Vad gör Bud?

Bud är 8 månader nu och vi tar det ganska lugnt. Jag tycker väldigt mycket om honom, och han har många fina kvaliteter. Tanken är väl mest att köra agility med honom, men jag tycker att många grunder är lika för lydnad och agility, så inga dörrar är stängda för framtida lydnadsträning. Bud är väldig olik Wilco fysiskt – liten och stadig istället för långbent och smal. Efter normala border collie-aktiviteter som vallning, bad, träning och att springa med de andra hundarna är hans stora passion i livet gummi. Leksaker i gummi är bäst! Tyvärr tycker han också att det är gott att äta gummi, så inga leksaker lever speciellt länge om han får ha dem inne…

Bud 7 månader

En egenskap som han delar med pappa och storebror är att han kan ta det lugnt när andra springer och tränar. Han har varit med på en del tävlingar och kan ligga helt avslappnat vid sidan av, eller träna ihop med mig och vara fokuserad på det. När jag tränar de andra hundarna kan han ofta vara med och ligga stilla om vi håller oss ganska nära honom. I träning är han entusiastisk och älskar både lek och mat. I vardagen är han väldigt okomplicerad och tar det lugnt inomhus.

Det finns också en del utmaningar att jobba på. Eftersom han är så förtjust i belöningarna kan han ha lite svårt att släppa belöningstanken, speciellt när vi jobbar med leksaker. När det gäller kamplek vill han gärna hugga först och tänka sedan… Han kan också tappa fokus ganska snabbt. Wilco var mer en lugn valp som orkade tänka länge även om han kanske inte alltid tog i till max. Bud är mer explosiv men med sämre uthållighet. Det är någonting jag måste ta hänsyn till i träningen, och tänka på att träna korta pass och lägga upp träningen så att det är lätt att vara engagerad även om man inte får hugga leksak hela tiden…

Bud 7 månader

Vad gör vi då? Jag tycker om att ta det lugnt med valpen och har inte bråttom. Det innebär inte att jag tycker att man inte ska träna och göra mycket med valpar och unghundar, det handlar snarare om vad man gör. Agilityhinder står långt ner på prioriteringslistan. I träningen fokuserar jag egentligen mest på de här sakerna:

  • Att han ska lära sig att använda sin kropp på ett bra sätt, och bygga rätt muskler för framtiden.
  • Att han ska ”lära att lära” på ett bra sätt, så att våra framtida träningspass blir så effektiva som möjligt. Det handlar om belöningshantering, fokus, självkontroll, att hantera utebliven belöning och tänka själv.
  • Att han ska lyssna på och skilja mellan kommandon.
  • Grundläggande agilityhandling (utan hinder) och beteenden för framtida hinderinlärning.
  • Att han ska vara en trevlig och lydig familjehund som är lätt att ha med sig i vardagen, i skogen, på resa, på träning och tävling.

Flera av punkterna jobbar jag med parallellt. De övningar jag väljer ut är ofta sådana som både tränar kropp och huvud. När jag har ett bra beteende lägger jag kommando på det och försöker att jobba på att han ska lyssna och göra rätt. Här är några exempel på vad vi jobbar på just nu:

  • Skiften mellan stå/sitt/ligg med låsta tassar (fjärrdirigering är en av mina favorit fys-övningar!)
  • Att gå lugnt och kontrollerat runt till exempel ett träd. I början jobbade vi på plan mark, nu utnyttjar jag gärna lite ojämn eller sluttande mark i skogen så att han måste anstränga sig mer för att hålla en fin cirkel.
  • Cirkelarbete (att följa mig på både höger och vänster sida när jag springer cirklar). Här lägger jag gärna in belöningsstörningar, till exempel att vifta med leksaken på andra sidan av kroppen, så att han måste visa självkontroll och tänka efter.
  • Fotposition på både höger och vänster sida. Svängar och stegförflyttningar.
  • Inkallningar
  • Stadga i stå/sitt/ligg och att bara röra sig på fri-signal.
  • Snurrar åt höger och vänster
  • Att accelerera till utlagd leksak på verbal och fysisk signal (och att inte springa och stjäla leksaker utan signal!)
  • Att stanna på station när andra tränar
  • Nosduttar i handen med belöningsstörning
  • Kamplek på änden av gungbrädan (med fokus på viktförskjutning och att hålla sig kvar med baktassarna på brädan). Jag har höjt några centimeter så att det blir lite ljud och rörelse.
  • Att gå i skritt i ojämn terräng i skogen

Det är säkert mycket mer vi gör som jag inte kommer på just nu, men det här är en liten lista i alla fall 🙂 Ska se om jag kan få till en liten film på lite av det vi gör till nästa vecka.

