Träningstips #9 – Fotarbete för föraren i fotgåendet

Ursäkta den något sporadiska uppdateringen av bloggen. När jag inte har fullt upp med kurs är jag så trött att jag bara vill sova. I veckan har vi haft tränarutbildning steg 2 i fyra dagar och i torsdags ägnade vi hela förmiddagen åt fotgående i olika former. Vissa brister var genomgående hos många av deltagarna, framför allt är det halter och utgångsställningar som behöver bli rakare, snyggare, säkrare och mer frivilliga (väldigt många hundar är beroende av att föraren flyttar sig och/eller vrider på axlarna). Många deltagare valde också att utvärdera sitt eget fotarbete i fotgåendet. Själv har jag ett system som passar mig väldigt bra och som hundarna verkar gilla också – vänsterfoten styr i alla svängar, medan högerfoten gör de stora rörelserna. (Ex: I vänster om marsch gör vänsterfoten 90 grader på linjen, högerfoten svänger runt på utsidan och landar en bit framför vänsterfoten och sedan går vänsterfoten ett normalt steg igen. En högersväng blir likadan, fast vänsterfoten gör 90 grader åt höger.) På så sätt tycker jag att man stör hunden minst i svängen, samtidigt som signalen blir tydlig. Naturligtvis är det viktigaste att både du och hunden trivs med rörelserna och att du gör samma sak varje gång. Det här är i alla fall mitt förslag och jag gjorde en liten film för att visa (Missy var galen och alldeles för het, så titta inte så mycket på henne…):

Träningstips #8 – Ett kommando – en rörelse

Dagens träningstips handlar om hur man kan tänka när man väljer vilka kommandon man ska ha och vad de ska innebära för hunden. Själv försöker jag hålla mig till två grundregler:

– Alla kommandon betyder gör någonting. Det innebär att jag inte har kommandon som ”stanna kvar” eller ”håll fast”. Det innebär också att jag vill att hunden ska göra om rörelsen även om den redan är i rätt position (dvs. om hunden sitter, så ska den ställa sig upp och sätta sig igen om jag säger ”sitt”).

– Ett specifikt kommando kan bara betyda en rörelse. Det innebär att det är rörelsen som är det viktiga, inte vilken position hunden hamnar i till slut. Det blir till exempel tre olika kommandon för sitt. Här kommer några exempel:
”Ligg” (släng dig rakt ner i marken), ”Dekk” (håll alla tassarna stilla och fäll kroppen bakåt ned i ligg), ”Sitt” (dra in rumpan under dig och låt den nudda marken så fort som möjligt), ”Bak” (håll baktassarna helt stilla och flytta framtassarna bakåt in i en sitt), ”Upp” (tryck ifrån med framtassarna och lyft dig upp i sittande ställning från ligg), ”Stå” (lyft båda framtassarna från marken och låt dem landa parallellt och samtidigt), ”Stanna” (vänd 180 grader och stanna), ”Res” (fäll dig framåt, från ligg till stå, med alla tassar stilla).

Låter det krångligt? Kanske, men jag ser många fördelar. Tänk så mycket tydligare det blir för hunden. När samma kommando alltid betyder samma rörelse kan hunden reagera blixtsnabbt och nästan reflexmässigt. Träningen blir tydligare för hunden, eftersom vi inte ändra kriterierna för ett beteende beroende på situation (Missy höll på att bli tokig när jag insisterade på att man inte fick flytta tassarna när jag sa ”ligg” just i fjärrdirigeringen. När jag bytte kommando lärde hon sig direkt). Dessutom blir kriteriet mycket tydligare för tränaren. När vi vet exakt vilken rörelse vi menar med ett kommando, är det mycket lättare att direkt avgöra om beteendet är värt en belöning.

(Ett undantag till den första regeln blir det naturligtvis om man jobbar med konceptsignaler som ”höger”/”vänster”, ”stor”/”liten” och liknande, då för man in en annan typ av signaler, men så avancerad är i alla fall inte jag ännu, här pratar jag om ”action cues”)

Träningstips #7 – Tips på tricks

Ni får ursäkta att det inte har blivit några träningstips under helgen. Vi har verkligen haft fullt upp. Efter agilitylägret i förra veckan satte vi oss i bilen och åkte till Trondheim för andra samlingen på brukskursen vi går för Canis-Morten. Det var kul att testa unghundarna i söket igen, tyvärr har vi inte hunnit träna så väldigt mycket sedan sist. Pogue har verkligen utvecklats och är en riktig kanonkula i sökskogen. Ett riktigt lyckopiller för alla som tittade på, det är något speciellt med cockrar! Squid visade också fina takter. Hon kan vara lite mer trögstartad, men vi jobbade stenhårt på figurantintresse och på att hitta rätt upplägg för henne och under sista passet på söndagen gick hon som en klocka. Hur mycket värde hon ser i figuranterna ser man kanske snarare på hur hårt och länge hon jobbar för att hitta dem än på vilket tempo hon startar i.

Idag har vi startat fyra dagars intensivträning för våra elever på tränarutbildning steg 2. Vi har fått ett totalt väderomslag, från dryga 30 grader och sol i flera veckor till svalt och blött. Idag hade jag dunväst på mig när jag höll kurs. Det här vädret är betydligt skönare att träna hund i och det känns skönt att få lite omväxling från den nästan tropiska värmen. Så här får det gärna fortsätta in i nästa vecka, när vi ska tävla agility. Till mina tränarelever idag hade jag velat ge följande tips: Träna mer tricks! Egentligen spelar det ingen roll om man tränar tricks eller inte, det viktiga är att göra hunden till en duktig shapinghund. En bra shapinghund upprepar ivrigt beteenden som hon får belöning för, ändrar beteendet om det inte kommer belöning och blir varken nedstämd eller frustrerad om hon inte får belöning för alla responser. Ett kul och avslappnat sätt att få mer shapingvana är att träna mer tricks. Själv tycker jag alltid att det blir för lite, men här kommer en lista på några av de tricks som mina hundar kan, så kanske ni får lite inspiration:

– Sitta vackert (alla)
– Snurra runt åt båda hållen (Missy)
– Frysa nosen mot höften (Shejpa)
– Frysa nosen mot baktassen (Pi)
– Stäcka in huvudet mellan frambenen (Shejpa, Missy)
– Lyfta framben högt upp i luften (Shejpa, Pi, Squid)
– Korsa framben (Squid)
– Ta tassen över nosen (Squid, Pi)
– Lyfta bakben högt (Squid, Missy, Pi)
– Backa upp för trappor (alla)
– Stå på frambenen (Shejpa)
– Lyfta samma sidas framben och bakben (Squid, Pi)
– Sätta upp baktassarna på mina fötter (Squid)
– Apportera svansen (Squid)
– Ligga på rygg (alla)
– Hoppa upp i famnen (Squid)
– Hoppa rakt upp (Shejpa, Missy)
– Backa bort från mig (alla)
– Backa mot mig (Missy)
– Vända sig bort och stå rakt bortvänd (alla)
– Hoppa över utsträckt ben (Missy)
– Snappa med tänderna (Squid)
– Sätta varje tass på en egen target (Missy)
– Gå på bakbenen (alla)
– Växla mellan att sitta vackert och att stå på bakbenen utan att nudda marken med frambenen (Missy)
– Slalom mellan benen (Missy)
– Slalom baklänges mellan benen (Missy)
– Backa runt min kropp (Missy)
– Hoppa upp och balansera på min rygg (Squid)

Hoppas att ni blev inspirerade till tricksträning, jag blev det i alla fall! Men kom ihåg att det inte är slutresultatet som är det viktiga, utan vad du och hunden lär er på vägen!

Träningstips #6 – Hjälp för att hålla positionen

En del hundar (speciellt valpar och unghundar) har svårt att ligga rakt med höfterna mer än några sekunder i taget. Så fort man sträcker tiden på kvarliggande, så glider de över på ena skinkan. Andra hundar har svårt att stå stilla med alla tassar länge. Dagens träningstips handlar om hur man kan göra hunden mer medveten om sin kropp samtidigt som man bygger muskler som hjälper hunden att hålla positionen längre.

I den här träningen utnyttjar vi att hunden naturligt gör motstånd när vi trycker på dem. Det kan vara en fördel att börja träningen när hunden är lite pigg och har en viss spänning i kroppen. Låt hunden lägga sig frivilligt, se till att du kan röra dig runt hunden utan att hon reser sig upp, flyttar tassar eller glider över på skinkan. Omvänt lockande kan vara bra att använda här – handen är öppen så länge hunden ligger stilla, men stängs om hunden reser sig eller flyttar sig. Nästa steg blir att mjukt trycka lite med en öppen handflata mot hundens höft. Så fort du känner att hunden gör motstånd och trycker tillbaka mot din hand, klickar du och belönar. Om hunden glider över på sidan får du prova på nytt, kanske med lite mindre tryck. Gör samma sak på andra sidan. Träna tills du kan trycka hårt mot hundens höfter utan att hunden glider över.

Du kan göra samma sak i stående position. Tryck mot hundens sidor och belöna om du får motstånd utan att hunden flyttar tassar. Börja väldigt lätt och arbeta upp till starkare och mer överraskande tryck. Även om du inte har för avsikt att tävla lydnad är det här ett bra tips för att stärka hundens stabiliserande muskulatur. Vill du öka svårighetsgraden kan du göra övningarna på ett mjukare underlag, till exempel i soffan, i sängen eller på en balansboll.

Själv upplevde jag i alla fall att det här tipset gjorde susen för Squid som bara gled över på skinkan när hon låg platsliggning. En veckas intensivträning och så var det mycket, mycket bättre. Hoppas att du också får nytta av det.


Två generationer Emenem-hundar på kurs i veckan. Micke (Fay-Borris, 6 mån), Squid (Fly-Jim, 9 mån), Fonzie (Fan-Joe, 3 år) och Kelly (Fan-Dave, 15 mån)

Träningstips #5 – Springa fort med apport

Dagens tips handlar om hur man kan träna för att få hunden att springa snabbare tillbaka med apporten. Har tidigare skrivit de här tipsen i en tråd på klickerforum.se.

– Se till att hunden kan springa riktigt snabbt mot dig utan apport först (låt hunden gärna starta frivilligt från medhjälpare)

– Kör riktigt långa apporteringar (hela planen!) för att få ett bra tempo att kunna belöna. Kör bara återspringandet genom att antingen låta hunden gripa apporten och starta frivilligt från medhjälpare, eller genom att sätta hunden med apporten på marken precis bredvid (eller låt hunden hålla apporten i munnen medan du går bort).

– Belöna med leksak vid sidan eller leksak (boll) som kastas rakt bakåt från vänstersidan. Kasta aldrig mot hunden eller åt sidan. Undvik allt för mycket rörelse i sidled med leksaken.

– En annan variant är att du vänder och springer bort från hunden efter klicket, samtidigt som du presenterar belöningen och låter hunden jaga ikapp den.

– Använd alltid en markör (helst klicker) för att markera bra tempo innan belöningen presenteras. Annars börjar hunden gärna titta efter rörelser som avslöjar att belöningen är på väg och det kan få tempot att gå ner.

– Lär hunden att alltid släppa apporten direkt på klicket för att springa rätt i belöningen.

– Börja med ett annat föremål än apporten om hunden har lättare för att springa snabbt mot dig med till exempel en boll.

– Klicka för tempoökningar, men se till att du inte alltid klickar på samma punkt. Variera hur långt hunden måste springa innan belöningen kommer.
– Träna korta, fartfyllda pass.

Träningstips #3 – Synliga hoppbommar och varierade hopphöjder

Idag var första lägerdagen av fyra för våra deltagare på årets agilitytränarutbildning. Det har varit tryckande varmt idag, värre än förra veckan till och med. Shejpa har varit med och visat lite och hon kroknar snabbt i värmen, men det känns skönt att hon faktiskt är med. Klarar hon det här så klarar hon det mesta i värmeväg. Dagens tips kommer passande nog att handla om agility, temat är hoppning:&

Se till att hoppbommarna är väl synliga för hunden. Alla bommar bör vara tjocka och ha minst två kontrasterande färger. Allra bäst är det om bommarna skiljer sig ifrån varandra dessutom. Det drar hundens blick till bommarna och lär dem att se innan de hoppar. Om man tränar på bommar som är svåra att se (till exempel naturfärgade träbommar) kan man se att hunden slutar titta efter dem, om en bom ligger på marken kommer han ändå hoppa lika högt när han passerar det hinderstödet.

