde jag mig för att lägga den tiden på att vilja istället. För viljan är faktiskt, till skillnad från vad jag trodde förrut, viljestyrd. Jag kan välja att sätta upp mål, ständigt påminna mig om målen och jobba mot dem. Jag kan välja att tapetsera väggarna med påminnelser om vart jag är på väg, så att jag inte hinner tänka att jag inte vill. Och jag kan välja att bara erkänna att jag är rädd och sedan tänka att det enda jag kommer att ångra är om jag inte vågar.

Jag tror att jag behöver jobba en massa med min mentala inställning. Jag har alltid tänkt att jag har så bra tävlingsnerver, och det har jag säkert, men det är en massa saker som händer före och efter tävling som förmodligen inte är lika bra. Jag har också varit stolt över att jag är en så bra förlorare, att jag kan skratta och slappna av direkt efter ett misslyckande. Men är det verkligen så bra? Jag insåg idag att det kanske bara beror på att jag inte vågar hoppas på något annat än misslyckande, att jag är inställd på misslyckandet och lägger tid på att förbereda mig på hur himla fint jag ska hantera misslyckandet. Det är så himla konstigt, jag har inte insett det här förrut, för jag har en väldigt bra inställning också. Varje gång innan jag går in på planen så tänker jag bara positiva tankar, jag tror alltid att det kommer att gå jättebra. Men det är någonting som inte har kännts rätt och nu har jag lyckats identifiera en del negativa tankar som bara finns där, mycket mer abstrakta och svåra att få grepp om.

Jag tror att jag måste jobba mycket med min mentala inställning, men nu när jag har identifierat problemen så känner jag i alla fall vilja att ta tag i dem. Inte så mycket för tävlandet eller vinnandets skull, utan för att jag ska få ett gladare, lyckligare år. Jag är övertygad om att jag blir lyckligare av att gå ut och ställa mig i regnet och traggla rutan och vittringsapportering och verkligen vilja någonting, än av att sitta inne och deppa över att jag inte vill det jag egentligen vill. Jag ska försöka hitta litteratur som kan hjälpa mig att komma på bättre tankar och orka satsa. Mycket handlar ju bara om hårt arbete, det hjälper inte med en bra inställning om man inte är beredd att faktiskt jobba och slita för att nå sina mål också.

Imorgon ska jag försöka formulera målsättningar lite klarare (fast det är jag verkligen livrädd för att göra offentligt eftersom jag upplever att jag alltid misslyckas med att nå målsättningar som jag upplever som realistiska innan) och sätta upp en tydlig träningsplan. Både målsättning och plan ska få en central del i mitt liv och ska inte bara finnas i mitt huvud, utan synliga på platser runt om i huset och med krav om ikryssning och liknande för att se att jag faktiskt gör det jag planerar.

”The reason most people never reach their goals is that they don’t define them, or ever seriously consider them as believable or achievable. Winners can tell you where they are going, what they plan to do along the way, and who will be sharing the adventure with them.”
Denis Watley

22 reaktion på “Om vilja, mål och lycka

  1. Jag har faktiskt allvarliga problem med att vilja vinna. För det är inte så intressant egentligen. Men… som du såg hemma hos mig… 😉 Jag har hittat vissa sätt – som att tapetsera väggar och dörrar. 🙂

  2. Du skriver utrolig bra og tar opp et viktig tema, det èr skummelt å kanskje mislykkes med noe man har satt seg som mål. Derfor er det alltid lettere å kjøre safe slik at man aldri tar noen sjanser tilfelle man ikke får det til. Dette skal jeg virkelig tenke mer over, skikkelig bra skrevet!

  3. Bra skrivet Fanny. Jag hoppas få följa dina tankar som du har nu och jag önskar dig ett bra 2008 där du når dina mål.

  4. För det första, man kan inte bli annat än gudomligt avunsjuk på din förmåga att uttrycka dig i skrift! Men, nu var det inte just det jag tänker kommentera för tillfället…

    Väldigt intressanta tankar och funderingar. När man insett sina problem och begränsningar, det är då jag tror att man kan ta sig vidare och igenom dem. Du har nu insett att det är något i din vilja som styr dig på ett negativt sätt, jag är helt övertygad om att du kommer lyckas övervinna detta.

