Jag håller mer och mer handlingskurser, vilket jag är glad över, eftersom jag verkligen tycker att det är jättekul. Tyvärr blir ofta kvaliteten på kurserna något lidande, eftersom så få hundar har den grundträning som krävs för att man ska kunna handla riktigt effektivt. Ofta går mycket tid åt att faktiskt lära hundarna saker, istället för att fokusera på förarens handlingfärdigheter. Det verkar som att de flesta är överens om att man behöver bra grundträning för att bli riktigt bra på agility. Framför allt handlar det om tre stora delar: Hinderfärdigheter (självständiga kontaktfält, slalomingångar, hålla sig kvar i slalom, hoppteknik etc.), förståelse för handlingssignaler (torrhandling) och att hitta sin linje och ”suga” på hinder (hoppteknik, hinderträning och one jump-övningar). En hund som kan de delarna blir väldigt mycket lättare att handla, eftersom föraren kan koncentrera sig helt på att placera sig så bra som möjligt för att ge hunden maximalt med information i så god tid som möjligt.

Frågan är varför de här delarna inte är intressanta för folk. Kanske för att det går att komma långt tävlingsmässigt utan dem (man kanske inte lyckas alla gånger, men de flesta agilitymänniskor gillar ju att tävla varje helg, oavsett hur det går). Kanske för att man vet att man borde, kanske till och med vet hur, men man orkar inte. Jag vet inte, själv tycker jag att en bra grundträning gör agilityn så mycket roligare. Höstens kurser här har fyllts upp snabbt, det finns några enstaka platser kvar, men intresset har varit bra. Med ett undantag. Grundkursen i agility har inte en enda anmäld. Samma trend såg vi i Norge. Det finns helt enkelt inget intresse. Och så får man ägna handlingskurserna åt att lära hundarna grunderna. Det är väl bara att acceptera, men jag tycker att det är jättetråkigt!