Det är också viktigt att variera hopphöjden när man kör banor och kombinationer. Mina hundar ser sällan eller aldrig en hel bana med samma höjd på alla hinder. Olika höjder gör också att hundarna lär sig att titta och bedöma höjden innan de tar av. Det är säkrast och mest effektivt. En variation på +/- 10 cm från den höjd hunden ska hoppa på tävling kan vara en lagom riktlinje. Shejpa får till exempel hoppa de flesta hinder mellan 35-45 cm höjd, men då och då slänger jag in något som är lägre och ibland något högre (upp till 55 cm). Nu är hon en stor och välbyggd mediumhund, hade hon haft stora problem med att hoppa 55 cm hade jag kanske inte höjt så mycket. Det är bra att ha en variation uppåt, eftersom underlagets mjukhet eller lutning ibland kan få hopphöjden att kännas högre än vad den egentligen är.

Träningstips #2 – ”Gå och hälsa”

Dagens tips är att sätta kommando på hälsande (på människor och/eller hundar). Det här har jag tipsat om förut, men här om dagen påmindes jag om en annan fördel med att sätta kommando på hälsandet. Husägaren här hemma hade huggit ved och ställt upp på gården. Squid undrade vad det var för konstiga figurer som invaderat hennes tomt när vi var ute och rastade i halvmörkret. Hon reste ragg och skällde på vedstaplarna. Då provade jag att säga ”gå och hälsa” och genast ändrades hela hennes attityd. Hon sprang glatt fram till vedstaplarna med viftande svans och nosade av dem. Sedan gick vi vidare. Det är ett häftigt exempel på kraften i klassisk betingning. I vanliga fall brukar jag inte göra någon större affär av att valpen skäller ut nya saker, jag vet inte om jag tror att det är en så bra idé att insistera på att de alltid ska få nosa av allt och ”avreagera”. Jag tror kanske mer på att låtsas som det regnar och bara gå vidare, men i det här fallet var det kul att se reaktionen på ett välkänt kommando.

Om man har en hund med lite social osäkerhet, kan kanske ett sådant här kommando vara bra för att bryta isen i vissa situationer. Man måste dock tänka på att inte tjata ut signalen i situationer där hunden är osäker, då kommer signalen inte laddas med positiva känslor, snarare tvärt om. Lägg på signalen i situationer med välkända människor, till exempel varje gång hunden återförenas med en familjemedlem eller nära vän. När betingningen är stark, kan man testa och använda signalen i en mer neutral situation, men vara noga med att hunden absolut inte blir skrämd eller osäker under hälsningen.

Signalen ”gå och hälsa” har både en klassisk och en operant del. Den klassiska betingningen är den som handlar om de positiva känslor som väcks av kommandot. Den operanta delen handlar om att hunden lär sig att han får lov att gå fram till människor och hälsa när, och bara när, kommandot har givits. När den klassiska betingningen är viktigt blir naturligtvis ordningsföljden (se gårdagens inlägg) ännu viktigare. Se till att kommandot kommer innan hunden springer fram för att hälsa. Om du ger signalen samtidigt som hunden springer fram eller samtidigt som hunden hälsar, kommer du inte att få en stark klassisk betingning. När jag lägger på signalen ser jag därför till att jag håller fast valpen, antingen i halsbandet, i stramt koppel eller med händerna runt bringan på henne. När jag ser att valpen verkligen vill fram, ger jag signalen ”gå och hälsa” och sedan släpper jag valpen någon halvsekund senare. Det här upprepar jag vid varje hälsningsceremoni i några veckor, innan jag börjar kräva att valpen själv ska behärska sig för att få kommandot som belöning för bra beteende (kontakt med mig, slakt koppel eller sitta stilla till exempel).

Igår var det förresten EFIT, min dag kan ni hitta här

Träningtips #1 – Att lägga på signal

Det finns olika skolor när det gäller att lägga på nya signaler, men för egen del, så upplever jag att det är viktigt med rätt ordningsföljd när jag introducerar en ny signal. Först kommer signalen, sedan beteendet, till slut belöningen. Dagens tips är med andra ord: En utomstående ska inte kunna se att din hund faktiskt inte kan signalen sedan tidigare när du börjar introducera signalen. Det ska se ut som om hunden faktiskt utför beteendet på signal och inte som om du kommenterar det hunden redan gör. Här kommer en liten film på första träningspasset där jag lägger på en signal på ett shejpat beteende:

Tidigare inlägg om signalkontroll:
Tankar om signalkontroll
Signaldiskussionen fortsätter

Jag har planerat för ungefär 15 träningstips, ett om dagen under de kommande veckorna. Men om det blir fler eller färre beror lite på om någon verkligen läser och kommenterar bloggen så här i semestertider.