    Jag är själv lite fånig vad gäller mål. Min tanke är att så fort man sätter upp mål så kan man också misslyckas, genom att inte ta sig till det tänkta målet. Detta påverkar förstås min träning (och kanske också mitt liv i största allmänhet?) på ett negativt sätt, det begränsar mig onekligen. Men jag har inte kommit lika långt som du, att jag tänker ta itu med det. 😉

    Mycket snack, men hur som helst: Lycka till!!

  5. tack för de orden! De stämmer till stor del även för mig, inte bara på hunderiet utan även på andra bitar i livet. jag länkar(återigen) hit från min blogg….

  6. Pingback: Att vilja.. « Kråkas flygturer

  7. Dette var meget interessant, Fanny. Takk for at du skrev det! Det gikk virkelig noe opp for meg når jeg leste det og det tror jeg kan hjelpe meg med ting jeg plages med -aller mest på det personlige plan, ikke på hundefronten. Skriv gjerne mer om hvordan du legger opp målsetningene dine fremover, hvordan du gjør det praktisk, delmål, lapper, påminnelser, belønninger etc! Satser du på at å nå dine delmål er selvforsterkende, eller vil du prøve å belønne deg med andre ting?

    Skal tenke videre på dette og tar gjerne en diskusjon om det 🙂

  8. Du har så rätt så!!

    Tror jag kan ha en del samma känsla vid ”bra förlorare” när det gäller Kata… Att jag VET att hon kan allt, men tror egentligen inte att hon gör allt rätt, om inte dagen är speciellt lyckosam…
    Besvikelser är inte mitt gebit sas, bäst att inte förvänta sig för mycket?

  9. Jag är nog för dålig på att följa upp mina mål överlag, men samtidigt så upplever jag ofta att den kravlösa mållösa kryssfria spontaniteten är bra för min vilja och mitt engagemang.

    Hoppas att du hittar ett sätt att hitta tillbaka till den roliga och genuina viljan. Lyckas du kombinera denna med din stenhårda diciplin blir du garanterat oslagbar 😉

  10. Jag känner igen mig i så himla mycket av det du skriver…inte bara i hunderiet utan i mitt personliga liv också. Tack för tänkvärda ord, det gav mig en rejäl tankeställare.

    Jag tror på dig.

    Kram Lina

  11. Åh, så flott skrevet, Fanny! Dette var virkelig tankevekkende! Jeg vil også bli flink til å styre min egen vilje og jobbe hardt mot målene jeg har satt meg. Etter nyttår har jeg blitt flinkere til å lage mål for måneden og legge planer for neste dags trening. Men det hjelper ikke å legge planer om jeg ikke følger opp det jeg har tenkt. Det å minne seg selv på målene gjennom påminnelser rundt om kring i huset og skjemaer til avkrysning var kjempelurt!!

    Dine tanker om din instilling til konkurranser var også veldig tankevekkende.

    Når du finner viljen og den rette instillingen og kombinerer det med dine trenerferdigheter som er i verdensklasse, er jeg sikker på at du raskt vil konkurrere i verdenseliten!

  12. Hej Fanny!
    Intressanta tankegångar du presenterar. 🙂 Att vara rädd för att misslyckas är nog alla människor tror jag, jag är det och det hindrar mig från att göra saker, fast jag egentligen skulle vilja. Det hindrar kompisar som läst ”klickerträning för din hund” 2 ggr men vågar inte börja för tänk om dom skulle göra fel.

    Men jag brukar resonera såhär, motsatsen till misslyckas är lyckas. Så om man inte vill misslyckas och struntar i saker för att man är rädd för att misslyckas, betyder det egentligen att man alltid vill lyckas till varje pris.

    Sen kan man ställa dessa frågot til sig själv. :
    Känner jag någon som alltid lyckas med allt den företar sig?
    Vill jag vara en person som alltid lyckas med allting?

