Det är otroligt hur lätt det är att glömma det där med kriterier. Att fastna i att alltid belöna nästan varje försök. Eller att försöka lösa problem på något annat sätt än striktare kriterier – hjälper, lägre kriterier, omvänt lockande, val av försärkare eller belöningsplacering. Idag har jag och Missy kört lite lydnad och jag har försökt att ta tag i små detaljer som vi förlorar poäng på för stränga domare. Dels är hennes halter och utgångsställningar inte alltid raka. Hon hamnar gärna lite utåt med framdelen och med apport i munnen blir det ännu värre. Mina hundar är glada i att jobba och har lärt sig genom shejping att inte ge upp om det inte kommer belöning hela tiden. Så det var enkelt att få betydligt bättre utgångsställningar/halter/vändningar. Thomas fick titta och så belönade vi bara de som vi båda tyckte var helt perfekta. Så enkelt… Men med tanke på hur många inte-helt-perfekta utgångsställningar jag har belönat genom åren så tar det kanske lite tid att få det helt perfekt. Hundar brukar dock anpassa sig snabbt och Missy gjorde snabba framsteg.
En annan svag punkt är sättandet från stå i fjärrdirigeringen. Trots att hon gör en bakåtrörelse så åker bakbenen någon decimeter fram. Samma strategi där. Frivilliga förflyttningar mellan stå och sitt och enbart belöning för de förflyttningar där det inte ens rycker i en baktass. Det var också häftigt att se att den lilla träning vi har gjort på ett hopp-stå påverkade fjärrdirigeringen och gjorde att hon jobbade mer med rygg och mage och mindre med benen. Det gjorde utförandet mycket snabbare och snyggare.
Åh, jag bara älskar att ha valp! Det är det absolut roligaste med hunderiet tror jag. Det känns nästan som fusk att ha lyckats välja en valp som känns så rätt och så bra, men det där får jag väl äta upp när hon blir tonåring… Nu har vi äntligen kommit hem och Squid har fått installerat sig här. Visserligen har vi haft teorikväll med 12 nya människor, men det tyckte hon bara var roligt. Nu ligger hon och sover vid mina fötter med huvudet på stolsbenet. Det känns inte som att vi har kommit igång med så mycket träning, men jag ska ändå försöka lista upp vad vi har ”jobbat med”. Det är ju bara pyttesmå saker, men många små saker blir ju till helheten…
Inkallning
Squid har fått ganska mycket inkallningsträning. Dels har jag passat på att ropa på henne när hon är lite upptagen med något (som inte är allt för spännande) och jag har kunnat försvinna en bit bort. När hon hör mig ropa orienterar hon sig mot ljudet och springer i full fart mot mig eftersom jag har försvunnit. Hon reagerar absolut på ljudet, när jag redigerade film för en stund sedan hörde hon mig ropa på filmen och sprang iväg och letade efter mig 😀 Vi har också gjort lite jaktinkallningar. När det är dags för middag har Thomas fått hålla henne och jag har gått iväg. Jag har stannat, ropat och sedan sprungit iväg så fort hon har startat. Framme hos mig har hon fått pussar och mat och så har vi gjort om några gånger tills middagen är slut.
Självkontroll
I förmiddags fick hon första lektionen i självkontroll. En näve med godbitar som jag stänger och håller mot benet när jag sitter ner på marken. Hon får nosa och slicka och bita och gräva, men handen öppnas bara om hon rör sig bort från belöningen. Hon var väldigt ihärdig i sina försök att få fram godbitarna och några gånger bet hon för hårt i handen. Till slut knäckte hon koden och kunde sitta stilla när handen var öppen. Då plockade jag en ostbit med den andra handen och tänkte belöna henne, men hon slängde sig över godbiten, så den gick tillbaka in i den knutna näven. Så provade vi igen, och igen. Och till slut kunde hon sitta stilla medan jag plockade en godbit och gav den till henne.
Bithämning
Valpkompisarna tål hårdare bett än människor och det är fint att visa för valpen när det blir för hårt. Under självkontrollövningen fick jag några gånger skrika till (precis som en valp som får ont: ”aaauuuu, aaaaaauuuuuuu, aaaaauuuwwwww!”). Efter några skrik blev hon försiktigare med tänderna. Hon får gärna bita i mig, det går över med ålder ändå, men hon får lära sig var den mänskliga smärttröskeln går.