Bud, Epic och Wilco

Bud, pappa Epic och storebror Wilco

Bud 6 månader

Tiden går så fort! Vi har haft ett jätteroligt kennelläger där vi träffade fyra av Buds syskon, och så klart en massa andra hundar från vår uppfödning. Jag är fortfarande precis lika kär i Bud som jag var för ett par månader sedan när vi började träna ihop. Han är så mysig, glad och följsam. I tisdags fyllde han 6 månader, men han känns inte så gammal – varken fysiskt eller mentalt.

Bud 6 månader

Bud tränar på att fokusera runt Karin och Marias höns. De är roliga att smyga på!

En svår del av träningen som jag verkligen prioriterar är signalkontroll. Idag fick vi ut och testade lite signalkontroll. Jag har framför allt jobbat på att han ska kunna skilja mellan ”stå” och ”sitt”, men det gick också att lägga in ”fot”. Med border collies väntar jag gärna lite med att fokusera mycket på ”ligg”. De brukar vara så sugna på att lägga sig i alla fall (Bud är det definitivt!) att jag hellre fokuserar på att göra ”stå” och ”sitt” starkt först. Jag har shejpat fram ett bakåtliggande och lagt kommando på det under något pass, och nu när stå och sitt fungerar ganska bra så kan jag börja jobba mer på läggandet. Måste jobba mer på stadgan i alla positioner också.

I resten av passet jobbade vi på lite backande (första gången med mig ståendes) och på fotposition på både höger och vänster sida (döpt högersidan till norska ”på plass” och vänstersidan till svenska ”fot”).

Jag har inga planer om att Bud ska bli lydnadshund, men vi får väl se. Mycket av grunderna är samma oavsett om jag tänker lydnad eller agility. Signalkontroll, kroppskontroll, samarbete, lek, fotposition, stadga…

Är du också sugen på den här typen av träning med din valp eller unghund? Jag har planerat in en valphelg den 1-2 augusti där vi jobbar på samarbete, belöningsutveckling, avslappning, självkontroll, stadga, shaping etc. Läs mer och anmäl dig här.  

 

Dagens Bud

Äntligen är sommarvädret här! Har gått runt hela dagen och njutit av perfekt väder. Själv föredrar jag när det inte är vrålvarmt, så dagens soliga och lagom varma väder har passat mig perfekt. Thomas åkte till Finland tidigt imorse, och Sofia kom förbi med Tod och Said (Wilco och Volts bröder) på eftermiddagen. Så över helgen är jag ensam med 15 hundar! Man har inga fritidsproblem då i alla fall!

Wilco och BudWilco och Bud – finaste halvbröderna

Bud och jag hade några mysiga träningspass ute på kvällen. Jag tycker verkligen att hans personlighet kommer fram på den här filmen. Först experimenterade vi lite med två leksaker. En viktig grundövning för mig är att jag kan kasta iväg en leksak och så direkt få valpen engagerad i en annan leksak. Jag trodde ju i min enfald att en mjuk fleece-leksak var roligare än en hårdare gummigrej – speciellt när man är mitt i tandlossningen. Jag hade fel, vilket blir ganska tydligt på videon.

Bud har lärt sig hopp-stå (fast inte med någon avancerad stadga än), och jag har börjat lägga signal på det. ”Sitt” kan han ganska bra sedan tidigare, så jag testar att slänga in ett ”sitt” då och då när vi jobbar med nyare kommandon, så att jag vet att han lyssnar på vad jag säger. Det går faktiskt bra för det mesta! Vi jobbade också lite med ”sitt” i högre arousal, när han var inställd på lek och att jaga mig.

Till slut hade vi vårt första pass med att shejpa ligg. Han var ganska trött när vi kom hit, så de första läggandena blev väldigt avslappnade. På slutet av passet fattade han var jag var ute efter, och bjöd fina bakåtligg.

Har du också en ung hund som ska syssla med agility? Missa inte grundkurs agility online med start den 22 juni!

SV Alot 4 mnd

Alot er nå 4 måneder og vi har så smått begynt å trene på sånt som jeg synes er viktig at en fuglehund skal kunne når den blir stor. De fire øvelsene som skal skal fungere er apport, innkalling, sitt og å gå fot. Alot er en veldig trygg valp med fantastisk fin mentalitet. Hun er en liten dame med egne meninger, men er samtidig veldig lettlært.

En av de viktigste tingene jeg prioriterer i treningen er at hunden engasjerer seg i det jeg tar initiativ til. I begynnelsen skal det være enkelt for hunden å velge rett. Det skal lønne seg å gjøre som jeg vil sånn at hunden ser en egenverdi i å gjøre det jeg vil.

Så snart hunden forstår hva jeg vil at den skal gjøre, gir jeg den små utfordringer. Nå blir det litt vanskeligere å velge det jeg vil, men gjennom å øke kriteriene i små trinn av gangen klarer hunden likevel å lykkes. Et eksempel på dette er apporten. Det er jo ikke sånn at hunden plutselig ikke har lyst til å apportere på fjellet – gjennom å først bygge opp hundens motiviasjon for å gripe, bære og avlevere og være tydelig med at det får slippe på takk og bare da, så kan jeg tidlig forberede den til å utføre oppgaven selv om det er noe annet som lokker. En fin valpeøvelse er å lære den å gripe og holde en gjenstand når den helst kunne tenke seg å løpe til en matskål og spise. Gjennom å dele opp øvelsen forstår hunden nøyaktig hva den skal gjøre. I begynnelsen av filmen får Alot gripe en dummy for å få værsågod til skålen. Når dette fungerer får hun gripe og avlevere til handa. Hunder lærer fort og jeg unngår å gjenta eksakt samme trinn for mange ganger. Små variasjoner og å øke krava ofte og i små trinn gjør at du har progresjon i treningen og du får generalisert øvelsene på kjøpet.

Filmen viser også begynnelsen på kommandoen ”ut” – at jeg kan sende hunden videre ut på en rett linje for å hjelpe den til å finne apporten. Dette er kjekt å ha både på land og vann når du vet hvor fuglen ligger, men ikke hunden. Samtidig som at det er en god måte å bygge opp samarbeidet.

Å kunne gå fot (på plass) er en viktig ferdighet om du har vorsteher. Verdens beste renrasa trekkhund på korte distanser blir ellers slitsom å leie i bånd. Jeg har nesten ikke trent på å gå fot på appellbanen, dette er noe jeg jobber med i korte økter på tur, på jorder og i skogen. På tur ønsker jeg at hunden er mer avslappet og går lenger bak meg. Filmen viser mer ”appellbanefot” med kontakt og utstråling.

Siste klippet i filmen viser en liten test av sittkommando under lek med andre hunder. Dette trener jeg mest ute på tur når hun ikke er i ”treningsmodus”. Om du allerede har kontakt med hunden, så trenger du jo ikke noen avstandssitt. For meg består sitten av tre deler: 1) Reagere på kommando og avbryte det den holder på med, 2) sette seg ned raskt og 3) bli sittende til jeg kommer frem til den, tar fysisk kontakt og løser ut med et frisignal.

Om du har fuglehund eller andre raser og ønsker å bygge opp et godt belønningssystem, få struktur på trening og hverdag for å bygge opp et godt samarbeid og få en lydigere hund, så sjekk ut onlinekurset Samarbeid og kontroll som starter 27. juli her på denne siden. Når du går onlinekurs kan du trene hjemme når det passer deg, filme din trening og få personlig feedback.

Om du har fuglehund og vil jobbe med positive metoder, så holder jeg et grunnkurs i Stockholm på Canis ClickerCamp 17.-18. august, samt et fuglehundkurs med fokus på ro i oppflukt samme sted den 19.-20. august.

Bud väntar på sin tur

En fråga jag ofta får handlar om hur man hanterar träning inomhus när man har flera hundar. Jag tänkte filma lite idag och visa hur jag tränar på det med en ny valp. Här hemma är det sällan något problem att träna en hund med en massa andra hundar i samma rum.

I dagens första pass använde jag Kat och Alot som statister och lät dem ligga i sängar bredvid Bud. Kat och Alot är alldeles galna i sina stationer, så de var enkla hundar att ha med. Bud har tränat på att gå till sin station tidigare, men han är inte tillräckligt bra på att stanna än. Jag blev lite irriterad under passet, eftersom han lämnade sängen ganska ofta (för att direkt gå tillbaka igen). Det är helt klart att jag behöver jobba mer på att tydliggöra kriteriet för honom. Det behöver jag inte andra hundar för att göra. Han är ofta väldigt duktig på att bara ligga i sin säng. Ibland när han är lite rastlös och jag jobbar och vill ha lugn och ro så ber jag honom att gå i sängen och så belönar jag honom ibland för att ligga kvar och det gör han. Det slutar ofta med att han somnar. Så det är hans förväntan på fri-signal i formella träningspass och brist på förståelse för stadga/fri-signal som är problemet.

För att jobba med att han ska ta det lugnt när andra tränar så valde jag i mitt andra pass en annan approach. Istället för att aktivt träna honom valde jag att helt ignorera honom och träna Squid istället. Jag såg till att det fanns en hundsäng i närheten, och så belönade jag när han var där. Han gick upp några gånger i det här passet också, men det kändes ändå mycket bättre eftersom jag inte hade bett honom att göra något. Och han var faktiskt jätteduktig på att inte störa!

När jag tränar hundarna inomhus låter jag oftast de andra hundarna vara kvar i samma rum. Jag belönar dem sporadiskt för att de håller sig borta och inte bryr sig om det jag håller på med. I vissa träningspass använder jag stationsbeteendet (att vänta på plats i hundsäng) mer aktivt. Har du flera hundar? Hur löser du träningspass i grupp?

Kroppskontroll för Bud

Bud och jag har en massa kul ihop! Inspirerad av träningen vi har tänkt göra i sommar, och av erfarenheterna jag har dragit från att träna Wilco (en väldigt annorlunda typ av hund!) under det senaste året, har jag bestämt mig för att starta en ny omgång av Agility Grundkurs Online den 22 juni. Hoppas att vi blir ett kul gäng som har lite tid att träna under sommaren.

Igår satte Bud och jag igång med lite kroppskontrollövningar på plattform. Sedan tidigare har jag shejpat lite backande (han lärde sig väldigt fort!) på plan mark, och han har gått upp med framtassarna på en kloss och visat lite bakdelskontoll där. Dessutom har jag shejpat alla fyra tassarna i en hundsäng (stationsbeteende).

Igår tog jag fram en plattform och körde tre pass. I första passet shejpade jag fyra tassar upp på brädan. Framtassarna var lätt – baktassarna var svåra att lyfta i sidled och placera rätt. Han blev mycket bättre under passet! I all träning – speciellt sådan som handlar om hur hunden använder sin kropp – fokuserar jag på att hunden ska ha en bra hållning och stark rygg, så att jag stärker rätt muskler när jag tränar och vänjer hunden att arbeta på ett skonsamt och starkt sätt. Bud visade riktigt fin form när han stod på brädan, så jag passade på att belöna det mycket.

I det andra passet jobbade vi med att han skulle backa upp på brädan. Som sagt så har vi jobbat lite med att backa på plan mark, men jag började fundera på om det inte var för svårt att gå direkt på brädan. Jag borde kanske repeterat mer backande och sedan introducerat något mycket lägre att backa upp på. Men så plötsligt lossnade det, och under de tre minuter vi tränade blev han riktigt duktig!

I det tredje passet jobbade vi på att gå upp på brädan från sidan – med samma sidas fram- och bakben samtidigt. Det här är inte med på filmen eftersom ljuset jag filmade i var ganska dåligt och träningspasset blev sådär. Han gjorde framsteg, men jag tror att han behöver ett pass till för att verkligen förstå. Han tyckte till exempel ofta att det var mer bekvämt att korsa framtassarna och kliva upp med det yttre frambenet först. Och bakbenen har han fortfarande inte full kontroll på. Det får bli fler pass!

Här är en video med klipp från de första två passen:

Alltså – svansen! Är den inte sötast i världen?

