Hopp inför vintern

Som sagt – vintern är inte min favoritårstid. Och den här veckan har verkligen inte varit upplyftande. Först snö och is, och så på det en förkylning som gjort att jag inte orkat göra någonting med hundarna (samtidigt som Thomas varit och hållit kurs i Norge).

Det som verkligen har fått mig peppad på vintern är jobbet med min nya onlinekurs Vinteragility. Samtidigt som jag lägger upp kursen och övningarna så faller planen för mina egna hundar på plats. Jag har funderat kring periodisering av agilityträningen (till den grad att det blev en hel bonuslektion) – alltså, hur vi kan lägga upp agilityträningen i perioder under året för att maximera prestation och återhämtning. För mina hundar ser planen väldigt grovt ut så här. Det blir ganska lugnt i 6 veckor, med skogspromenader, färdighetsträning och träning på grundstyrka. Sedan fortsätter vi med 6 veckor hårdare styrketräning, för in färdigheterna i mer agilitylika situationer och drillar handling. Sista perioden innan agilitysäsongen sätter igång på riktigt går vi över på mer explosivitet och fart, samtidigt som vi ökar på agilityträningen och kör mer banor och kombinationer.

Nu vill jag bli frisk så att vi kan komma igång!

VintergängÅtta av hundarna på skogspromenad i början av veckan

Miljöträning för Bud

Soliga helgdagar är härliga – men det innebär också att det är folk ute överallt där man vill gå med hundarna. Förbi vår gård kommer gärna stavgångare, folk som är ute med hunden och en massa hästar (med vagn, med sulky, med ryttare eller helt enkelt lösa). I skogen hittar man också folk och djur. Det kan vara lite svårt att kombinera med ett stort gäng lösa border collies som gärna springer i full fart, så jag brukar undvika de där härliga lösa promenaderna där hundarna bara får släppa loss när jag vet att det är stor risk för många möten.

Istället har jag utnyttjar soliga helgeftermiddagar och tagit med mig Bud ut i världen för miljöträning. Igår var vi i centrum och tittade på folk, hundar och fordon. Vi tränade balans på en staty och fick sällskap av ett gäng barn som också ville klättra.

Screen Shot 2015-11-15 at 16.08.34 pm

Idag åkte vi till elljusspåret och gick en promenad där jag hoppades på många möten. Det blev perfekt! Ett joggande par med en skällig hund, en stor bouvier i koppel, två stora hundar som sprang förbi två gånger bredvid en cykel, en cyklande barnfamilj och en joggare. Bud fick gå i 15 meter lina så att han var lös men under kontroll. Vi tränade lite avståndssitt och inkallning och lekte genom att kasta leksak ut i skogen som han fick leta upp om han satt stilla. Han betedde sig faktiskt helt exemplariskt – hundmöten är inga problem. Jag kunde till och med be honom vänta så att jag kunde fotografera medan två hundar sprang förbi bredvid en cykel:

Screen Shot 2015-11-15 at 16.08.57 pm

Lite balansträning blev det också när vi hittade några perfekta björkstammar att träna på:

Screen Shot 2015-11-15 at 16.09.10 pmPå kvällarna har vi sysslat med lite tricks och lydnad inomhus. Kolla in mitt Instagramkonto om du vill se några klipp från det.

Unghundsträning – prioriteringar

En vän och valpköpare, som har Buds bror, skrev en tänkvärd fråga på Facebook som jag tänkte svara på lite längre här. Hon uttryckte att hon kände sig splittrad, då hon gillar att träna många olika hundsporter och är nyfiken och gärna testar nya grenar. Samtidigt tycker hon att det är svårt att få tid och ork till allt, och att det kanske är bättre att satsa på en eller två saker för att kunna göra det seriöst. Jag tror att det är många som känner igen sig i de här tankarna, och jag tror också att vi är många som någonstans – medvetet eller omedvetet – väljer och väljer bort för att kunna hålla fokus och få tid till träningen. Det finns naturligtvis inget rätt eller fel när det handlar om hur man prioriterar, men jag tänkte delge mina tankar.