    Mina svar är nej jag känner verkligen ingen, alla misslyckas och tänker jag på folk i min närhet så misslyckas dom med saker dagligen. Och nej jag vill inte vara en person som lyckas hela tiden, gud så tråkigt och outvecklande. Misslyckande kan man lära sig mycket av och man lär sig lösa problem och vara kreativ.

    Intressant det du skriver om att det ibland känns fult att vinna, om du ändå tränat mer än de andra.
    Om du själv blir slagen av ett ekipage som tränat mer än dig och alla andra, hur ser du på det ekipaget då? Stämmer din syn och dina tankar på det duktiga vinnande ekipaget med tankar och synen på dig själv när det är du?

    Förlåt att jag bloggar i bloggen, men hoppas du hittar nått av värde i det ja skrivit 😀

  13. Verkligen tänkvärt…
    En klok man sa till mig något liknade det du formulerat: ”Lycka är ingen tillfällighet, det är en färdighet.” Det innebär ju att man styr sin lycka själv i hög grad. Själv har jag påtagligt upplevt hur detta är sant, min MS har inte gjort mig olycklig, däremot är det olyckligt att jag drabbats. Jag är lycklig!
    Samma sak gäller nog för viljan…
    Nu ska jag kämpa med att vilja vilja vinna och tävla. Jag tror det handlar om att träna sin hjärna att tänka annorlunda.
    Kämpa på Fanny med din vilja att lyckas, jag ska kämpa parallellt. 🙂
    Kom ihåg att du redan har lyckats med så mycket på de få år som vi känt varandra. Vilka framgångar du rönt både på det personliga planet och inom hunderiet! Du är underbar!
    Kramar från oss

  14. Jag tycker ofta att de värsta kraven är dem man ställer på sig själv. De kan lätt ta död på viljan, och glädjen… Och det är väl det som ofta händer då ett mål inte längre är ett mål, utan blir just ett krav. Och insikten om att det är man själv som styr detta, att man inte kan skylla på något utomstående, den kan vara rätt tuff att hantera. Men samtidigt är ju den insikten också nödvändig för att vända och förändra.

    Jag tycker väldigt mycket om att läsa ditt inlägg, för det är ändå hoppfullt. Du är inte bara klickerklok, du är så självklok också, och i slutändan är det en styrka, även om man känner sig snurrig när tankarna drar igång.

    Men kanske är du också lite sliten? Se upp med det… Att avsätta tid, på riktigt, för återhämtning, kan nog ofta vara det viktigaste av precis allting.

    Stor kram!

  15. Veldig enig med Hundbiten her. Man skal ha ork også, ikke minst fysisk energi, og det lar seg ikke bare fikse og ordne med å presse seg! For man presser seg jo når man prøver å snu på sitt tankesett og endre sin vilje. Man tar seg i sammen. Det skal man ikke gjøre bestandig. Derfor tror jeg det er viktig å tenke motivasjon og lyst. Man skal ha LYST til det man skal gjøre. Det er mulig det svenske ordet ”vilja” er noe mer nyansert enn det norske ordet ”vilje”. For for meg blir vilje noe prestasjonspreget og mer negativt ladet ord enn hva f.eks ”lyst” er. ”Du får det til bare du vil nok.” eller: ”Du får det til bare du har lyst nok.” Det er en forskjell der 🙂 Uansett: lykke til!

  16. Jag känner igen mej i mycket av det du skriver. Jag vill oxå vilja mer och en dag, när jag vill tillräckligt mycket, ska jag jobba på att bli bättre på det… 🙂 Tack för ett bra inlägg och lycka till!

  17. Jaadu.. Detta har jag funderat på mkt.. Men ja har aldrig riktigt insett hur jag ska ta mig ur det. Hmm, kanske att detta hjälper mig vidare nu, och upp. Är ju påväg uppåt just nu, så det är väl bara att sätta upp målet tydligt och faktiskt se till att vilja dit.
    Tack för ett bra inlägg, en bra blogg och en bra hemsida!!

  18. Pingback: Ellen » Blog Archives » REA på korv eller ytterligare hund

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *