I söndags hälsade jag på Wilco och hans bröder igen. Jag var faktiskt ganska nervös inför besöket. Inte för att jag inte trodde att jag skulle gilla honom – det var jag rätt så säker på. Snarare nervös för att han inte skulle gilla mig. Vi väljer ju valp, men de har ingen möjlighet att välja oss. Wilco verkade tycka att jag var rätt okej. Han slappnade av och somnade i min famn. Han verkar vara en av de lite lugnare i kullen, gillar mat och sömn. Perfekt, tycker jag! Nu är det bara två dagar kvar tills han kommer hem.

Jag har funderat lite på vad som är det perfekta valpgodiset i början. Det ska ju vara mjukt, lätthanterligt, nyttigt och gott. Gärna lite varierat också, så att det inte blir för mycket av något. Har du några tips? Det bästa jag kommer på är kokt hjärta, så jag får nog ge mig ut på hjärtjakt och dra igång ett storkok i helgen.