Bud

Min grundtanke med en valp eller ung hund är att bygga en stabil och bred bas. Jag försöker att titta på hunden som helhet och fokuserar mer på att få fram den hund jag vill ha om ett par år, än att fort lära in moment och bli tävlingsklar i någon gren. För egen del innebär det att jag lägger mycket tid på saker som är generella oavsett vilken gren jag väljer att satsa på. Jag tror att en bred bas och goda grunder faktiskt sparar tid i slutändan, eftersom hunden blir så mycket enklare att träna och tävla med i framtiden.

Många saker är lika oavsett vilken gren man vill satsa på – belöningsutveckling, kroppskontroll, träningsfärdigheter (upprepa för att få belöning, försöka bättre med bra attityd om man inte får belöning etc.), stadga, självkontroll, signalkontroll, vardagslydnad, miljöträning, avslappning etc. Med Bud kan jag inte påstå att jag har kommit igång med speciellt gren-specifik träning i något förutom vallning.

Jag har naturligtvis funderat en del på vad jag ska göra med Bud i framtiden. Det är lätt att fastna i egna fördomar om hunden – vad man tror att han passar till. Men om man bara går på vad hunden har talang för (eller undviker det man tror att hunden har svårt för) gör ju också att man riskerar att förstärka de dragen genom att inte utveckla andra sidor hos hunden.

Jag gillar att grunda alla hundar i lydnad. Dels finns det många nyttiga och roliga beteenden att jobba på där, som man har nytta av vad man än vill göra. Dels känns det bra att kunna ta upp lydnadsträningen vid senare tillfälle om man vill – till exempel om hunden (eller jag!) skulle bli skadad och inte klarar av belastningen som agility innebär. Med Shejpa grundade jag inte direkt någon lydnad, och det ångrade jag. När hon var äldre och jag ville sätta igång med lydnaden så blev steget på något sätt för långt eftersom hon inte ens kunde det grundläggande. Då bestämde jag mig för att inte göra det misstaget igen – alla ska grundas i lydnad.

Squid är ju mer än grundad i lydnad, även om det aldrig har varit speciellt prioriterat så har hon ju ett par förstapris i elitklass och har jättefina moment. Med pojkarna har det blivit lite mer halvdant även om ambitionen har funnits där. Epic och jag tränar fortfarande lite lydnad, men med fokus på mondioring eftersom vi fuskar lite med bitarbete. Wilco har inte kommit speciellt långt. Jag tycker att det är roligt att grunda lydnadsdetaljer med valparna, men så har det inte blivit speciellt mycket mer. När jag tänker på saken så tror jag att jag vill ha som målsättning att både Wilco och Bud ska starta lydnadsklass 1. Jag tror att det är bra med en sådan målsättning för att verkligen vara gott igång med lydnadsträningens alla delar (inte bara snygga fjärrförflyttningar).

Det var länge sedan jag höll på med bruks. Squid och jag tränade lite sök när hon var ung, men det var på den tiden då hon var väldigt svårmotiverad, så det gick trögt och tog lite för mycket tid som jag inte hade. Jag tycker att få saker slår söket när det gäller att bygga självförtroende hos unghundar, så det vore verkligen någonting som hade varit positivt för Bud. Jag har ingen förhoppning om att jag ska ha tid att satsa på sökträning, även om det är väldigt roligt, men jag tror att det är någonting värt att satsa några dagar på.

Epic fotgåendeUng Epic på lydnadsträning

Agility då? Det är kanske det jag lägger minst tid på med valparna. Även om mycket av det jag gör naturligtvis är med tanke på agility. Jag tränar lite grundläggande ”torrhandling” – att lära valpen att följa min kropp utan hinder. Jag tränar nosduttar i handen som kan bli till ett kontaktfältsbeteende. Jag jobbar på kroppskontroll och styrka för att hunden ska ha så lätt som möjligt för att göra rätt när vi väl börjar med hinder. Jag vill också att han ska vara duktig på att höra vad jag säger även när han springer fort och är väldigt upphetsad, så vi fokuserar mycket på signalkontroll (även om det just nu ser mest ut som tricks/lydnad).

Hur tänker du kring prioriteringar med unga hundar? Hur tänker du med din vuxna hund?