Bud och Alot

Bud och Alot leker. Här försökte Bud sova, men Alot hade inte hört om det där med att man inte får väcka valpar som sover, så hon attackerade honom.

 

Betagen av Bud

Tiden går fort! Thomas är äntligen klar med sin master i etologi och behöver inte pendla till Norge varje vecka för att plugga! Masteruppsatsen skrev han klart i höstas och i vår har han läst näringslära för hund och katt, samt avelsplanering. Ganska relevanta ämnen för oss! Däremot håller han ganska mycket kurser i Danmark, Norge och Finland, så han är borta en del ändå.

Det har varit en intensiv vår med mycket hundar. Sedan sist har både Thomas och jag tävlat lite vallning med Sarek, Jen och Epic. Nu till helgen väntar IK2-tävling i Kungsbacka både lördag och söndag. Det ska bli roligt att tävla, se många hundar och framför allt – träffa mina föräldrar som bor i Åsa.

Den senaste månaden har jag också blivit kär. Jag har ju två valpar – Nicks och Bud. Det är två och en halv vecka mellan dem. Nicks var välplanerad och blir förhoppningsvis en fin vallhund och ett fint tillskott till vår uppfödning. Bud var egentligen inte alls tänkt att stanna här. Jag behöver verkligen inte fler hundar, och speciellt inte hanhundar! Tik var ju tanken redan förra året när det bara blev hanhundar i Wilcos kull. Men Bud fick stanna. Det har inte alls blivit mycket träning med någon av valparna. De har fått hänga runt på gården, stå lite i hundgård, leka med varandra… De har varit snälla och inte ställt till med något.

Bud
För en månad sedan hade jag Nicks med mig på en tävlingshelg. Hon är en så himla fin valp! Snäll och vänlig med alla, slappnar av fint vid agilitybanan på tävling, sover snällt på nya platser, leker och äter godis, går fint i koppel, kan bindas upp i en stolpe när jag går banan, blir inte upphetsad av hundar som springer. Trygg, snäll, glad och fokuserad. Då bestämde jag mig för att jag nog borde ta tag i saken och sälja Bud. Fokusera på en valp! Komma igång med träningen! Bud ser ju superläcker ut på fåren, men han har hela tiden varit lite mer försiktig och lite mer lätt-upphetsad än Nicks…

Och så kom jag hem och bestämde mig för att i alla fall umgås lite mer med Bud. Det började jag göra, och ju mer jag gjorde det desto svårare var det att sälja honom. Han är lite känslig och lite försiktig ibland, men det verkar som att det ofta räcker med en gång för att han ska bli helt trygg. Förra helgen var han med på sin första agilitytävling. Han var nyfiken, men tyckte att en del saker var läskiga. I söndags var han med på tävling igen – inga problem! Allt var coolt. Han kunde träna bredvid banan, sova vid min sida, vara helt trygg med allt och alla.

Bud ger sig helhjärtat in i allt vi gör. Han är galen i kamplek, älskar mat, vallar med stor seriositet, är jättemysig och vill ligga nära, slappnar av fint inne. Han är kanske inte riktigt lika perfekt som Nicks, men han har fullständigt lindat mig runt tassen. Det är inte aktuellt att sälja Nicks så länge hon fortfarande kan bli tävlingshund i vallning och avelshund. Hon har varit på kollo i några veckor hos snälla Susanne som miljötränat och tränat henne på olika sätt. Hon kommer snart hem igen och kanske kan vi snart sätta igång med vallningsträning.

Jag ska försöka lägga ut lite filmer på vad Bud och jag gör. Han kan ju nästan ingenting eftersom jag precis börjat träna honom. Mer som 10 veckor än 5 månader. Jag vill också varna för att filmerna innehåller smutsiga golv, oklippta gräsmattor, fult hår, håriga kläder och naturlig bakgrundsmusik… Jag vill gärna dokumentera lite av det vi gör, men jag orkar inte borsta håret innan jag tränar 😉

Här är en film på lite saker vi gjorde igår:

Bud 9 veckor

Bud och jag har lekt lite igen – och försökt att blanda in lite godbitar i träningen. Han är så rolig! Massor med åsikter och envishet. Jag älskar de här första passen när man får chansen att visa reglerna för träningen för valpen. Så fort man tar sig igenom det går resten så enkelt.