Lek
Squid leker riktigt bra, med fin teknik och stor entusiasm. Det är härligt efter att ha tränat två hundar där jag hela tiden har fått kämpa för att få dem att uppskatta lek som belöning. Vi har mest bara lekt för att det är kul. Jag har också lagt på kommandot ”ta den” några gånger, genom att hålla henne i halsbandet och hålla leksaken retsamt utanför räckhåll. När hon sliter och drar för att komma fram, säger jag ”ta den” och släpper sekunden efter och så kommer leken igång igen.
När vi körde vårt första shejpingpass fick jag också proofat leken för första gången. Hon hade fått korn på godbitarna som var uppskurna och ville mycket hellre ha dem än att leka. Jag fick insistera och till slut få igång henne i lek. När hon lekte bra sa jag ”tack” och gav en godbit innan vi satte igång med shapingen. Hon hade aldrig hört ordet ”tack” innan, men jag var ganska säker på att ett ord skulle räcka för att få henne att släppa och titta efter godbitarna, och det gjorde hon också. När vi tog lekpauser under shapingen så gick det mycket snabbare att få igång henne, så uppenbarligen lärde hon sig något på första försöket. Hon släppte på ”tack” varje gång. Nästa steg blir att börja prata och berömma henne under leken, men bara låta henne avbryta om jag säger ”tack”.
Shaping
Som sagt har vi haft vårt första shapingpass ikväll. Några minuter med alla kursdeltagarna som publik. Här fick hon också höra klickern för första gången. Jag började klicka direkt utan någon inklickning och det gick snabbt för henne att fatta kopplingen mellan klick och godbit. Målsättningen var backande och jag satt ner på golvet med några godbitar i handen. Så fort hon tog ett steg bakåt klickade jag och placerade en godbit mellan hennes framtassar. Vi fick många fina steg bakåt, men kom inte längre än ett steg i taget på de få minutrarna.
Pussar är bra!
Vill man någonting kan man be om lov med en puss. För att få komma ner från famnen får man pussas först. Och om man pussar istället för att försöka gräva ut godbitarna ur fickan kan det hända att det dyker upp en godbit.
Varsågod
I samband med mat har jag några gånger lagt på signalen ”varsågod”. Jag ställer ut en skål med mat, håller henne i halsbandet och säger ”varsågod” när hon drar och sliter mot skålen. Släpper henne lös i sekunder efter kommandot.
”Gå-å-kissa”
Varje gång jag tar ut henne för att rasta sig ger jag kommandot ”gå-å-kissa” innan jag släpper henne lös för att rasta sig. Smart beteende att ha på kommando i framtiden.
Allt är ätbart
Valpar har ju en tendens att stoppa det mesta i munnen och det försöker jag utnyttja. Varje dag vill jag introducera nya smaker bland godbitarna. Dels vill jag vänja magen och dels vill jag vänja smaklökarna. Målsättningen är att hon ska se allt ätbart som en belöning när hon blir vuxen. Idag bestod godbitmixen av valpfoder från en provpåse, små korvbitar och bitar av konserverad sparris. Hon har också provat olika sorters torrfoder och fått tugga på ben. Måltiderna består i huvudsak av valpfoder från Vom og Hundemat.
Allt är en leksak
Allt är en leksak om jag säger att det är det. Att leka med många olika leksaker är både kul och utvecklande. Speciellt kul är det att se henne handskas med leksaker som är lite läskiga, men samtidigt roliga. Som en rosa grisen som grymtar. Eller den stora bollen som det knappt går att få grepp om. Hon får undersöka dem på egen hand tills de inte är farliga längre och sedan leker vi ihop.
Imorgon hoppas jag att vi kan komma igång med lite mer ”riktig” träning, men eftersom vi ska lämna bilen på verkstad i Moss tror jag att det blir en hel del miljöträning och socialisering som står på schemat igen.