Vinteragility

Idag har vi haft ytterligare en solig och skön dag. Tyvärr orkar inte solstrålarna riktigt över träden och ner på vår gård på vintern, men det gick bra att träna både lydnad och agility ändå. Annat var det för fem år sedan – då fick vi ordentligt med snö den här veckan. Jag hoppas att snön kan hålla sig till några veckor i december den här vintern.

Det kan vara svårt att hitta motivation och inspiration till att hålla igång träningen under vintern. Vissa har tillgång till inomhushallar, men här är det långt till närmaste och både dyrt och tidskrävande med agilityträning inomhus. Det gäller att planera så att den träning man får på bra underlag blir optimal. Som tur är finns det mycket man kan träna på utan tillgång till agilityhinder eller konstgräs.

110214-1

Jag tycker att vintern är en ganska spännande period träningsmässigt. Det är nu man kan fundera över vad man behöver bli bättre på till nästa säsong, påbörja nya projekt och reparera beteenden som kanske blivit lite sämre under året. Jag vill gärna ge mina hundar en period av vila från ren agilityträning (blir ofta i samband med att jag reser bort i några veckor för att hålla kurs utomlands), samtidigt som jag vill ge dem lite extra styrketräning så att de kommer tillbaka starkare och snabbare näst säsongen börjar.

Idag har jag satt mig ner och skrivit ner vad jag tycker att mina tre tävlingshundar ska bli bättre på. Vad får vi fel på lite för ofta? I vilka situationer vågar jag inte lita på att den mest offensiva lösningen blir bra, utan säkrar upp istället? Var tappar vi tid? Jag behöver nog fundera lite mer, men listan är påbörjad. När jag vet vad jag vill förbättra, börjar jag fundera på vilka grunder jag kan lägga utan tillgång till agilityhinder. Hur kan jag öka hundens förståelse i den träning jag gör inne i köket, eller på gårdsplan? Kan jag träna något under skogspromenaderna? Jag funderar också på vad jag kan göra med ett eller två hopphinder på liten yta, medan det fortfarande är okej underlag ute.

Är du också intresserad av att göra den här vintern rolig och utvecklande? Häng med på min onlinekurs som handlar om just det här – att hålla igång träningen, utvecklas och ha roligt även när det är kallt, mörkt och halt ute.

Klicka här för mer information och anmälan

Lydnadspepp

Nu är det verkligen mörkt och ruggigt ute. Vintern känns nära, även om vi fortfarande kan njuta av dagar som den här, då solen skiner (under de få timmar den är uppe) och temperaturen är behaglig. Thomas och jag tog en lång promenad med alla tolv hundarna på myren uppe i skogen, och njöt av solskenet.

Screen Shot 2015-11-10 at 22.03.09 pm11 av 12 hundar – Kat gick som vanligt hos sin husse istället för att leka med de andra

Efter lite vallning hemma blev det snabbt mörkt. Tur att vi har elljus på plan! Squid och jag är riktigt sugna på att satsa på lydnaden nu. Vi var på kurs för Maren Teien i fredags och testade lite av de nya momenten som kommer i elitklass från 2017. Tidigare har jag tänkt att det kanske är dags att lägga ner lydnadskarriären då, men nu är jag mer peppad på att faktiskt satsa på lydnaden. Squid är alldeles fantastisk. Hon kan så himla mycket, har så otroligt fina moment, och är så rolig att träna. Jag blir lite stressad när jag inser att hon är sju år och lydnaden aldrig har varit speciellt prioriterad. Förhoppningsvis har hon många år kvar på tävlingsbanorna och nu tänker jag faktiskt satsa en del! Första steget blir att försöka tävla någon gång i månaden, så att vi håller igång. Det är ju lite dåligt med lydnadstävlingar så här års, men jag ska försöka hitta någon innan året är slut. Squid har inte tävlat sedan i april, och då var det inte ens jag som var förare.

Squid i MotalaSquid fångar (eller kräks upp?) en boll på kurs för Maren Teien i Motala. Foto: Daniel Eidenskog

Tänkte återkomma med tankar kring de nya momenten, och hur vi tränar på dem. Vi har ju också en del att jobba på i befintligt lydnadsprogram. Är det någon som är sugen på en lydnadsdejt?