Det här är klipp från våra två pass i förra veckan. I våra onlinekurser delar jag med mig av mer detaljer från träningen.

På tal om online-kurser så börjar Running Contacts Online imorgon! Där samarbetar Cecilia (jag vet ingen människa som tänker mer på running contacts än henne) och jag om att guida eleverna till snabba, säkra och snygga kontaktfält på balansbom och a-hinder. Inser att jag har mycket att skriva om det här ämnet, så det kommer ett inlägg om det senare!

Bud leker

Lille Bud från Fays kull med Epic är 7 veckor och 7 dagar gammal ikväll. Han ska stanna här tills vidare, och jag ser verkligen fram emot att lära känna honom. Idag påbörjade vi den processen genom att litet lekpass. Visst är han typ sötast och roligast i världen?

Fokus och fel-ritual

Igår körde jag ett andra pass med fokus i utgångsställning. I den här träningen har jag för första gången lagt in en tydlig fel-ritual när han gör fel. Om han tittar mot den planerade störningen bryter jag tydligt tävlingspositionen med både kroppsspråk och röst (tyst och stel förare ska betyda ”rätt – fortsätt så”). När man använder en fel-ritual är det viktigt att man får fram rätt känsla i hunden. Man vill att hunden ska ta det på allvar och anstränga sig mer nästa gång, men man vill absolut inte att hunden ska bli osäker, långsam eller undvikande. Väldigt få hundar reagerar helt rätt på fel-ritualer från början. Vi måste skapa rätt känsla och lära hunden vad som är rätt respons när vi bryter, på precis samma sätt som när vi utvecklar belöningar och fokuserar på att hunden ska få rätt känsla i belöningarna.

När jag tränar det här med Wilco är det alltså inte speciellt viktigt att han lär sig att stirra på mig i alla lägen. Det är egentligen en sak som jag väntar väldigt länge med att kräva av lydnadshunden. Det jag vill lära Wilco är att hantera fel-ritualen och försöka igen med ökat engagemang. Det har inte känts som att han har varit mogen för det tidigare, men nu fungerade det riktigt bra när vi väl satte igång. Som vanligt är han som en blandning av pappa Epic (som det aldrig vilar några ledsamheter över) och Squid (som trodde att hon skulle dö om något blev fel). Om Wilco inte hade reagerat bra på fel-ritualen, eller om han hade haft problem med att återgå till koncentrerat arbete, hade jag jobbat på det och struntat i att han skulle göra om hela sekvensen.

Med Squid, som var väldigt känslig, jobbade jag på att bryta mig ur den tävlingsmässiga positionen och busa, skoja och retas med leksaken. Hennes första reaktion var att frysa och se ledsen ut, så jag såg till att hon lyckades stjäla belöningen ur min hand med väldigt lite ansträngning till en början. Jag gjorde det sedan svårare och svårare att komma åt leksaken, och när hon var riktigt taggad på den leken kunde jag vänta på att hon erbjöd något beteende innan jag gav tillbaka belöningen. Med en hund som å andra sidan har svårt att komma tillbaka till koncentration kan det vara så att man får belöna (kanske med godis) för att hunden bjuder ett koncentrerat sittande igen, utan att bli hetsig eller skällig. Allt går att träna! När man får fram rätt känslomässig respons på fel-ritualen, och när hunden snabbt bjuder beteenden igen när man börjar jobba igen, så har man ett jättebra verktyg!

Här är ett klipp från Wilcos pass igår:

Jag gör gärna den här typen av träning i väldigt välplanerade pass där jag jobbar specifikt på en sak. Jag gillar också att ha planerade störningar som jag kan styra. Helst en medhjälpare som i filmen. Jag tror inte på att fela valpen varje gång han tittar bort från mig i träning. Det hade både blivit tråkigt och uttjatat, och tagit fokus från annan träning.

Om du är intresserad av lydnads-nörderi tycker jag att du ska kolla in vår onlinekurs i tävlingslydnad som startar i november. Förutom momentinlärning går vi igenom störningsträning, uthållighetsträning och tävlingsträning på olika sätt. Du kan vara med både som observatör och som deltagare med hund (och få obegränsat med coachning i 16 veckor!)