Här är en liten video med några klipp från helgen:
Varit på Huveröds och undersökt, samt hälsat på hundar och människor
Testkört en rosa gris som Missy har önskat sig i julklapp
Nej, det är inget fel på henne. Vi hälsade på Jenny på Smådjursakuten i Kungälv och passade på att träna lite hantering
Nu är det dags för teorikväll för valp- och grundkurs som börjar idag. Det blir nog lite mer socialisering för den lilla. Hon är så cool och härlig. Jag kunde inte vara mer nöjd med henne!
Nu har vi hämtat lilla Squid, Emenems Lunachick. Vi har varit observatörer på vallhundskurs för Serge Van de Zweep arrangerad av uppfödaren i helgen och när vi kom dit igår morse så var Squid i full gång med att äta fårskit och sysselsätta folk som valpvakter. Natten till idag bodde vi hemma hos Anna och Krille i Stallarholmen och i natt sover vi hos mina föräldrar i Göteborg. Många nya intryck för en liten valp, men hon hanterar det jättebra. Hon är väldigt social och följsam och slappnar av hur bra som helst överallt. På kursen har hon fått ligga i en påse på min mage och sova medan jag har stått och gått runt. Inomhus går hon gärna och lägger sig någonstans och slappnar av.
Så mycket träning har det väl inte blivit för henne än, men vi har lekt inkallningslekar och idag reagerade hon faktiskt på namnet och kom springande trots att hon var upptagen med att hälsa på en annan hund. Hon är lätt att belöna med klappar och mys och det försöker vi utnyttja och bygga upp så mycket som det går. Hon leker gärna och har riktigt fin teknik i kamplek. Matglad är hon också och jag roar mig med att låta henne testa olika typer av mat. Salladstrimlor med lite hamburgerdressing gick ner och en körsbärstomat blev en rolig leksak, även om hon inte åt upp den. Jag tycker att det är roligt att ge dem nya saker att smaka på. Tror att det är nyttigt för dem att vänja smaklökar och mage vid små, små mängder av olika typer av mat. Vom og hundemat blev snabbt en favorit i alla fall. Jag ser fram emot att komma hem, så att vi kan komma igång med lite riktig träning. Imorgon bär det hemåt, men först har vi en socialiseringsdejt med 24 stycken 10-åringar 😀
Tredje försöket, nu ger jag upp på Annas musik. Nu blir det ”The Day Squids Gerbil Died” med Lunachicks bara för att jävlas. Det här är alltså Annas Keep, 7 månader gammal:
Nu har vi två nya varor i webshoppen för dig som är sugen på inspiration och höstläsning. Dels finns äntligen Hundtränaren att beställa för dig som bor i Norge. Hundtränaren innehåller 12 kapitel – ett för varje månad under 2009. Varje kapitel är skrivet av en duktig klickertränare och innehållet är riktigt spännande. För varje månad finns det också en dagboksdel, så boken fungerar som en kalender där du kan planera nästa år och skriva om din träning.
Jag och Thomas har författat ett kapitel om självkontroll. Andra författare är bland andra Eva Bodfält, Maria Hagström, Maria Yttermyr, Marie Fogelqvist, Emelie Johnson-Vegh och Eva Bertilsson. Om du är svensk kan du köpa boken genom skaparen Lina via länken ovan. Om du bor i Norge kan du köpa den genom oss här.
Den andra nyheten är Susan Garretts foundationhäfte. Det här häftet tycker vi är det bästa du kan läsa av Susan Garrett. Det innehåller enormt mycket information om den grundläggande agilityträningen och om hundträning generellt. Även om du inte håller på med agility kan du få många goda tips. Här kommer ett axplock av innehållet i häftet på 112 sidor:
– Reward Guidelines
– Clicker Training Development
– Planning Your Shaping
– Training Built Upon Success
– Crate Games
– The Verbal Release
– Driven Restrained Recalls
– ItsYerChoice
– Early Puppy Training
– Transferring Value
– Baby Steps: Jump Foundation
– Updated 2×2 Weaving
– Contact Training Summarized
– Say Yes to Contact Success
– Success With One Jump Skills
– Lurers Anonymous
– Rewarding or Food Luring
– 12 Quick Fix Myths about Motivation
– Motivational Games/Motivational Tools
– How To Make Your Dog Run Fast Parts 1-5
– But It’s Not a Border Collie
– Record Keeping for Shaping
– Record Keeping for Agility
– Front Cross Success
– Handling Tips
– Greg Derrett’s System of Handling
– Executing Arm Changes
– Understadning the Dog’s Path
– Training Reminders to Live By
Som du ser är det här häftet nästan allt du behöver för att få en motiverad, snabb och shapingklok hund. Dessutom innehåller den massor av information om slalominlärning, kontaktfält och handling.
