Om vi vill ha snäva svängar räcker det inte med att hunden har en bra styrka och teknik. Handlern måste också ge en tidig, tydlig och konsekvent signal som förbereder hunden på svängen. För att kunna svänga snävt måste hunden lägga in ett (ibland flera) extra steg, viktförskjuta och välja avstampspunkt riktigt nära hindret. Att ge hunden information om svängen vid avstamp, eller i luften, leder inte till en snävare sväng och skapar ofta rivningar.
Det vanligaste problemet är att hunden får informationen för sent och därmed inte kan anpassa tekniken till den snäva svängen. Personligen vill jag gärna ge hunden informationen så fort hunden landar från hindret innan. Allra senast behöver hunden informationen ett steg innan avstamp.
Signalen måste också vara så tydlig att hunden inte kan missförstå den. Själv har jag två typer av signaler – en kroppssignal och en verbal signal. Kroppssignalen är att jag bromsar in kraftigt, eller att jag står stilla i linje med hundens avstampspunkt. Den verbala signalen är ”back” eller ”sväng” beroende på riktning på svängen. En annan typ av sväng-signal (som jag inte använder) är att man påbörjar framförbytet tidigt och vänder kroppen mot hundens hoppriktning. Den verbala signalen använder jag framför allt när jag inte kan vara riktigt tydlig med kroppen (om jag till exempel ligger långt efter hunden, eller om jag ska bakombyta).
Jag tycker att det är viktigt att svängsignalen inte överanvänds, det vill säga att jag inte använder den för att snäva till ”vanliga” svängar där hunden inte ska svänga så snävt som möjligt tillbaka. Jag försöker också tänka på att inte använda min sväng-signal (kraftig inbromsning eller stillastående förare) i situationer där jag inte förväntar mig ett extra steg, samling och snäv sväng tillbaka. Situationer där det är lätt att göra det är när hunden är på väg mot en tunnel (hundarna har ofta så bra tunnelsug att man kan bromsa tidigt utan att de vägrar) eller när hunden är på väg mot slalom (lätt att bromsa omedvetet för att hjälpa hunden med ingången).
Hur visar du din hund att det är läge att lägga in ett extra steg, viktförskjuta, ta avstamp nära hindret och svänga snävt runt hinderstödet? Eller är du alltid i position för att stolpa (trycka hunden runt handlerns kropp) hunden så att svängen sker innan hindret och hoppbågen blir längre?
Tidigare inlägg på samma tema:
Tighta svängar på agilitybanan
Tighta svängar: Fysisk förmåga
Hur menar du? Inte kan man väl bromsa in (stanna) innan hunden tar av? Då ska väl hunden inte ta hindret?
Tack för jätteintressanta blogginlägg! 🙂
Jo, inbromsningen måste ske innan hunden tar av, gärna när hunden landar från hindret innan. Om du ligger före hunden, så att du kan bromsa/stanna i linje med hundens avstamp så kan du bromsa hur tidigt och kraftigt som helst (jmf en inkallningsstart där du redan står helt stilla precis innan tredje hindret).
Om du ligger bakom hunden får inbromsningen vara vältajmad och lite mjukare för att inte skapa en vägran. Om man där också kan använda en verbal signal som hjälp så blir det oftast bättre.