Just nu ligger också två lådor med nya leksaker från Kanada i vår hall. Tyvärr får vi inte öppna dem ännu för tullen (Är inte det konstigt? Att man får hem lådor med grejer som man inte får öppna?), men när vi gör det (förmodligen i början på nästa vecka, eftersom vi är i Bergen onsdag och torsdag och sedan åker till Sörmland fredag-söndag) så kommer det massor med nya leksaker i webshoppen, bland annat våra enormt populära fårskinnsleksaker och nya Bottle Crunchers.
Då är jag äntligen hemma efter en helg i Sörmland. Den här gången har jag faktiskt inte jobbat alls, utan passat på att ta en road trip på en ledig helg. Jag har bott hos snälla Anna och Krille som gör sitt bästa för att göra mig till en riktig vallhundsnörd och ge mig lätt prestationsångest. På lördagen åkte vi först och hälsade på valparna (som ni kan se bilder på i förra inlägget). Solen sken och valparna lekte med sin mamma i en tom fårhage. Squid var väldigt intresserad av fårskit. Valparna verkar supersociala och mysiga. Squid fick hänga med mig i famnen och titta på när mamma Fly vallade lite. Det tyckte hon inte var så kul och pep en del. Efter valptitten åkte jag med och tittade på när Anna och Krille tränade med Fog, Keep och Fonzie.
Snygga Fog. Den här färgen tror vi att Squid får som vuxen.
På söndagen blev det vallning igen, den här gången för Fog, Keep och Arvid. De var jätteduktiga och speciellt imponerad blir man ju av Keep som bara är 7 månader men redan vallar så lugnt och behärskat! Fog och Fonzie är helbröder till Squids mamma Fly och Keep och Arvid är halvbröder med dem (alla har samma mamma, ”Fan”, Moel Somolli). Fog är också en hund som imponerar med sitt djupa lugn runt djur och kloka beslut i kniviga situationer. Arvid fick valla för första gången på länge efter en operation och var väldigt duktig han med. Jag hoppas att han får vara frisk och tävla en massa nästa år.
Krille och Fog delar
Lille kloke Keep the Sheep
Efter vallning och lunch åkte vi till en klubb och tränade agility. Det var lerigt som tusan, men hundarna var duktiga. Både Shejpa och Missy hade väldigt bra kontaktfält på balansbommen och Shejpa fick köra hela gungan. Jag kunde skicka henne från flera meters håll och stå stilla, medan hon gjorde snabba och nästan perfekta gungbrädor på kommando. Häftigt! Det enda som saknas är lite viktförskjutning… På kvällen vågade jag mig på att vissla lite (ja, det var en hel vallpipekör i köket i Södertorpet) och tro det eller ej, men jag tror att jag fick kläm på de flesta kommandon. I alla fall någon enstaka gång 😀 Hundarna här hemma har vant sig vid mitt falska gnisslande och jag när en förhoppning om att kanske kunna använda visselpipan i vallning någon gång det här århundradet.
Arvid visar hur sura baggar ska tas
Emenems Arvid
Idag har jag varit hos Maria Hagström och tränat lydnad med Pi och Missy. De var duktiga båda två. Maria konstaterade väl mest att jag borde träna mer lydnad och gav goda tips om vad jag bör slipa på med Missy för att domarna inte ska kunna dra någonting. Jag kommer inte att tävla med Pi på fredag. Dels vill jag väldigt gärna köra upp till Sörmland så fort som möjligt, för vi ska vara observatörer på vallhundskurs hela helgen (förrutom att vi också ska hämta valp!) och dels känns inte Pi helt klar. Jag har inte fått tränat på en vecka, det har varit snöigt och äckligt och jag tappade lite lusten. Hon var duktig idag, men vi är inte klara med dold platsliggning och rutan känns inte stabil i nya miljöer ännu. Dessutom vet man ju inte hur vädret blir, det är kanske både kallt och blött en fredagskväll i november och förutsättningarna blir inte de bästa med elljus. Jag tror att vi satsar på en inomhustävling i vinter istället, då får kanske Missy tävla också om jag kommer igång med träningen…
Och så en bonusbild på sötaste Squid som redan kan tricks 😛
Det har varit en fin dag med hundarna. Vi har väl inte varit så jättemycket utomhus, men det har blivit en del träning ändå. Med Pi och Missy har jag tränat tricks flera gånger idag. Pi har jobbat med signalkontroll. Vi jobbade vidare med att ”gömma sig” med tassen över nosen och jag satte också kommando på att nudda baktassen med nosen. Det gick bra, fram tills jag försökte få henne att göra båda sakerna på kommando i samma pass. Då blev hon väldigt förvirrad, det var nog lite tidigt. Med Missy har jag jobbat med att shejpa fram att hon ska vända sig om och stå helt rakt framför mig med rumpan mot mig. Det lossnade till slut och hon hittar positionen fint. Nu ska jag försöka lära henne att hålla den positionen när jag rör mig…
Missy var med på grundkurs i agility idag och jag demonstrerade inlärning av slalom med 2×2-metoden. Missy har inte lärt sig slalom med den metoden, så hon fick gå igenom alla steg lite snabbt. Det slog mig nästan direkt att det verkligen var någonting hon behövde. Jag har ju tänkt träna om båda hundarna med 2×2, men har inte riktigt kommit mig för det eftersom de ändå har rätt bra slalom. Men nu insåg jag hur himla smart och nyttigt det är och jag ska nog lägga några pass på att träna om båda hundarna. Shejpa för suget in i ingångarna och Missy för att hon ska lära sig att verkligen tänka och bromsa in.
På kvällen åkte jag och Shejpa till inomhusträning i ridhus med Follo. Vi körde en ganska enkel bana och Shejpa var väldigt duktig i första passet. Hon har verkligen blivit så mycket bättre på att verkligen jobba för kamplek. Snart tror jag att hon glömmer bort att hon vill ha godbitar helt och hållet. Det hjälpte verkligen med en period av inga godbitar och sedan strikt regim. Inga godbitar utan riktigt engagemang i träning med lek. Andra gången det var vår tur var Shejpa helt galen. Jag har aldrig sett henne så. Jag kampade lite med kopplet innan jag satte henne på startlinjen och när jag vände henne tillbaka mot starten så flög hon dit och hämtade kopplet och ville kampa med det 😀 Sedan flög hon runt på banan och ignorerade armbyten och drog på hinder något enormt. Inte jättebra kanske, men samtidigt lite häftigt. Det har tagit lång tid att över huvud taget få henne att se tjusningen med agility och nu betedde hon sig som en normal jaktcocker. Galen och svårstyrd 😀 Det var lite coolt. Hon hade jättebra tryck och fick inga godbitar alls under det träningspasset innan vi var klara.
När vi kom hem körde vi ett pass på gungbrädan som fortfarande står i vardagsrummet. Nu var jag generös med kycklinghalsarna. Shejpa var jätteduktig och körde hela hindret flera gånger (man får starta i arbetsrummet för att få lite fart). Det får bli några pass till inne, sedan flyttar jag ut gungan och kör nose touches i leran istället…
Vi har bjudit in Maria Hagström igen och hon kommer hålla tävlings-/brukslydnadskurs för oss i månadsskiftet jan/feb. Vi kommer att vara inne i ett ridhus i Vestby (bara några minuter härifrån). Jag ser fram emot att vara med den här gången! Platserna tog slut snabbt sist, så anmäl dig så fort du kan. Mer information finns på kurssidan (klicka på ”kurser”) ovan.
Nu har vi två nya varor i webshoppen för dig som är sugen på inspiration och höstläsning. Dels finns äntligen 
